Hur vi kan se och uppskatta skönheten omkring oss
”Ett av de första ord man lär sig i alla språk är ’titta!’”— William White j:r.
DET lilla barnet som storögt tittar på en fladdrande fjäril, det äldre paret som betraktar en praktfull solnedgång, en husmor som beundrar sin blomsteruppsättning — alla dessa koncentrerar för ögonblicket sin uppmärksamhet på något som fängslar deras skönhetssinne.
Eftersom skönheten i Guds skaparverk kommer till uttryck överallt, behöver man inte resa hundratals mil för att uppleva den. Det kan hända att du inte har några vördnadsbjudande naturscenerier inpå knutarna, men det finns säkert mycket vackert i din omgivning, om du bara tittar efter och — vad som är ännu viktigare — om du bara vet hur du skall titta.
Det har ofta sagts att ”skönheten finns i betraktarens öga”. Det är emellertid inte alla som uppmärksammar alla de vackra ting som finns omkring oss. Ibland behöver vi se en tavla eller ett fotografi för att vakna upp och lägga märke till dem. Många konstnärer hävdar till och med att deras framgång snarare beror på deras förmåga att se än på deras förmåga att teckna och måla. Maurice Grosser skriver i sin bok The Painter’s Eye: ”Konstnären målar med sina ögon, inte med sina händer. Vad han än ser, om han ser det klart, kan han fästa på duken. ... Att se klart är vad som är viktigt.”
Vare sig vi är konstnärer eller inte, kan vi lära oss att se klarare, att lägga märke till skönheten omkring oss. Vi måste med andra ord gå ut och försöka se saker och ting i ett nytt ljus.
En naturhistorisk skribent, John Barrett, framhåller i detta sammanhang värdet av personlig inlevelse. ”Ingenting går upp mot att se saker och ting med egna ögon, att röra vid, lukta på och lyssna till levande djur och växter i deras naturliga miljö”, säger han. ”Låt skönheten sjunka in. ... Var man än befinner sig skall man först titta, njuta och titta igen.”
Men vad skall vi titta efter? Vi kan börja med att öva upp vår förmåga att urskilja skönhetens fyra grundelement. Dessa element kan iakttas nästan överallt i Jehovas skaparverk. Ju oftare vi stannar upp och betraktar dem, desto mer kommer vi att uppskatta hans mästerverk.
Att urskilja skönhetens grundelement
Former och mönster. Vi lever i en värld som är oerhört rik på former. Somliga är linjära, som de raka stammarna i ett bambusnår, eller geometriska, som ett spindelnät, medan andra är mer diffusa, som ett moln som hela tiden ändrar gestalt. Många former är mycket tilltalande för ögat, vare sig det gäller en exotisk orkidé, spiralerna på en snäcka eller kanske grenarna på ett träd som har fällt sina löv.
När en form upprepas bildas ett mönster som också kan vara visuellt tilltalande. Tänk dig till exempel en klunga träd i en skog. Deras stammar — som alla har samma form men ändå är olika — bildar ett vackert mönster. Men för att vi skall kunna urskilja dessa former och mönster måste det finnas ljus.
Ljus. Ljus accentuerar vissa drag hos de former som vi finner tilltalande. Detaljer framhävs, färgen framträder bättre, och en viss stämning skapas. Ljuset varierar med tiden på dagen, årstiden, vädret och till och med platsen där vi bor. En molnig dag med dess diffusa ljus är idealisk för att vi rätt skall kunna uppskatta de diskreta nyanserna hos vilda blommor eller höstlövens raffinerade färger, medan en taggig bergskedja kommer bäst till sin rätt när dess dramatiska former skulpteras av den uppgående eller nedgående solen. Den bleka vintersolen på norra halvklotet förlänar ett landskap ett romantiskt skimmer, medan det klara solljuset i tropikerna förvandlar de kristallklara kustvattnen till ett paradis för snorklare.
Men det finns ännu ett viktigt element att ta hänsyn till.
Färg. Färg ger liv åt de föremål som vi ser i vår omgivning. Medan formen hjälper oss att särskilja de olika föremålen, gör färgen dem mer framträdande. Och när färgerna bildar ett harmoniskt mönster, är detta i sig en skönhetsupplevelse. Det kan vara en bjärt färg, som rött eller orange, som ropar på vår uppmärksamhet, eller en rogivande färg, som blått eller grönt.
Tänk dig ett stånd med gula blommor i en skogsglänta. Ljuset faller på de gula blomkalkarna, som tycks glöda i den klara luften, medan mörka stammar, som avtecknar sig mot morgonsolen, bildar en perfekt bakgrund. Nu har vi en bild. Allt vi behöver göra är att ”rama in den”, och det är där begreppet komposition kommer in.
Komposition. Det sätt varpå de tre grundläggande elementen — form, ljus och färg — kombineras är avgörande för kompositionen. Och här har vi, som iakttagare, en framträdande roll. Bara genom att förflytta oss en aning framåt, bakåt, åt sidan, uppåt eller nedåt kan vi ändra på de olika dragen eller ljuseffekterna i vår ”bild”. På så sätt kan vi beskära bilden så att bara de ting vi önskar ha med kommer med.
Ofta komponerar vi automatiskt en bild i vårt sinne när vi ser ett storslaget panorama, inramat av närbelägna träd eller andra växter. Men det finns många utsökta konstverk i betydligt mindre skala, som vi kanske bokstavligt talat trampar under fötterna.
Att lägga märke till både små och stora ting
I det Gud har skapat finns det både små och stora ting som är vackra, och vår glädje och uppskattning kommer att öka om vi lär oss att se detaljerna, som också är viktiga för helhetsintrycket. De är som små penselstreck på naturens stora målarduk. För att uppskatta dem behöver vi bara böja oss ner och titta lite närmare.
Dessa konstverk inom konstverket beskrivs av fotografen John Shaw, som säger i sin bok Closeups in Nature: ”Det upphör aldrig att förvåna mig att en närmare granskning av en detalj i naturen alltid inbjuder till en ännu närmare granskning. ... Först ser vi helhetsbilden, sedan en liten färgfläck i ena hörnet. När vi tittar lite närmare ser vi att det är blommor, och på en av blommorna sitter en fjäril. Fjärilens vingar har ett distinkt mönster, och mönstret bildas av de perfekt ordnade små fjäll som vingarna är täckta av. Varje fjäll är fulländat i sig självt. Om vi verkligen förstod den fulländade konstruktionen hos detta enda vingfjäll, kunde vi möjligen börja förstå den fulländade ordning som är uppenbar i naturen.”
Förutom att vi får en estetisk njutning genom naturens mästerverk — både stora och små — kan de också dra oss närmare vår Skapare. ”Lyft upp era ögon mot höjden och se”, säger Jehova i sitt ord. Genom att stanna upp och se och förundra oss över allt det vackra som Gud har gjort, vare sig det är den stjärnbeströdda himlen eller något annat av Guds skaparverk, blir vi påminda om Honom som ”har skapat dessa ting”. — Jesaja 40:26.
Sådana som lärde sig att se
På Bibelns tid var Guds tjänare speciellt intresserade av skapelsen. Det sägs till exempel i 1 Kungaboken 4:30, 33: ”Salomos vishet var mer omfattande än alla orientalers vishet. ... Han brukade tala om träden, från cedern som är på Libanon till isopen som skjuter fram på muren; och han brukade tala om fyrfotadjuren och om de flygande skapelserna och om de andra djuren som rör sig och om fiskarna.”
Salomos intresse för det underbara i allt det skapade berodde kanske delvis på hans fars exempel. David, som tillbringade många av sina formbara år som herde, mediterade ofta över Guds skaparverk. Något som särskilt fascinerade honom var stjärnhimlens skönhet. I Psalm 19:1 skrev han: ”Himlarna förkunnar Guds härlighet; och om hans händers verk berättar utsträckningen.” (Jämför Psalm 139:14.) Hans kontakt med skaparverket drog honom tydligtvis närmare Gud. Att vi mediterar över Guds skaparverk kan göra detsamma med oss.a
Dessa gudfruktiga män visste att begrundan och uppskattning av Guds skaparverk livar upp våra sinnen och berikar vårt liv. I vår moderna värld, som är så full av färdigförpackad underhållning som ofta är nedbrytande, kan aktiviteter som ger oss möjlighet att beundra Jehovas skaparverk vara till glädje och nytta för både oss och våra familjer. För dem som längtar efter Guds utlovade nya värld är det ett fritidsnöje som har en framtid. — Jesaja 35:1, 2.
Om vi inte bara ser de konstverk som finns i naturen, utan också urskiljer den store konstnärens underbara egenskaper, kommer vi utan tvivel att vilja instämma i kung Davids ord: ”Det finns ingen som du ... , o Jehova, inte heller finns det några verk som dina.” — Psalm 86:8.
[Fotnot]
a Flera andra bibelskribenter, till exempel Agur och Jeremia, var också skarpsynta iakttagare av naturen. — Ordspråken 30:24—28; Jeremia 8:7.
[Bilder på sidan 10]
Exempel på mönster och form, ljus, färg och komposition
[Bildkälla]
Godo-Foto