Blick på världen
En unik planet
Forskare har länge spekulerat om möjligheten att det existerar liv på andra planeter. Man har utgått från att de förhållanden som gör livet möjligt på jorden också måste råda någon annanstans bland världsalltets hundratals miljarder galaxer. Den franska tidskriften Le Nouvel Observateur skriver emellertid att det nu blir mer och mer uppenbart att ”alldeles för många mirakulösa tillfälligheter har föregått människans framträdande på jorden” och att de senaste upptäckterna beträffande universum och jorden ”i oerhörd grad har minskat den redan minimala sannolikheten att samma process skulle ha kunnat äga rum någon annanstans”. Med tanke på att det i det närmaste är matematiskt omöjligt att identiska förhållanden råder på någon annan planet påpekar tidskriften att forskarna är säkra på att det existerar liv på åtminstone en planet — nämligen vår.
De mest trovärdiga nyheterna — TV eller tidningar?
I Australien håller TV-nyheterna på att förlora i trovärdighet, medan tidningarna vinner större förtroende. Enligt en mediaundersökning som publicerades i tidningen The Australian har ”TV i stor utsträckning offrat exakthet, vederhäftighet och ärlighet ... i jakten efter en ’bra story’”. Vissa nyhetsinslag förbättras med gamla arkiverade filmsekvenser för att de skall bli mer sensationella. Av de 500 nyhetsinslag som analyserades förekom gamla filmsekvenser i 260 fall, fann man i undersökningen. Om ett nyhetsinslag på TV innehåller arkiverat material, förväntar folk i regel att man upplyser om det, men det är inte alltid det görs. Rapporten säger: ”Forskning som gjorts av Ray Morgan Research Centre ... visar att andelen människor som tror att TV-n är det bästa mediet för att få ’exakta och pålitliga nyheter’ har sjunkit med mer än 12 procentenheter, från som mest 53,7 procent år 1986 till 41,5 procent” år 1993.
Förhållandet mellan förälder och barn
Bör föräldrar behandla sina barn som jämlikar? Pedagogen Lisandre Maria Castello Branco vid universitetet i São Paulo säger så här i den brasilianska tidningen O Estado de S. Paulo: ”Föräldrar är aldrig jämlika med sina barn, och det måste man tydligt visa. ... Om platsen för auktoriteten lämnas vakant, blir den unge övergiven, föräldralös. Ett barn förväntar alltid att föräldrarna tar på sig ansvaret att vara vuxna som väljer att undervisa.”
Antalet kejsarsnitt ökar
”Tio tusen gynekologer riktar ett anklagande finger mot Italien. Det utförs för många kejsarsnitt”, uppger Romtidningen Il Messaggero. När det gäller antalet barn som blir förlösta med kejsarsnitt placerar sig Italien först i Europa och trea i världen, efter USA och Brasilien. Sedan 1980 har antalet kejsarsnitt fördubblats i Italien. I dag blir nästan vart fjärde barn förlöst med kejsarsnitt. Varför har det ökat så? Enligt Il Messaggero finns det två skäl, förutom de rent medicinska: Kvinnor vill slippa smärtsamma förlossningar, och läkare föredrar en mindre riskabel metod av rädsla för att bli stämda. Men även om metoden med kejsarsnitt länge betraktats som säker, anser många läkare att den används alltför ofta och inte alltid av goda skäl. Carlo Signorelli vid La Sapienza-universitetet i Rom sade: ”Det tycks inte finnas något samband mellan antalet kejsarsnitt och perinatal mortalitet [dödsfall i samband med förlossning].” Och Luciano Movicelli vid S. Orsola-sjukhuset i Bologna framhöll: ”Övertygelsen att kejsarsnitt är lika med större säkerhet bör förkastas, eftersom den är fullständigt felaktig.”
Håller skenet uppe
Vad gör en japansk man när han inte har tillräckligt många släktingar och vänner för att kunna ge ett gott intryck vid bröllop och begravningar? Svar: Han hyr dem. En brud och en brudgum försöker i regel bjuda lika många gäster var. Men om en av grupperna blir för liten i förhållande till den andra eller om båda är för små för att göra ett gott intryck, händer det att bruden eller brudgummen i hemlighet ringer upp en service som kallas benriya, ordagrant ”användbara personer”. Benriya utför nästan vilka underliga uppdrag som helst, och bland annat kan de gå in som ersättare för släktingar och vänner. I samband med begravningar anlitas de inte som lejda sörjande, utan som ersättare, så att grannar inte upptäcker att exempelvis den avlidnes arbetskamrater inte är närvarande. Ägaren till en benriya-firma berättade i Mainichi Daily News att en gång när han var med då direktören för ett företag begravdes, var 60 av de 100 närvarande inhyrda. ”Familjen måste ha ringt upp tre eller fyra benriya-firmor”, sade han.
Innebandy — bra motion eller hälsorisk?
Statistik från arbetarskyddsstyrelsen visar att det i Sverige under år 1993 inträffade totalt 45.000 arbetsolyckor med mer än en miljon förlorade arbetsdagar som följd, enligt en rapport i Göteborgs-Posten. Rapporten framhåller att innebandy, som ingår i den fysiska träning som brandmän deltar i, är en ur skadesynpunkt tveksam form av hälsobefrämjande motion. Hela 75 procent av alla olyckor inom brandkåren sker då man spelar innebandy. Det har lett till att en representant för arbetarskyddsstyrelsen har hållit föreläsningar för räddningstjänsten angående innebandyns många faror.
Kärnfamiljen — finns den?
”Kärnfamiljen finns inte längre. Den är död, åtminstone om man sätter likhetstecken mellan hushåll och familj. De flesta bär nog med sig bilden av mamma, pappa och ett antal barn — men så ser inte genomsnittsfamiljen ut längre”, enligt en artikel i Göteborgs-Posten. De flesta hushållen i exempelvis Göteborg består av bara en enda person. Antalet barn som växer upp utanför en kärnfamilj ökar i takt med separationerna och skilsmässorna. I dag bor vart sjätte barn i Göteborg med en ensamstående mamma. Två av tre barn under två år växer upp i hushåll som drabbats av skilsmässa, arbetslöshet eller dålig ekonomi. ”Den romantiska idyll som Carl Larsson beskrev är långt ifrån den verklighet vi nu lever i”, hävdar artikelförfattaren.
Våra sopor talar
Vad säger våra sopor? De berättar för oss vilket mänskligt beteendemönster vi följer. Soporna avslöjar vad vi konsumerar och vad vi slänger bort. ”Folk som lever efter en normal, förutsägbar rutin slänger bort mindre, för de köper bara det de behöver och konsumerar det de köper”, skriver The Toronto Star. Vad som förvånar är att när det är brist på något, ”då slänger folk paradoxalt nog bort mer av det än när det finns riklig tillgång på det”, tillägger tidningen. Varför blir det så? Därför att folk hamstrar. De köper mer än de behöver och slänger sedan bort det de inte använder. Varm korv är den vanligaste maten som man hittar i hushållssoporna. Mängder av papper, i synnerhet tidningspapper, hamnar på soptipparna. Dataåldern har ökat, inte minskat, mängden papper i våra torrsopor. Det samlade budskapet från våra sopor är att vi lever i ett slösaktigt samhälle.
Aidsvaccin ”olönsamt”
Världshälsoorganisationens forsknings- och utvecklingschef, dr Piot, har meddelat att ekonomiska faktorer lett till att en del farmaceutiska laboratorier övergett sitt sökande efter ett aidsvaccin för att i stället ägna sig åt läkemedel för behandling av aidspatienter. Det uppges att laboratorierna fruktar att om de utvecklade ett effektivt aidsvaccin, skulle regeringarna pressa dem så att de blev tvungna att låta allmänheten få full tillgång till produkten, och det skulle ge små möjligheter till vinst.
Föräldrarnas vägledning behövs
När barn kommunicerar med hjälp av datorer, får de ofta budskap som är fulla av sexuella antydningar eller direkta skamliga förslag. De kan komma i kontakt med transvestiter och homosexuella. De kan lära sig hur man tillverkar bomber, hur man stjäl kreditkortsnummer och hur man på olagligt sätt tar sig in i andra datasystem och begår kriminella handlingar. En del dataspel lockar barnen till obegränsad verklighetsflykt, och många blir helt bitna av dessa spel. Somliga säger att ”lösningen ligger i den överväldigande uppgiften att lära dem rätta värderingar”, skrev The Washington Post National Weekly Edition.
Mor vid 62 års ålder
En kvinna i Italien födde ett barn vid 62 års ålder. Både mamman och barnet, en pojke på 3.270 gram, mår bra. Förutom gratulationer för den lyckliga tilldragelsen orsakade fallet också rabalder på etikens område. Varför det? Mamman blev gravid med hjälp av insemination. ”Jag vet att det här fallet kommer att vålla storm”, kommenterade professor Severino Antinori, gynekologen som assisterade vid förlossningen, ”men det bör betraktas som en extrem åtgärd.”