Blick på världen
”Missionsbefallningen” försummas
I många år har kristenheten kallat Jesu uppmaning till sina efterföljare att göra lärjungar av människor av alla nationerna för ”missionsbefallningen”. Men enligt en färsk intervjuundersökning, som genomförts av institutionen för forskning i sociologi vid University of North Carolina i USA, är det allt färre ”kristna” i Förenta staterna som anser att detta uppdrag är mycket viktigt. Utanför Sydstaterna, som traditionellt är mer religiösa, var det bara 32 procent av dem som betraktade sig som kristna som ansåg att det var ett ”mycket viktigt” ansvar för deras kyrka att omvända andra till deras tro. I Sydstaterna var siffran bara 52 procent.
Ingen rök utan eld
Av alla de välkända riskerna med rökning är det en som alltför ofta undgår uppmärksamhet, nämligen brandrisken. Enligt USA:s nationella brandskyddsförening vållade tobaksprodukter omkring 187.000 bränder i USA enbart under år 1991 och dödade 951 personer (brandmän ej inräknade). Det betyder att 25 procent av alla dödsfall genom bostadsbränder det året kunde hänföras till rökning. Det är fler dödsfall än av någon annan enskild brandorsak. Samma år blev också 3.381 personer skadade och egendom för 552 miljoner dollar förstörd i bränder orsakade av tobak. De hushållsmaterial som oftast antänds visade sig vara stoppade möbler, madrasser och sängkläder.
TV-våldet uppmätt
En kontroversiell ny studie avslöjar att trots all uppståndelsen kring våldet i amerikansk TV — och trots löften från TV-bolagen att dra ner på det — har våldet i verkligheten ökat under de två senaste åren. Studien genomfördes av Center for Media and Public Affairs och kom fram till denna slutsats genom att granska programmen på tio stationer under en slumpmässigt vald dag och jämföra innehållet med programmen på samma datum två år tidigare. Man fann att våldshandlingar, som definieras som avsiktliga handlingar av fysiskt våld som resulterar i fysisk skada eller förstörd egendom, hade ökat med 41 procent under tvåårsperioden. Grova våldshandlingar definierades som livshotande eller sådana som sannolikt leder till allvarliga skador, och dessa hade ökat med 67 procent. ”Det genomsnittliga antalet våldsinslag per timme och kanal hade ökat från 10 till nästan 15”, uppger TV Guide.
Undernäring globalt sett
Globalt sett finns det både goda och dåliga nyheter när det gäller undernäring. Enligt Global Child Health News & Review har andelen barn under fem år som lider av undernäring sjunkit från 42 procent år 1975 till 34 procent år 1990. Men det totala antalet undernärda barn har ändå ökat. Omkring 193 miljoner barn under fem år i u-länderna är måttligt eller kraftigt underviktiga, och ungefär en tredjedel av dessa är allvarligt undernärda. Tidningen påpekar att när ett barn är lätt undernärt löper det dubbelt så stor risk att dö genom sjukdom. Risken för ett måttligt undernärt barn är tre gånger så stor. För ett barn som är svårt undernärt är risken att dö genom sjukdom elva gånger högre. I industriländerna är fetma den vanligaste formen av felnäring hos barn, uppger tidningen. I Nordamerika, till exempel, får barn så mycket som 50 procent av sitt energiintag från fetter, och det är ”det dubbla rekommenderade intaget”.
Svarta havet eller ”Döda” havet?
”Svarta havet har blivit det mest förorenade havet i världen och håller på att genomgå en kvalfull död.” Det uppger den ryska tidningen Rossiiskaja Gazeta och berättar att Svarta havet under de 30 senaste åren ”har blivit ett avlopp för halva Europa, dit man vräker enorma mängder fosforföreningar, kvicksilver, DDT, olja och annat giftigt avfall från de 160 miljoner människor som bor utmed kusterna”. Föroreningarna har medfört vissa alarmerande symptom. Av de 26 fiskarter som fiskare fångade i Svarta havet på 1960-talet återstår bara fem. Havets delfinpopulation, som en gång var uppe i 1.000.000, har nu decimerats till 200.000. Många av de delfiner som lever kvar är smittade av svinpest, eftersom så många grisfarmer släpper ut sitt avloppsvatten i Donaudeltat.
Marijuana och minnesförlust
”Forskare i Sydney är först i världen med att ha visat något som många människor länge misstänkt”, skriver The Sydney Morning Herald i Australien, ”nämligen att minnesförlust och koncentrationssvårigheter till följd av marijuanarökning består lång tid efter det att man slutat använda drogen.” Forskningen, som utförts vid Macquarie University, bestyrker att de skador marijuana orsakar står i proportion till den mängd man rökt och hur länge man hållit på. Det värsta är att ”dessa skador kanske inte går att reparera”. Studien visade att före detta missbrukare hade lika stor ”nedsättning av de kognitiva funktionerna” som de som fortfarande rökte marijuana. Det är inte bara minnet som påverkas, särskilt hos dem som använt drogen i fem år eller mer. Sådana personer visade sig vara långsammare när det gäller att bearbeta information och sämre på att fästa uppmärksamheten vid något och att utestänga distraherande moment. I rapporten slår man på grund av de samlade bevisen fast att marijuana förändrar hjärnans fysiologi.
”Frågelåde-gudstjänst”
Invånarna i Långared utanför Alingsås får själva bestämma vad söndagens predikan skall handla om, skriver Svenska Dagbladet. De får lägga förslag i en särskild brevlåda utanför kyrkan, och sedan anordnar komminister Anders Ljungström en särskild predikan över dem en gång i månaden. ”I många fall kanske vi inom kyrkan tillåtit oss ha monopol på definition av vad som är kristet och andligt. Det här är ett sätt att försöka ändra på det”, säger Ljungström. ”Frågelåde-gudstjänsten”, som den kallas, lockade dubbelt så många kyrkobesökare som gudstjänsten en vanlig söndag. Den första predikan handlade om varför det i trosbekännelsen heter: ”Vi tror på en helig allmännelig kyrka, de heligas samfund.” Den anonyme frågeställaren undrade om det kan röra sig om en öppen kyrka, när den är till endast för de heliga. Ljungström kommenterade predikan så här: ”Jag vill inte spekulera om frågarens intentioner men försökte under predikan belysa tesen utifrån min synpunkt. Jag hoppas bara att det inte resulterade i ännu fler frågor i stället för klargörande svar.”
Mirakel eller mikrober?
”Ett av de mest omtalade miraklen inom katolska kyrkan kanske handlar mer om mikrober än om Guds kraft”, skrev tidskriften New Scientist för en tid sedan. Det man kallar ”Miraklet i Bolsena” inträffade år 1263, när en böhmisk präst sträckte sig efter den heliga oblaten i samband med en mässa. Enligt legenden undrade han om oblaten verkligen skulle förvandlas till Kristi kropp, som katolska kyrkan lär. Då såg han till sin stora förvåning att det sipprade fram vad som tycktes vara blod från oblaten! Men forskare har länge spekulerat i om inte fenomenet orsakades av en klarröd fuktig svamp som växer på stärkelsehaltiga matvaror i varmt klimat. Johanna Cullen vid George Mason University i Virginia i USA lyckades för en tid sedan återskapa de förhållanden man tror rådde på medeltiden och odlade en kultur av den misstänkta bakterien på en oblat. Efter en tid färgades den blodröd.
Aids från blod?
Hur stor är risken att man får aids av en blodtransfusion eller av blodprodukter? Enligt tidningen The Star i Johannesburg är det 600.000 personer över hela världen — 15 procent av alla aidssmittade — som sedan aids identifierades fått smittan via blod eller blodprodukter. Än så länge är det både dyrt och tidskrävande att hivtesta blod. Somliga anser att blod bör genomgå åtminstone sju olika tester. U-länder har ofta inte tillräckligt med penningmedel eller utbildning för att kunna genomföra testerna. Även i rikare länder, där man genomför dessa tester, begås misstag. Paul Strengers, medicinsk chef vid Nederländernas blodtransfusionsorgan, medger: ”Vi kan inte säga att någon blodprodukt är hundraprocentigt säker vad gäller hivvirus eller hepatit.”
Aldrig för sent att börja träna
Äldre människor har mer att vinna på att hålla sig i fysisk form än yngre, konstaterar Svenska Dagbladet i en rapport från en internationell hjärtkonferens som nyligen hållits i Dallas i USA. Norska forskare presenterade där en undersökning som omfattade 2.014 till synes friska män, som var mellan 40 och 60 år gamla. De delades in i fyra grupper beroende på sin kondition och följdes sedan under 16 år. Man fann ett starkt samband mellan fysisk träning och möjligheten att leva längre. De som varit i fin form när undersökningen började men som sedan förlorade konditionen löpte lika stor risk att dö som de som hela tiden varit otränade. Å andra sidan klarade sig de som först på äldre dagar skaffade sig god kondition lika bra som de som hela tiden varit vältränade. Hjärtläkaren Jan Erikssen säger: ”Det verkar som om det aldrig blir för sent att börja träna.” Professor Bengt Saltin i Stockholm, som också forskat på området, studerade ett antal män fördelade på två kontrollgrupper, en med 25-åringar och en med 70-åringar. Det visade sig att 70-åringarna som styrketränade hade i princip samma maximala muskelstyrka som 25-åringarna. Ändå ägnade de sig inte åt stenhård och plågsam träning, utan åt ungefär tjugo minuters träning ett par, tre gånger i veckan. ”Kroppen svarar på regelbunden fysisk träning högt upp i åldrarna. Jag måste erkänna att jag själv blev förvånad över att effekten blev så pass stor”, säger professor Saltin.