Rumänska sammankomster hölls trots motstånd
EN INTERNATIONELL sammankomst för Jehovas vittnen med temat ”Budbärare om fred från Gud” var planerad att hållas i Bukarest i Rumänien den 19–21 juli 1996. Omkring 40.000, bland dem tusentals från främmande länder, planerade att besöka denna vackra europeiska huvudstad som har två miljoner invånare. Nationalstadion med 60.000 sittplatser hade förhyrts för det här evenemanget. Men den 24 juni förbjöd felunderrättade rumänska myndigheter Jehovas vittnen att hålla sammankomsten.
Jehovas vittnen bemödade sig kraftigt för att få förbudet mot sin sammankomst upphävt, men förgäves. Därför måste man göra förändrade anordningar, så att flera tusen utländska delegater som inbjudits från ett antal europeiska länder, Nordamerika och Japan kunde vara med vid en sammankomst i Budapest i Ungern den 12–14 juli. Förändringarna i sista stund resulterade i ansenliga utgifter, besvär och besvikelser för många.
Men vad kunde göras för de rumänska deltagarna själva? Myndigheter i städerna Cluj-Napoca och Brasov kontaktades, och till sist blev det möjligt att hålla sammankomster där den 19–21 juli. Många rumäner kunde emellertid inte komma till Cluj-Napoca eller Brasov. Därför hölls två andra sammankomster den 13–15 september, den ena i Baia Mare och den andra i Bukarest.
Varför blev den ursprungliga sammankomsten i Bukarest annullerad? Och vad fick en del myndighetspersoner att senare ändra ståndpunkt, så att sammankomster kunde hållas i Rumänien, bland dem en i Bukarest?
Vilka låg bakom motståndet?
Under den internationella sammankomsten i Budapest konstaterade den ungerska tidningen Színes Vasárnap beträffande Jehovas vittnen: ”Ursprungligen hade man planerat att hålla sitt årliga internationella möte i Bukarest, men på grund av motstånd från de ortodoxa kristna gav de rumänska myndigheterna inte Jehovas vittnen tillåtelse att göra det.” Att kyrkan låg bakom motståndet blev vida känt. En tidning i Albany i New York i USA, Times Union, rapporterade till exempel: ”Den ortodoxe patriarken Teoctist uppmanade de ortodoxa troende att vara på sin vakt mot vad han kallade Jehovas vittnens ’kätterska’ trossatser.”
Var rapporterna om prästernas motstånd mot sammankomsten sanna? I juni började invånarna i Bukarest över hela staden — på kyrklig egendom, på murar och husväggar och i tunnelbanorna — lägga märke till plakat där man talade illa om Jehovas vittnen. På ett som riktades ”TILL ALLA RUMÄNER!” frågades det: ”Behöver Rumänien nu en internationell Jehovitsammankomst ... den 19–21 juli? Kristna — låt oss motstå denna sataniska sammankomst!”
På en annan, som hade rubriken: ”Varning för JEHOVITFARAN!”, hävdades det: ”Jehovas vittnen kämpar mot kristendomen. ... De försöker söndra vårt folk och vålla religiös strid. ... ALLA NI RUMÄNER, kämpa mot denna sammankomst!”
”KALLELSE TILL HANDLING” var rubriken på ett annat plakat. ”Rumänska ortodoxa brödraskapet ... kallar alla ortodoxa bekännare till ett protestmöte, som skall hållas söndagen den 30 juni.” Plakatet slutade med orden: ”Vi skall uppmana myndigheterna att annullera denna sammankomst. KOM, SÅ ATT VI KAN FÖRSVARA VÅRA FÖRFÄDERS TRO. Må Gud hjälpa oss!”
Prästerna publicerade och spred också en traktat, där man påstod att Jehovas vittnen är ”en politisk organisation av kommunistiskt slag”. Men detta är också en direkt lögn, och kanske de flesta rumäner är väl medvetna om det. De vet att Jehovas vittnen blev förföljda och ofta fängslade av kommunisterna under gångna år.
Hur inställningar påverkades
Både i och utanför Rumänien hördes snabbt röster som bemötte de av kyrkan inspirerade angreppen, och statliga myndigheter kunde inse att det bara var rätt att bevilja vittnena liknande privilegier som andra åtnjöt. Flagrant, en Bukaresttidning, förutsade: ”Strömmen av motstånd, fientlighet och ovilja mot den här första internationella sammankomsten kommer att få en paradoxal verkan. I stället för att vända bort människor från vittnena kommer aktionen att väcka intresse, nyfikenhet, tolerans och sympati.”
Hur sann visade sig inte den förutsägelsen vara! Många kyrkomedlemmar skrev eller ringde till Jehovas vittnens avdelningskontor i Bukarest och gav uttryck åt sin förtrytelse över sina prästers åtgärder. Informerade människor vet att Jehovas vittnen inte alls är sådana som den ortodoxa kyrkan i Rumänien utmålade dem.
Marius Milla skrev i den rumänska tidningen Timishoara för 6 juli 1996 och konstaterade: ”Jag är övertygad om att 99 procent av dem som angrep Jehoviterna så häftigt inte har tillräcklig vetgirighet för att tala med dem eller besöka deras möten.” Han tillade: ”Det skulle vara mycket mera uppbyggande, om vi ortodoxa troende var mera intresserade av bjälken i vårt eget öga och lämnade strået i vår nästas öga åt Guds bättre omdöme.” — Matteus 7:3–5.
Sedan citerade Milla det tal som den ryktbare lagläraren Gamaliel under det första århundradet höll för de religiösa ledare som motstod Jesu efterföljare: ”Befatta er inte med de här människorna, utan låt dem hållas (därför att om detta projekt eller detta verk är av människor, skall det bli kullkastat; men om det är av Gud, skall ni inte förmå kullkasta dem); annars kanske ni befinns vara sådana som faktiskt strider mot Gud.” (Apostlagärningarna 5:38, 39) Som sammanfattning skrev Milla: ”Vår inställning är antidemokratisk, obiblisk och antisocial.”
Snart började det komma kritik mot annulleringen av sammankomsten från olika delar av Europa och från USA. Den rumänska Helsingforskommittén sände ut ett pressmeddelande som fördömde ”den ståndpunkt som patriarken Teoctist, den rumänska ortodoxa kyrkans representant, offentligt intagit mot ’Jehovas vittnen’”.
Hillary Clinton, hustru till USA:s president, råkade besöka Rumänien vid den tiden. USA:s ambassadör i Rumänien, Alfred Moses, förklarade varför hon inte gick in i Kretzulescukyrkan från 1700-talet som planerat var: ”Religionsfrihet är en princip som stadfästs både av Amerikas förenta staters konstitution och av Rumäniens konstitution. Förekomsten på kyrkans egendom av plakat som visade brist på religiös tolerans var inte i överensstämmelse med den demokratiska pluralismens anda och med syftet med Hillary Clintons besök i Rumänien.”
Vittnesbörd om Guds stöd
Jehovas vittnen hade hållit sammankomster i Cluj-Napoca tidigare, och myndigheterna där välkomnade dem på nytt, när de hade förvägrats att använda Nationalstadion i Bukarest. Men det var bara en vecka innan det var planerat att sammankomsten skulle börja som kontraktet angående stadion i Cluj-Napoca undertecknades. ”Hur är det möjligt att organisera en så stor sammankomst på så kort tid?” undrade en reporter.
”Vi har en enad organisation”, blev svaret. ”Vi är vana att hålla sammankomster. Men framför allt stöder Jehova, vår Gud, oss.”
Ja, det var med Jehovas hjälp och stöd som så mycket kunde uträttas på så kort tid. Tänk dig att mer än 20.000 människor skulle komma tillsammans i tre dagar med så kort varsel! Högsta antalet närvarande var 22.004, och 799 blev döpta. Tidningen Adevărul de Cluj rapporterade efter sammankomsten: ”Det intryck de här människorna ger är att de alltid är leende och att de lägger hela sin själ i allt de gör. Deras solidaritet var imponerande. ... De visade föredömlig disciplin i det sätt på vilket de uppförde sig och var extraordinärt rena.”
Det som skedde i Brasov var särskilt imponerande, eftersom tillstånd att hålla sammankomsten gavs bara ett par dagar innan sammankomsten enligt vad som var planerat skulle börja! Ändå anskaffade man 7.500 logier i privata hem. När ett vittne talade med sina grannar, tog de emot 30 deltagare. Och de som hörde till en av Jehovas vittnens församlingar i Brasov lät 500 deltagare bo hos dem. En del deltagare fick bo i tält nära sammankomstområdet, och när det regnade, kom gästfria människor från närbelägna hyreshus och inbjöd dem att komma till deras lägenheter. — Jämför Apostlagärningarna 28:2.
Jehovas vittnens verksamhet är föremål för inskränkningar i det till övervägande delen ortodoxa Bulgarien, som ligger söder om Rumänien. När busslaster med bulgariska vittnen var på väg till Bukarest, kände tydligen somliga i tullpersonalen redan till förändringen i fråga om sammankomstplatser. I Brasov kunde sammanlagt 1.056 bulgarer lyssna till hela programmet på sitt eget språk. Allt som allt var 12.862 med vid sammankomsten i Brasov, och 832, av vilka 66 var bulgarer, blev döpta.
I september blev det möjligt att anordna mindre sammankomster i Baia Mare och Bukarest för dem som inte kunde komma till Cluj-Napoca och Brasov. Sammanlagt var 5.340 med vid dessa två extra sammankomster, och 48 blev döpta. Vid förra sommarens sammankomster ”Budbärare om fred från Gud” i Rumänien var således totalt 40.206 närvarande, och 1.679 blev döpta. Jehovas välsignelse vilar sannerligen över dem som försöker tjäna honom i Rumänien!
En representant för Jehovas vittnen i Bukarest konstaterade: ”På tre veckor fick vi publicitet som motsvarade åratal av vittnande över hela landet. Vad den rumänska ortodoxa kyrkan tänkte skulle hindra oss visade sig i stället bli till befrämjande av de goda nyheterna.”
[Bild på sidan 24]
Bukarest är en vacker, modern stad
[Bilder på sidan 25]
Plakat där man talade illa om Jehovas vittnen
[Bild på sidan 26]
Dopkandidater i Bukarest
[Bild på sidan 26]
I Brasov, där tillstånd att hålla sammankomsten gavs bara ett par dagar i förväg
[Bild på sidan 26]
Ett högsta antal om 22.004 vid sammankomsten i Cluj-Napoca