Ungdomar frågar:

Är lagidrott något för mig?

”Jag älskar idrott. Det ger mig en verkligt skön känsla. Och jag tycker om att vara tillsammans med mina vänner.” — Sandy, 14 år.

”ROLIGT!” ”Spännande!” ”Att man vinner!” Detta var något av det som amerikanska och kanadensiska ungdomar i samband med en intervjuundersökning räknade upp som orsak till att de tog del i lagidrott. Uppenbarligen delar många ungdomar deras entusiasm.a

Ta USA som exempel. Enligt boken Your Child in Sports, författad av Lawrence Galton, ”är det varje år 20 miljoner amerikanska barn från sex år och uppåt som spelar, eller försöker spela, i organiserade idrottslag”. Och medan det för bara några år sedan fanns nästan enbart organiserade idrottslag för herrar, är det allt fler kvinnor som nu spelar baseboll och basket och som till och med kämpar mot varandra i amerikansk fotboll.

Du är kanske idrottsintresserad och tycker att det skulle vara roligt att vara med i ett lag. Eller kanske det är så att du får mycket uppmuntran — eller till och med utsätts för påtryckningar — från föräldrar, lärare eller tränare att vara med. Antingen du är i den ena eller den andra situationen krävs det ett stort engagemang vad det gäller tid och energi för att kunna ägna sig åt lagidrott. Det är därför bara förståndigt att vara medveten om några av för- och nackdelarna. Låt oss först titta på några av fördelarna.

Idrottens fördelar

”Den kroppsliga övningen är ... nyttig till litet”, sägs det i Bibeln. (1 Timoteus 4:8) Och ungdomar mår verkligen bra av fysisk aktivitet. I USA lider ett oroväckande stort antal ungdomar av övervikt, högt blodtryck och hög kolesterolhalt. Regelbunden träning kan göra mycket för att hålla sådana problem under kontroll. Enligt en artikel i tidskriften American Health får ungdomar som tränar regelbundet ”större syreupptagningsförmåga än stillasittande [inaktiva] barn. De som tränar ofta gör också bättre ifrån sig i olika idrottsgrenar och håller vikten lättare.” Forskare menar också att kroppslig träning kan lindra stress, minska känslan av utmattning och dessutom förbättra sömnen.

I boken Your Child in Sports görs följande intressanta iakttagelse: ”Det har visat sig att fröna till många vuxnas hälsoproblem har såtts i unga år.” Många läkare menar därför att fördelarna med att regelbundet träna som ung följer med en upp i vuxen ålder. Författaren Mary C. Hickey rapporterar: ”Vid undersökningar har man kommit fram till att barn som idrottar troligen blir mer fysiskt aktiva som vuxna.”

Många menar att det finns andra betydelsefulla fördelar med lagidrott. En pappa sade beträffande sin son som spelar amerikansk fotboll: ”Fotbollen håller honom borta från gatan. Han får lära sig disciplin.” Andra menar att en ung människa genom lagidrotten lär sig att samarbeta med andra — en egenskap som hon kan ha nytta av hela livet. Lagidrott lär också ungdomar att följa lagar och regler, ha självdisciplin, utöva ledarskap och framgångsrikt kunna handskas med både framgång och motgång. ”Idrott ger god övning och erfarenhet åt ungdomar”, säger dr George Sheehan. ”Eleverna får omedelbar erfarenhet i sådant som de ofta hör sina lärare tala om: mod, skicklighet, hängivenhet.” — Current Health, september 1985.

Om man är i det vinnande laget kan det i varje fall öka självkänslan. ”Om jag gör en ’touchdown’ eller ett ’shot’”, säger unge Eddie, ”känner jag mig ganska stolt över mig själv.”

Berömmelse, rikedom och popularitet

Andra ungdomar, däremot, lockas av lagidrott därför att de vill bli ”godkända” av sina jämnåriga kamrater och få deras erkännande. ”Varje gång man gör något bra, dunkar alla en i ryggen”, förklarar Gordon, 13 år.

Susan och Daniel Cohen skriver i sin bok Teenage Stress: ”Om det finns en säker väg till popularitet, så är det idrotten, särskilt för pojkar. ... Det är ytterst sällan man ser fotbollsstjärnan eller basketstjärnan i ett lag sakna erkännande.” I en undersökning avslöjades det hur högt aktade idrottsmän är. Elever tillfrågades om de helst skulle vilja bli ihågkomna som idrottsstjärna, som en mycket begåvad elev eller som den populäraste personen. Pojkarna i undersökningen ville helst bli ihågkomna som ”idrottsstjärna”.

Det är inte så förvånande att en fotbollsspelare eller basketspelare åtnjuter större aktning än en akademiker när man tänker på den idoldyrkande uppmärksamhet som medierna överöser professionella idrottsmän med. Mycket av publiciteten fokuseras på deras astronomiska inkomster och slösaktiga livsstil. Inte undra på att många ungdomar, särskilt de som är fattiga, kan se skolidrotten som en klivsten till välstånd — en biljett bort från fattigdom!

Dessvärre kommer verkligheten olyckligtvis till korta när det gäller sådana förväntningar. I en artikel i tidskriften Current Health med rubriken ”Hur många idrottsmän blir proffs?” gavs det en del nykter statistik. Det rapporterades: ”Mer än 1 miljon pojkar [i USA] spelar amerikansk fotboll i high school, nästan 500.000 spelar basket, och omkring 400.000 spelar baseboll. Antalet utövare sjunker drastiskt från high school till college. Det är sammanlagt bara omkring 11.000 som spelar amerikansk fotboll, basket och baseboll i college.” Efter college blir statistiken ännu dystrare. ”Det är bara omkring 8 procent [av dem som ägnar sig åt idrott i college] som värvas av professionella lag, och endast 2 procent skriver ett proffskontrakt.” Artikeln ger sedan följande tankeställare: ”Även om en idrottsman skriver ett kontrakt, innebär inte det att han får en plats i laget.”

På det hela taget är det därför ”bara en av 12.000 som ägnar sig åt idrott i high school som blir proffs”. Möjligheten att bli en av dem är inte större än att vinna högsta vinsten i ett lotteri! Men till sist kanske du undrar om inte en idrottsman får fri utbildning vid college för all sin möda. Inte heller här ser möjligheterna så goda ut. I boken On the Mark, skriven av Richard E. Lapchick och Robert Malekoff, sägs det att ”av de miljoner ungdomar som ägnar sig åt idrott i high school ...  är det bara var 50:e elev som får ett stipendium för att ägna sig åt idrott vid college”. Annan dyster statistik är: ”Mindre än 30 procent av toppspelarna som får stipendier i sådana idrotter som amerikansk fotboll och basket tar sin examen vid college efter fyra år.”

För det stora flertalet spelare är drömmen att bli en rik och berömd idrottsman helt enkelt en illusion — en önskedröm.

Många slutar

När man tänker på möjligheterna att förbättra sin hälsa, utveckla sina egenskaper och öka sin popularitet, förefaller det bästa man kan göra vara att gå med i ett idrottslag. Men innan du rusar i väg för att vara med vid uttagningar, tänk på det som sades i tidskriften Ladies’ Home Journal: ”Det är fler barn som anmäler sig till idrottslag nu för tiden än det var i tidigare generationer. Den dåliga nyheten: Rekordmånga slutar och går ur idrottslagen.” Doktor Vern Seefeldt, expert på området, lär ha sagt: ”När barnen är femton år har sjuttiofem procent av dem som någon gång ägnat sig åt idrott slutat.”

Ta exempelvis Canada, där det är omåttligt populärt med ishockey. I en ishockeyliga för amatörer var 53 procent av dess 600.000 spelare under 12 år. Men endast 11 procent var över 15 år. Vad var orsaken? De flesta ungdomar har slutat vid den åldern. Varför är det så många som slutar?

Forskare säger att sådana som har slutat oftast framför en förvånansvärt klen ursäkt: Idrottsgrenen är inte rolig längre. Ja, att spela i ett lag kan verkligen vara utmattande och tidskrävande. Tidskriften Seventeen upplyste sina läsare om att man bara för att försöka bli uttagen till ett lag kan vara tvungen att arbeta ”tre timmar om dagen, fem dagar i veckan ... i en eller två veckor”. Om du klarar eldprovet och blir antagen i laget väntar många fler timmar av träning och övning i framtiden. Ett typiskt exempel på detta är en av lagmedlemmarna i ett dambasketlag som tränar mer än tre timmar om dagen i sin idrottsgren. Den tiden skulle kunna användas till något värdefullare.

Många ungdomar har naturligtvis inget emot stränga rutiner. De tycker om det och finner nöje i utmaningen att förbättra sina idrottsliga förmågor. Men det finns andra orsaker till att många ungdomar slutar med organiserad idrott. Du behöver känna till dem, så att du kan bestämma dig för om du skall gå med i ett lag eller inte. För i Ordspråken 13:16 sägs det att ”var och en som är klok kommer att handla med kunskap”. En senare artikel kommer därför att fortsätta att behandla det här ämnet.

[Infälld text på sidan 14]

De flesta toppspelare som går på universitet och som får stipendier för att ägna sig åt idrott lyckas inte ta sin examen

[Bild på sidan 13]

Den popularitet idrottsmän åtnjuter lockar många ungdomar att ägna sig åt organiserad idrott

[Fotnoter]