Hur såg världen ut för 50 år sedan?
ÄR DU så gammal att du minns hur världen såg ut år 1945? Den började just återhämta sig från andra världskriget, som bröt ut år 1939 i och med att Frankrike och Storbritannien förklarade Tyskland krig därför att nazisterna hade invaderat Polen. Om du är för ung för att komma ihåg andra världskriget, kommer du då ihåg Koreakriget, som bröt ut år 1950? Eller kriget i Vietnam som varade från 1950-talet till år 1975? Eller kriget i Kuwait, som utlöstes av Irak år 1990?
När vi blickar tillbaka på det som skett i världen sedan andra världskriget, tycker du då inte att det är märkligt att det har förekommit så många krig som har lett till sorg och lidande för miljontals människor och kostat miljontals andra livet? Vilka konsekvenser fick andra världskriget för de människor som levde då?
Krigets följder
Omkring 50 miljoner människor förlorade livet i andra världskriget, och år 1945 vandrade miljontals flyktingar omkring i Europa och försökte återvända hem till sina sönderbombade städer och byar och på nytt bygga upp sina ramponerade liv. Hundratusentals kvinnor och flickor, i synnerhet i Ryssland och Tyskland, försökte komma över det trauma som det hade inneburit för dem att bli våldtagna av invaderande soldater. I större delen av Europa var många varor fortfarande ransonerade — det var ont om mat och kläder. Hundratusentals demobiliserade soldater försökte få tag i ett arbete. Miljontals änkor och föräldralösa barn sörjde sina döda anförvanter.
Judarna kämpade fortfarande för att komma över Förintelsen, som hade utplånat miljontals av deras medbröder och deras möjligheter att frambringa nya generationer. Miljoner människor — från Frankrike, Ryssland, Storbritannien, Tyskland, USA och många andra nationer — dog i detta krig. En enorm genetisk potential gick förlorad under det att de makthavande främjade sina politiska och kommersiella intressen.
Många länder var så utarmade efter andra världskriget att de först och främst måste inrikta sig på att återhämta sig ekonomiskt. I stora delar av Europa var det ont om mat i flera år efter kriget. I Spanien, som visserligen hade varit neutralt under andra världskriget men hade drabbats hårt av inbördeskriget (1936—1939) och av handelsbojkotter, använde man ransoneringskort ända fram till juni 1952.
I Fjärran Östern hade invånarna i Burma, Filippinerna, Kina och andra länder fortfarande de japanska grymheterna i färskt minne. Förenta staterna tillhörde visserligen de segrande nationerna men hade ändå förlorat omkring 300.000 soldater, varav cirka hälften i striderna i Stilla havet. I Japan var fattigdom, tuberkulos och ett långt köande för ransonerade livsmedel civilbefolkningens lott.
Churchill manar till handling
I det segertal som premiärminister Winston Churchill höll till det brittiska folket den 13 maj 1945 med anledning av krigsslutet sade han bland annat: ”Jag önskar att jag i kväll kunde försäkra att alla era mödor och bekymmer nu vore överståndna. ... Men så är det tyvärr inte. Tvärtom måste jag påpeka ... att det alltjämt finns mycket att göra och att ni måste vara beredda på nya psykiska och fysiska ansträngningar och nya offer för stora mål.” Med en framsynt anspelning på kommunismens växande inflytande tillade han: ”Vad kontinenten beträffar återstår det oss alltjämt att se till att ... orden ’frihet’, ’demokrati’, ’befrielse’ inte förvrängs och berövas sin sanna innebörd.” Därefter utropade han de manande orden: ”Framåt utan att vackla, utan att svikta och utan att falla tills hela värvet är slutfört och hela världen trygg och ren!” — Kursiverat av oss.
Ett halvt sekel av krig och död
I ett tal som hölls år 1992 medgav FN:s generalsekreterare Boutros Boutros-Ghali: ”Sedan Förenta nationernas tillblivelse år 1945 har det förekommit mer än 100 större konflikter i världen med cirka 20 miljoner dödsoffer.” Tidskriften World Watch anger en ännu högre dödssiffra och skriver: ”Vårt århundrade har varit det minst fridfulla i historien.” Därefter citerar man en forskare som säger: ”Fler människor har dött i krig under det här seklet än under mänsklighetens hela tidigare historia. Omkring 23 miljoner av dessa dödsfall har inträffat sedan andra världskriget.”
Tidningen The Washington Post uppger åter andra siffror och skriver: ”Sedan andra världskrigets slut har omkring 160 krig utkämpats runt om på jorden, i vilka 7 miljoner soldater och så många som 30 miljoner civila förlorat livet. Dessutom har ett stort antal sårats, våldtagits eller tvingats fly från sina hem.” Och dessa siffror inbegriper ändå inte de miljontals människor som fallit offer för våldsbrott under de 50 senaste åren!
I dag, år 1995, pågår fortfarande blodiga konflikter, underblåsta av glödande hat, vilka inte bara dödar soldater — som ju har förbundit sig att offra livet, om så är nödvändigt — utan också tusentals civila, exempelvis i Afrika, på Balkan, i Mellersta Östern och i Ryssland.
Kan vi då säga att ”hela världen” i dag, 50 år efter år 1945, är ”trygg och ren”? Vilka framsteg har människan gjort, när det gäller att göra jorden till en trygg och beboelig plats? Vad har vi lärt oss på 50 år? Har mänskligheten gått framåt i fråga om sådant som verkligen betyder något — allmänmänskliga värden, moral och etik? De två följande artiklarna besvarar dessa frågor. I den fjärde artikeln skall vi se vilket hopp det finns för invånarna här på vår jord.
[Ruta på sidan 4]
Minnen från tiden efter andra världskriget
En engelsman som nu är i 60-årsåldern minns hur det var när han var barn i slutet av 1940-talet: ”Vi hade ingen TV. Radion var den främsta stimulansen för vår fantasi. Eftersom jag fortfarande gick i skolan, upptogs min tid mest av läsning och läxor. En gång i månaden eller så gick jag på bio. På lördagarna cyklade jag ofta åtskilliga kilometer för att titta på mitt favoritlags fotbollsmatcher. Det var relativt få familjer som hade råd att ha bil eller telefon. I likhet med miljontals andra engelska familjer hade vi inget separat badrum. Toaletten var ute på gården, och badkaret stod i köket, som också fick fungera som badrum. Under kriget hade vi i stor utsträckning livnärt oss på torkade livsmedel — äggpulver, torrmjölk och potatismospulver. Sådana frukter som apelsiner och bananer var sällsynta lyxvaror. När grönsaksaffären fick in något sådant, rusade alla dit och köade för att få köpa sin ranson. Många kvinnor var tvungna att arbeta i vapen- och ammunitionsfabriker. Föga anade människor på den tiden vilka fantastiska förändringar som framtiden skulle föra med sig — en värld av TV- och videoapparater, datorer, cyberspace, faxar, rymdflygning och genteknik.”