Mormonkyrkan — en återställelse av allt?

MORMONTEMPLET i Salt Lake City i Utah är för Sista Dagars Heliga en stolt symbol för deras tro. Flit, familjesammanhållning och ekonomiskt oberoende är mormonernas slagord. Mormonernas missionärer, med sina små namnskyltar på kavaj- eller rockuppslaget, är en vanlig syn världen över. Men en del inre angelägenheter som är heliga för mormonerna hålls hemliga för utomstående. Kyrkan är därför en ständig måltavla för sensationsrykten. En rättvis bedömning bör emellertid grundas på fakta och inte på plumpa historier. Vad kan vi då lära oss om denna så baktalade tro?

Joseph Smiths kyrka i våra dagar

Mormonerna menar att deras religion är en återställelse av den sanna kyrkan med dess prästerskap och ceremonier. Därav kommer deras officiella namn: Jesu Kristi Kyrka av Sista Dagars Heliga. I mormonkyrkan förekommer ingen uppdelning i präster och lekmän. Varje värdig manlig medlem kan från 12 års ålder få olika ansvarsuppgifter i kyrkan och bli präst vid 16 års ålder.

De flesta ansvarsställningarna inom kyrkan är oavlönade, och de många programmen som familjer tar del i finansieras av deras lokala församling, eller ”ward”. På församlingsnivå övar äldste, biskopar och stavspresidenter (stav = distrikt) tillsyn över kyrkans välorganiserade angelägenheter. Ett råd bestående av 12 apostlar i Salt Lake City har världsvid jurisdiktion. Slutligen utgör kyrkans president — som vördas som profet, siare och uppenbarare — och två rådgivare kyrkans ledande myndighet, som kallas presidentskapets quorum, eller första presidentskapet.

Flera ceremonier påverkar hängivna mormoners liv. Dopet, som betecknar ånger och lydnad, kan äga rum när en individ nått åtta års ålder. Tvagning och smörjelse renar och inviger den troende. En tempelritual, den så kallade begåvningsceremonin, inbegriper en rad förbund, eller löften, och en speciell tempelklädnad, som liknar ett underplagg och som sedan alltid skall bäras som ett skydd mot det onda och som en påminnelse om de löften som hemligen avlagts. Vidare kan ett äkta par besegla sitt äktenskap i ett tempel ”för tid och evighet”, så att deras familj kan förbli intakt i himlen, där paret kan fortsätta att föda barn.

Mormonkyrkan har fått erkännande för sitt välfärdsprogram, som är inrättat så att ”lättjans förbannelse skall avlägsnas”. Det finansieras av lokala medlemmar som avstår från två måltider i månaden och skänker pengar motsvarande kostnaden för måltiderna till kyrkan. Dessutom skall medlemmarna erlägga strikt tionde. Familj och vänner svarar för missionärernas försörjning. Mormonmissionärerna är i allmänhet unga män och kvinnor, som ägnar omkring två år åt missionsverksamheten.

Självuppoffring, familjesammanhållning och samhällsansvar är drag som kännetecknar mormonernas liv. Men vad tror mormonerna?

Mormonerna och Bibeln

”Vi tro, att Bibeln är Guds ord i den mån den är rätt översatt”, förklarar den åttonde av mormonismens trosartiklar, men tillägger: ”Vi tro också, att Mormons bok är Guds ord.” Många undrar emellertid varför det skulle behövas andra skrifter utöver Bibeln.

Äldste Bruce R. McConkie försäkrade: ”Det finns inga människor på jorden som värderar Bibeln så högt som ... [mormonerna] gör. ... Men vi tror inte att ... Bibeln innehåller allt som är nödvändigt för frälsningen.” President Gordon B. Hinckley skrev i broschyren What of the Mormons? att det stora antalet sekter och kyrkor ”vittnar om Bibelns otillräcklighet”.

Att mormonkyrkans skribenter ger uttryck åt stora betänkligheter när det gäller Bibelns pålitlighet beror på att man hävdar att textavsnitt strukits och fel begåtts vid översättningen. Mormonaposteln James E. Talmage framhåller i sin bok A Study of the Articles of Faith: ”Må Bibeln läsas vördnadsfullt och med försiktighet under bön, och må läsaren alltid söka Andens ljus, så att han kan skilja mellan sanningen och människors misstag.” Orson Pratt, en tidig mormonapostel, gick ett steg längre: ”Vem vet om ens en enda vers i hela Bibeln har undgått besudling?”

När det gäller den här frågan tycks mormonerna emellertid inte vara medvetna om alla fakta. Det är sant att bibeltexten har skrivits av och översatts gång på gång under årens lopp. Vittnesbörden om att den i huvudsak är ofördärvad är emellertid överväldigande. Tusentals tidiga hebreiska och grekiska handskrifter har noga jämförts med senare utgåvor av Bibeln. Texten i Jesajas bok i Dödahavsrullarna, som daterar sig från 100-talet f.v.t., har till exempel jämförts med texten i en handskrift som är mer än tusen år yngre. Hade allvarliga felaktigheter smugit sig in? Tvärtom. En forskare förklarade i sin analys att de få avvikelserna som man fann ”huvudsakligen bestod av uppenbara skrivfel och variationer i stavningen”.a

Efter livslång, intensiv forskning intygade en tidigare chef för British Museum, sir Frederic Kenyon: ”Den kristne kan ta hela Bibeln i sin hand och utan fruktan eller tvekan säga att det han håller i handen är Guds sanna ord, som utan att något väsentligt gått förlorat har vidarebefordrats från generation till generation under århundradenas gång.” Psalmistens ord är således sanna än i denna dag: ”Herrens ord är rena ord: lika silver prövat i en jordugn, renat sju gånger.” (Psalm 12:6, King James Version) Behöver vi verkligen något mer?

”Du dåre!” förebrår Mormons bok i 2 Nephi 29:6. ”Du som säger: En bibel? Vi hava en bibel och vi behöva ingen annan bibel.” Många mormoner har emellertid funderat över aposteln Paulus’ stränga ord i Bibeln i Galaterna 1:8 (KJ): ”Även om vi, eller en ängel från himlen, predikar något annat evangelium för er än det som vi har predikat för er, så må han vara förbannad.”

Forskare inom mormonkyrkan förklarar att den nya skriften inte går utöver det som förkunnas i Bibeln, utan att den endast är ett förtydligande av och ett komplement till Bibeln. ”Det finns ingen motsättning mellan de två”, skriver Rex E. Lee, president för Brigham Young University. ”Både Bibeln och Mormons bok lär samma frälsningsplan.” Överensstämmer dessa böcker? Betrakta mormonernas frälsningsplan.

”Vad Gud är, kan människan en gång bliva”

”Även om vi inte kommer ihåg det”, förklarar Lee, ”har vi funnits till som andar före detta livet.” Enligt denna tro på ett evigt framåtskridande kan en människa genom strikt lydnad bli en gud — en skapare lik Gud. ”Gud själv var en gång såsom vi själva äro nu och är en upphöjd människa och sitter på sin tron i himlarna därovan!” förklarade Joseph Smith. ”Ni måste själva lära eder, hur ni skola kunna bliva Gudar ... , detsamma som alla Gudar hava gjort före eder.” Mormonprofeten Lorenzo Snow sade: ”Vad människan är, har Gud en gång varit: vad Gud är, kan människan en gång bliva.”

Är det en sådan framtid som det berättas om på Bibelns blad? Det enda erbjudande om gudomlighet som någonsin nedtecknats där är det tomma löfte som Satan, Djävulen, uttalade i Edens trädgård. (1 Moseboken 3:5) Bibeln visar att Gud skapade Adam och Eva till att leva på jorden och uppmanade dem att frambringa en fullkomlig mänsklig familj som skulle leva här i lycka för evigt. (1 Moseboken 1:28; 3:22; Psalm 37:29; Jesaja 65:21—25) Adams uppsåtliga olydnad förde synd och död in i världen. — Romarna 5:12.

I Mormons bok sägs det att om de före detta andarna Adam och Eva hade förblivit syndfria, skulle de ha varit barnlösa och ensamma i paradiset och inte ha känt någon glädje. Enligt dess version bestod det första gifta parets synd alltså i att de hade sexuellt umgänge och födde barn. ”Adam föll, på det människorna skulle bliva till, och människorna äro till för att hava glädje.” (2 Nephi 2:22, 23, 25) Andar i himlen sägs därför vänta på en möjlighet att få leva på en syndfull jord — ett nödvändigt steg mot fullkomlighet och gudomlighet. I mormontidskriften Ensign sägs det: ”Vi ser på det Adam och Eva gjorde med stor uppskattning och inte med ringaktning.”

”Denna lära [att människan fanns till i andevärlden]”, säger Joseph Fielding Smith, brorsonsson till Joseph Smith, ”kan endast mycket vagt urskiljas i Bibeln ... , eftersom många tydliga och värdefulla ting har tagits bort från Bibeln.” Han förklarar vidare: ”Denna tro är grundad på en uppenbarelse som Kyrkan fick den 6 maj 1833.” När lärorna inte stämmer med Bibeln, fäster mormonerna alltså med nödvändighet större vikt vid sina profeters ord, även om de godtar Bibelns auktoritet.

Mormons bok — slutstenen i tron

Joseph Smith prisade Mormons bok som ”den mest korrekta av alla böcker på jorden och slutstenen i vår religion”. En samling guldplåtar uppgavs ha utgjort källan till det han skrev. Elva mormoner intygade att de hade sett plåtarna. När dokumentet var färdigt, sade Smith emellertid att plåtarna hade tagits till himlen. De finns således inte tillgängliga för textanalys.

Den kostbara pärlan (se rutan på sidan 20) berättar om en professor Charles Anthon som fick se en avskrift av en del av inskriptionerna och förklarade att de var autentiska och att översättningen var korrekt. Men när han fick veta plåtarnas ursprung, sägs det i skildringen att han tog tillbaka sitt utlåtande. Den här berättelsen verkar emellertid inte stämma med Smiths påstående att han var den ende som ägde gåvan att översätta språket på plåtarna, ”den kunskap som hade gått förlorad för världen”. Kunde professor Anthon intyga riktigheten i en text som han inte kunde läsa och därför inte kunde översätta?

Mormons bok citerar i stor utsträckning bibelöversättningen King James Version med dess Shakespeareinspirerade engelska som betraktades som ålderdomlig redan på Joseph Smiths tid. Det har oroat somliga läsare att Mormons bok, denna ”den mest korrekta” av böcker, hämtar åtminstone 27.000 ord direkt från en bibelöversättning som uppges vara full av felaktigheter och som Smith senare började revidera. — Se rutan på sidan 20.

En jämförelse mellan första upplagan av Mormons bok och senare upplagor uppenbarar ett förvånande faktum för många mormoner — att den bok som sades vara översatt ”genom Guds gåva och kraft” själv har blivit föremål för flera ändringar när det gäller grammatik, stavning och innehåll. Det råder exempelvis en uppenbar förvirring angående vem ”den Evige Fadern” är. I Första Nephi 13:40 sägs det enligt första upplagan att ”Guds Lamm är den Evige Fadern”. Men i senare upplagor sägs det att ”Guds Lamm är den Evige Faderns Son”. (Kursiverat av oss) De två originalmanuskripten till Mormons bok från år 1830 finns fortfarande kvar. I ett av de två originalen, som förvaras av Reorganiserade Jesu Kristi Kyrka av Sista Dagars Heliga, har ordet ”Son” lagts till mellan raderna.

När det gäller mormonernas skrift Läran och förbunden, förklarar boken The Revelations of the Prophet Joseph Smith, av mormonforskaren Lyndon W. Cook, i förordet: ”På grund av att somliga uppenbarelser har reviderats av dessa kommittéer, som fått i uppdrag att ordna dem för publicering, har betydande tillägg till och strykningar i texten noterats.” En sådan ändring återfinns i Book of Commandments 4:2, där det sägs om Smith: ”Han har gåvan att översätta boken. ... Jag vill inte ge honom någon annan gåva.” När uppenbarelsen trycktes om år 1835 i Läran och Förbunden, sägs det emellertid: ”Ty jag vill icke giva dig någon annan gåva, förrän översättningen fullbordats.” — 5:4.

Historiska mysterier

Somliga finner det svårt att förlika sig med tanken att omkring 20 judar sägs ha lämnat Jerusalem och begett sig till Amerika år 600 f.v.t. och på mindre än 30 år ha förökat sig och delats i två nationer! (2 Nephi 5:28) Inom 19 år efter sin ankomst skall denna lilla grupp ha byggt ett tempel som ”liknade Salomos tempel”, ett arbete som ”utfördes med utomordentlig konstfärdighet”. Sannerligen en formidabel uppgift! Salomos tempel i Jerusalem byggdes på sju år och sysselsatte närmare 200.000 arbetare, hantverkare och tillsyningsmän. — 2 Nephi 5:16; jämför 1 Kungaboken, kapitel 5 och 6.

Noggranna läsare av Mormons bok har förbryllats över vissa händelser som tycks sakna rätt kronologisk ordningsföljd. I Apostlagärningarna 11:26 sägs det till exempel: ”Det var i Antiokia som lärjungarna först kallades kristna.” (KJ) Men Alma 46:15, som påstås beskriva händelser år 73 f.v.t., omnämner kristna i Amerika innan Kristus hade kommit till jorden.

Mormons bok framstår mer som en historisk redogörelse än som en avhandling i lärofrågor. Uttryck som ”och det begav sig” förekommer omkring 1.200 gånger i den senaste upplagan — omkring 2.000 gånger i 1830 års upplaga. Många av de platser som omnämns i Bibeln existerar fortfarande, men praktiskt taget alla de platser som nämns i Mormons bok, exempelvis städerna Gimgimno och Zeezrom, är okända.

Mormonernas historia berättar om omfattande bosättningar över hela den nordamerikanska kontinenten. I Helaman 3:8 heter det: ”Och det begav sig, att de förökade sig och utbredde sig, ... så att de började uppfylla hela jordytan.” Enligt Mormon 1:7 hade landet ”blivit täckt med byggnader”. Många människor undrar var lämningarna av dessa utbredda civilisationer finns. Var finns nephiternas artefakter, till exempel guldmynt, svärd, sköldar och bröstharnesk? — Alma 11:4; 43:18—20.

När de som omfattar mormonernas tro begrundar sådana frågor, bör de allvarligt tänka på följande ord av mormonen Rex E. Lee: ”Mormonismens tillförlitlighet står och faller med den bok från vilken Kyrkan fått det namn som den blivit känd under.” En tro som grundar sig på solid kunskap i Bibeln och inte bara på en känslomässig böneupplevelse utgör en uppfordran för uppriktiga mormoner — liksom för alla som bekänner sig vara kristna.

Grunden för återställelse

Det var det andliga kaos som omgav Joseph Smith som fick honom att försmå de stridiga sekterna på hans tid. Andra vördnadsfulla män före, under och efter hans tid har också sökt återvända till den sanna tron.

Vad utgör mönstret för sann kristendom? Är det inte Kristi exempel, hans som efterlämnade ”en förebild, för att ni skulle följa i hans fotspår”? (1 Petrus 2:21, KJ) Jesu Kristi liv står i skarp kontrast till mormonernas teologi. Jesus var ingen asket, men han levde ett enkelt liv utan några ambitioner att skaffa sig rikedom, ära eller politisk makt. Han blev förföljd därför att han ”inte var av världen”. (Johannes 17:16, KJ) Det Kristus främst strävade efter i sin tjänst var att förhärliga sin Fader, Jehova, och att helga hans namn. Jesu sanna lärjungar visar samma inställning. Deras egen frälsning eller räddning kommer i andra hand för dem.

Jesus undervisade människor i Guds ord, citerade det ofta och levde enligt det. Brigham Young sade om Bibeln: ”Vi anser att denna bok är vår vägledare, vår norm för uppförandet; vi anser att den är grundvalen för vår tro. Den pekar ut vägen till frälsning.” (Journal of Discourses, band XIII, sidan 236) Han gav därför uppmaningen: ”Ta fram Bibeln, jämför Sista Dagars Heligas religion med den och se om den [religionen] består provet.” (Discourses of Brigham Young) Inte bara mormonernas tro, utan alla till bekännelsen kristna religionssamfund måste underkastas det provet, för Jesus sade: ”De sanna tillbedjarna skall tillbedja Fadern i ande och i sanning.” — Johannes 4:23, KJ.

[Fotnot]

[Ruta på sidan 20]

Mormonernas heliga skrifter

FÖRUTOM Bibeln och Mormons bok erkänner Sista Dagars Heliga flera andra skrifter.

Läran och förbunden: Detta är i huvudsak en samling av vad Joseph Smith kallade uppenbarelser från Gud. Dessa har emellanåt reviderats, när den läromässiga och historiska utvecklingen gjort det nödvändigt.

Den kostbara pärlan: Denna bok innehåller Joseph Smiths revideringar av Första Moseboken och kapitel 24 i Matteus’ evangelium samt Smiths självbiografiska historia. Den innehåller också Smiths översättning av en papyrushandskrift som han köpte år 1835. Han förklarade att Abraham egenhändigt hade skrivit texten, som berättar om hur en ängel räddade honom när en präst försökte offra honom på ett altare. Papyrusen flyttades år 1967 och granskades av ett antal egyptologer. De fann, enligt en rapport, att ”inte ett enda ord av Joseph Smiths påstådda översättning hade någon likhet med innehållet i dokumentet”. Handskriften visade sig vara en version av den egyptiska dödsboken — en samling begravningstexter — som begravdes tillsammans med de döda. Smiths originalmanuskript visar att han använde 136 olika engelska ord för att översätta den egyptiska hieroglyfen för ”sjö”.

Joseph Smiths översättning av Bibeln: År 1830 påbörjade Smith en revidering av bibelöversättningen King James Version, en revidering som han aldrig fullbordade. Han reviderade omkring 3.400 verser och lade till en hel del material, bland annat en profetia i slutet av Första Moseboken om sin egen ankomst som ”en utvald siare”. Eftersom manuskriptet blev kvar hos Smiths änka som inte följde Brigham Young, citerar kyrkan i Salt Lake City sällan ur det, även om det godtas som korrekt.

Andra ”inspirerade” läror: Dessa kan förmedlas av kyrkans levande profet vid vilken tidpunkt som helst och tillmäts lika stor auktoritet som Bibeln. King Follett-predikan som hölls år 1844 är ett exempel. Smith höll denna begravningspredikan efter äldste King Follett. I den förklarade han läran om att människorna upphöjs till gudar och att Gud är en upphöjd människa. Den finns med i Journal of Discourses, en samling föredrag av Smith, Young och andra av mormonernas auktoriteter på 1800-talet.

[Ruta på sidan 21]

Mormonernas familj av Gudar

Gud: Fadern till alla Gudar. Han har en kropp av kött och ben. — Läran och förbunden 130:22.

Elohim: Omnämns ibland som en person, men beskrivs också som ett råd av Gudar som organiserade jorden. — Läran och förbunden 121:32; Den kostbara pärlan, Abraham 4:1; Journal of Discourses, band I, sidan 51.

Jesus: Gud och hela jordens Skapare, Frälsaren. — 3 Nephi 9:15; 11:14.

Jehova: Gamla testamentets namn på Jesus. Jämför Mormon 3:22; Moroni 10:34; och ämnesregistret i Mormons bok.

Treenigheten: Gudomen, bestående av tre åtskilda, särskilda andliga personer: Fadern och Sonen, av kött och ben, och den Helige Anden. — Alma 11:44; 3 Nephi 11:27.

Adam: Jesu medhjälpare vid skapelsen. Brigham Young förklarade: ”Vår fader Adam kom till Edens lustgård ... och förde Eva, en av sina hustrur, med sig. ... Han är vår Fader och vår Gud.” (Journal of Discourses, band I, sidan 50, 1854 års upplaga) Efter sin synd blev Adam den första kristna människan på jorden. (Den kostbara pärlan, Moses’ bok 6:64—66; Ensign för januari 1994, sidan 11) Han är ”den Gamle av dagar” (Läran och förbunden 116) och är Jesu bokstavlige, köttslige Fader. — Journal of Discourses, band I, sidan 51.

Mikael: Ett annat namn på Adam, ärkeängeln. — Läran och förbunden 107:54.

[Ruta på sidan 23]

Mormonerna, nationalism och politik

JOSEPH SMITH — profet, siare, uppenbarare, enligt mormonernas tro — var också borgmästare, finansman, generallöjtnant och presidentkandidat i Förenta staterna. Många mormoner följer hans exempel och är starkt engagerade i det politiska livet. Kyrkan är stolt över sitt amerikanska arv och hävdar att Gud ledde skrivandet av Förenta staternas grundlag. Brigham Young sade: ”När ... Guds rike tar makten kommer Förenta staternas flagga att stolt vaja obefläckad på frihetens och de lika rättigheternas flaggstång, utan att vanäras.”

Den tolfte av trosartiklarna förklarar: ”Vi tro på att vara konungar, presidenter, styresmän och överhetspersoner underdåniga och att lyda, ära och understödja lagarna.” Hur långt sträcker sig deras underdånighet? När Förenta staterna gick med i första världskriget, försäkrade äldste Stephen L. Richards: ”Det finns inget folk som är så lojalt mot Förenta staternas regering som Jesu Kristi Kyrka av Sista Dagars Heliga.” ”När vi strider, kommer vi att segra genom Guds kraft”, sade en annan äldste.

Den tolfte trosartikeln tillämpades också på andra sidan fronten. Professor Christine E. King vid Staffordshire University skrev: ”Tyska mormoner uppmanades att strida för sitt land och att be för dess seger.” Kyrkan sade att de inte stred mot brittiska och amerikanska mormonbröder, utan mot statens representanter. ”En sådan distinktion tjänade, även om den var lätt att genomskåda, till att stilla de tyska mormonernas moraliska och religiösa tvivel.”

När Hitler tog makten fortsatte mormonerna att hålla fast vid sin linje att ge helhjärtat stöd. ”Nazisterna mötte inget motstånd och inget som tydde på kritik från mormonkyrkan”, skrev dr King. Mormonernas eftertryck vid rasrenhet och patriotism var fördelaktig för kyrkan, och för många mormoner ”var förbindelselänkarna mellan deras tro och Tredje rikets politik klara och tydliga”. När flera mormoner dristade sig till att trotsa Hitler, fick de inget stöd från mormonledarna. ”Kyrkan var patriotisk och lojal och fördömde varje angrepp mot den nazistiska regeringen.” Kyrkan uteslöt till och med en dissident postumt sedan nazisterna hade avrättat honom.b

Detta handlingssätt skiljer sig verkligen från de personers som prisas i Mormons bok i Alma 26:32: ”De skulle hellre vilja uppoffra sina liv än taga livet av sin fiende, och de hava nedgrävt sina stridsvapen i jorden till följd av sin kärlek till sina bröder.”

Jesus sade till Pilatus: ”Om mitt rike vore av denna världen, då skulle mina tjänare kämpa för att jag inte skulle bli överlämnad åt judarna.” (Johannes 18:36, King James Version) Hans lärjungar skulle inte gripa till vapen till försvar av Guds egen Son, ännu mindre då i ett krig mellan stater. De skulle till och med älska sina fiender. — Matteus 5:44; 2 Korinthierna 10:3, 4.

Det finns sanna kristna i våra dagar som har bevarat sig strikt neutrala, både individuellt och som grupp. I boken Mothers in the Fatherland sägs det: ”Jehovas vittnen hade ända sedan de grundades hållit sig helt avskilda från alla stater.” Under Hitlers terrorvälde ”vägrade praktiskt taget varenda en av dem entydigt att i någon form lyda den nazistiska staten”.

Trots att tusentals av dem fick lida martyrdöden, tog Jehovas vittnen Jesu ord på allvar: ”Av detta skall alla människor veta att ni är mina lärjungar, om ni har kärlek till varandra.” — Johannes 13:35, KJ.

[Fotnot]

[Ruta på sidan 24]

Bibeln och mormonernas skrifter — ett studium av kontraster

Bibeln: Edens lustgård eller trädgård låg förmodligen i Mesopotamien, vid floden Eufrat, även om man inte vet exakt var. — 1 Moseboken 2:11—14.

Läran och förbunden: Edens trädgård låg i Jackson County i Missouri i USA. — Läran och förbunden 57, enligt förklaring av president J. F. Smith.

Bibeln: Själen dör. — Hesekiel 18:4; Apostlagärningarna 3:23.

Mormons bok: ”Själen [kan] aldrig ... dö.” — Alma 42:9.

Bibeln: Jesus föddes i Betlehem. — Matteus 2:1—6.

Mormons bok: Jesus skulle födas i Jerusalem. — Alma 7:10.

Bibeln: Jesus avlades genom helig ande. — Matteus 1:20.

Journal of Discourses: Jesus avlades inte genom helig ande. Han avlades i köttet genom att Adam hade sexuellt umgänge med Maria. — Journal of Discourses, band I, sidorna 50, 51.

Bibeln: Nya Jerusalem skall vara i himlen. — Uppenbarelseboken 21:2.

Mormons bok: Nya Jerusalem är jordiskt och skall byggas av människor i Missouri i USA. — 3 Nephi 21:23, 24; Läran och förbunden 84:3, 4.

Bibeln: Bibelns skribenter blev inspirerade att skriva ner Guds tankar. — 2 Petrus 1:20, 21.

Mormons bok: Dess profeter sägs ha skrivit enligt sin egen kunskap. — 1 Nephi 1:2, 3; Jakob 7:26.

Bibeln: Den mosaiska lagen, inbegripet förordningen om tionde, upphörde att gälla i och med Jesu död. Bidrag skall ges frivilligt, inte tvångsmässigt. — 2 Korinthierna 9:7; Galaterna 3:10—13, 24, 25; Efesierna 2:15.

Läran och förbunden: ”Detta är sannerligen ... en dag på vilken mitt folk skall betala sin tionde, ty den som betalar tionde skall icke brinna vid hans [Herrens] tillkommelse.” — Läran och förbunden 64:23.

[Bild på sidan 25]

Staty av Moroni som kröner mormonernas tempel i Salt Lake City i Utah