Hälsosituationen i världen — en växande klyfta
FRÅN VAKNA!:S KORRESPONDENT I BRASILIEN
NÄR Ali Maow Maalin fick smittkoppor i Somalia år 1977, hamnade han inte bara på sjukhus, utan också i tidningsrubrikerna. Sedan han hade behandlats och botats tillkännagav WHO (Världshälsoorganisationen) år 1980 att smittkoppor — som drabbat miljontals människor under århundradenas lopp — hade utrotats från jordens yta. Ali sades vara det sista offret i världen.
År 1992 rapporterade WHO andra framsteg inom hälsovårdens område. Under 1980-talet fick fler människor i u-länderna tillgång till rent dricksvatten och tillfredsställande sanitära anordningar. I några av världens minst utvecklade länder fick också fler människor tillgång till medicinsk hjälp på hemorten. Under det senaste årtiondet har barndödligheten därför minskat på somliga platser.
Skrämmande fakta
Dessa framsteg motverkas emellertid av bakslag och överskuggas av nya hot. Tänk på några skrämmande fakta.
Hiv/aids — Över 17.000.000 människor i världen bär på hivviruset, det virus som orsakar aids. Under ett enda år blev omkring 3.000.000 personer smittade, cirka 8.000 per dag. Det finns nu över en miljon hivsmittade barn. Aidsdödsfall bland barn kan snart komma att omintetgöra alla de framsteg som gjorts under de senaste decennierna i fråga om att minska barndödligheten. Och aidsepidemin har just nu börjat gå in i en explosiv fas på många platser, till exempel i Asien. Enligt publikationen Aids and Development bor över 80 procent av alla hivsmittade i utvecklingsländerna.
Tuberkulos (tbc) — Denna sjukdom, som knappast ägnats någon uppmärksamhet på över tjugo år, hemsöker nu återigen världen och dödar omkring tre miljoner människor varje år, vilket gör den till den största dråparen av alla infektionssjukdomar. Över 98 procent av dessa dödsfall inträffar i utvecklingsländerna. Något som ytterligare förvärrar situationen är att tuberkelbacillen slagit följe med hiv — en dödlig allians som fått förödande resultat. Man beräknar att vid sekelskiftet kommer en miljon hivsmittade personer att dö av tbc varje år.
Cancer — Antalet cancerfall är nu större i utvecklingsländerna än i industriländerna.
Hjärtsjukdomar — ”Vi står inför en global katastrof när det gäller kranskärlssjukdomar”, säger en representant för WHO, dr Ivan Gyarfas. Hjärtsjukdomar är inte längre något som endast hemsöker industriländerna. I Latinamerika, till exempel, kommer mellan två och tre gånger fler människor att dö av hjärtsjukdomar än av infektionssjukdomar. Inom några få år kommer hjärtinfarkt och stroke att vara den främsta dödsorsaken i hela tredje världen.
Tropiska sjukdomar — En talesman för WHO säger varnande: ”Tropiska sjukdomar tycks sprida sig som en löpeld. Koleran har spritt sig till den amerikanska kontinenten ... , gula febern och denguefeber drabbar allt fler, och malariasituationen håller på att förvärras.” Tidskriften Time förklarar: ”I världens fattigare länder är kampen mot infektionssjukdomarna redan förlorad.” Varje år dör cirka två miljoner människor enbart av malaria, trots att den sjukdomen ansågs vara i det närmaste utrotad för omkring 40 år sedan.
Diarrésjukdomar — Dödssiffran bland de unga i tredje världen är chockerande. Närmare 40.000 barn dör dagligen av infektionssjukdomar eller undernäring; enbart av diarrésjukdomar dör ett barn var åttonde sekund.
Sambandet mellan sjukdom och fattigdom
Vad säger oss allt det som nämnts här ovan? ”Utvecklingsländerna har drabbats av ett tvåfaldigt dråpslag”, förklarar en hälsovårdsexpert. ”De drabbas nu av alla den nya tidens kroniska sjukdomar och dessutom av alla de gamla tropiska sjukdomarna.” Vad blir följden? En oroande ”geografisk klyfta” har uppstått, konstaterar boken Achieving Health for All by the Year 2000 och tillägger att hälsovården i 40 afrikanska och asiatiska länder ”inte håller jämna steg med den övriga världen”. Klyftan är enorm — och den växer fortfarande.
Även om det finns många olika orsaker till denna växande klyfta, är fattigdom en av de viktigaste orsakerna till dålig hälsa, förklarar tidskriften World Health. (Jämför Ordspråken 10:15.) Fattigdomen tvingar ofta människor att bo i undermåliga bostäder som kännetecknas av bristfälliga sanitära anordningar, bristande tillgång till rent vatten och trångboddhet. Dessa faktorer utgör inte bara ett hinder för god hälsa, utan de är faktiskt en bidragande orsak till många sjukdomar. Om vi till allt detta lägger undernäring, som försvagar kroppens motståndskraft mot sjukdom, så förstår vi varför fattigdom är lika undergrävande för hälsan som termiter är för ett trähus.
När dödliga sjukdomar härjar i ett område, bryter ner kroppar och dödar barn, är det de fattiga som drabbas hårdast. För att ta några exempel: I de fattiga delarna av Sydafrika är tuberkulos 100 gånger vanligare än bland höginkomsttagare i samma land. I fattiga områden i Brasilien dör sex gånger fler människor av lunginflammation och influensa än i rikare områden som ligger alldeles i närheten. I Indien är spädbarnsdödligheten tio gånger högre bland fattiga familjer än bland rika. Den dystra sanningen framstår mycket tydligt: Att vara fattig är farligt för hälsan!
Det är därför inte så underligt att de över en miljard människor som bor i världens slumområden känner förtvivlan och hopplöshet. De bakomliggande orsakerna till fattigdomen kan de inte göra något åt, och de dystra konsekvenserna dominerar helt deras liv. Om du själv lider av fattigdomens negativa verkningar, kanske du också känner det som om du satt fast i ett skruvstäd på fel sida om hälsoklyftan. Men oavsett om du är fattig eller inte finns det vissa åtgärder som du kan vidta för att skydda din och dina barns hälsa. Vilka åtgärder är det? I nästa artikel ges några praktiska förslag.