Blick på världen
Hjälp till de döva i Afrika
”UNAD NEWS berömmer Jehovas vittnen för deras osjälviska intresse och deras ansträngningar att lära sig teckenspråket”, konstaterar en tidskrift utgiven av Uganda National Association of the Deaf (UNAD). Tidskriften rapporterade att en grupp hörande Jehovas vittnen i Kampala i Uganda håller på att lära sig teckenspråket med målet att kunna tillhandahålla andlig omvårdnad åt hörselskadade i landet. Rapporten tillade att två lovande tolkar ”är reguljära pionjärer eller heltidsförkunnare inom en av världens snabbast växande och mest respekterade religioner, som är internationellt känd för sin fullständiga trohet mot bibliska läror”.
Barn och tvångstankar
Forskare beräknar att tusentals barn och unga i Sverige — minst en procent — lider av tvångstankar, skriver Svenska Dagbladet. Antagligen är det många fler, eftersom barn ofta inte vågar berätta om problemet för att inte bli betraktade som ”knäppa”. Tvångstankar kan börja med rädsla för en katastrof, till exempel att någon blir sjuk eller att huset brinner ner. Genom att man beter sig på ett visst sätt dämpar man ångesten, vilket upplevs som att risken för katastrof minskat. Man känner sig därför tvungen att upprepa handlingarna, exempelvis att gå i ett visst mönster, skjuta in stolen på ett visst sätt, tvätta sig ett visst antal gånger osv. Tvånget påminner om ett säkerhetsbälte — när man vant sig vid det, känns det farligt att vara utan. Vid Akademiska sjukhuset i Uppsala finns en mottagning för barn och unga med tvångssyndrom. Patienterna får stegvis lära sig stå emot tvångsimpulserna. Den som exempelvis tvättar händerna upprepade gånger får öva sig att successivt minska det. Ibland kombineras terapin med en medicin som påverkar den signalsubstans i hjärnan som styr impulskontrollen. Behandlingen sker vid hembesök ungefär en gång i veckan och pågår mellan sex månader och två år.
Skratta — och lev längre?
Man har länge trott att skratt är en bra medicin. För tio år sedan beslöt forskare vid ett universitet i New York att ta reda på varför det är så. Nyligen avslöjade de sin upptäckt att skratt underlättar frigörandet av starka hormoner som stimulerar immunsystemet. Man har funnit att en grupp hormoner, som kallas cytokiner, understöder de vita blodkropparnas verksamhet, vilka behövs för att motverka virus- och bakterieinfektioner och för att förstöra potentiella cancerceller. Cytokinerna är bara ”en av många substanser vilkas förekomst ökar när man skrattar”, sägs det i Londontidningen The Sunday Times. Kopplingen mellan skratt och cytokiner har lett till att en del forskare kallar dem lyckohormoner. Således kallar tidningen skratt ”ett recept på långt liv”.
”Etikett på toalett”
Enligt tidskriften Natur&Miljö-kuriren spolas lösningsmedel, fotokemikalier, bekämpningsmedel, målarfärg och annat miljöfarligt avfall ofta ner i toalettstolen i hemmen. Hushållen står för 90 procent av de miljöfarliga ämnena i avloppsvattnet. Det stör den biologiska reningen vid reningsverken. Rötslam, som bildas vid vattenreningen, används som gödsel och jordförbättringsmedel. När farliga ämnen blandas i vattnet, dör mikroorganismerna som bryter ner smutsen, och gifterna hamnar i naturen. En talesman för Svenska Vatten- och Avloppsverksföreningen säger: ”Vi måste börja källsortera även flytande varor och lämna in farliga ämnen till en miljöstation. ... Ett bra råd är att inte spola ned något som du inte själv vill ha i ditt trädgårdsland.” Många föremål spolas också ner, såsom bomullstops, bindor och cigarettfimpar. De senare innehåller kadmium, och de andra orsakar stopp i pumpar och ledningar. I en del av landet för man en informationskampanj, kallad ”Etikett på toalett”, för att få folk att ha papperskorg i badrummet och använda miljöstationer.
Framsteg genom att se tillbaka
Innan transistorerna kom använde man elektronrör. Nu tar forskare en titt tillbaka. ”Vi håller nu på att granska elektronrörstekniken från 1940-talet”, säger fysikern Griff L. Bilbro, vid ett universitet i North Carolina i USA. ”Men nu utnyttjar vi nya material och konstruerar verktyg med hjälp av datorer för att förutse deras prestanda vid mycket höga frekvenser för användning i radar och mobiltelefoner.” En skillnad mellan de gamla och de nya rören är storleken. De nya rören är smala och är ungefär lika stora som ett tändstickshuvud. De tillverkas genom att ”elektroder innesluts i diamant, varefter luften sugs ur innandömet”, kommenterar tidskriften Science News. ”Värme är en stor skillnad mellan de nya diamantelektronrören och de stora glasrören som man använde för 50 år sedan. De gamla rören måste vara glödheta för att avge en elektronström. De nya rören producerar en elektronström vid rumstemperatur.” Förutom att de nya rören är hållbarare än halvledare och datachips, har de också bättre prestanda vid höga temperaturer, hög elektrisk spänning och hög strålningsnivå.
Delfiner som livräddare
En man som simmade i Röda havet kan ha blivit räddad av en grupp delfiner, rapporterar tidskriften Journal of Commerce. Mark Richardson från England simmade vid en strand i Egypten när han blev attackerad av en haj. När han blivit biten i ena sidan och i armen, omringades han av tre flasknosdelfiner, som ”slog med fenor och stjärt för att skrämma i väg hajen”. Därefter ”fortsatte delfinerna att cirkla runt Richardson tills hans vänner kom till hans hjälp”. Enligt tidskriften ”är ett sådant handlingssätt vanligt bland delfiner när mödrarna skyddar sina kalvar”.
Elektronisk fotboja
Elektronisk övervakning med hjälp av fotboja på personer som dömts till kortare fängelsestraff har under en tvåårsperiod prövats på flera håll i Sverige. Resultatet har varit så bra att man under år 1997 skall införa det i hela landet, skriver Svenska Dagbladet. Fördelarna är bland andra ekonomiska. En plats på öppen anstalt kostar omkring 1.000 kronor dygnet, medan fotbojan bara kostar 400 kronor dygnet. Kriminalvården räknar med att kunna spara omkring 100 miljoner kronor per år. Andra fördelar är att de dömda kan behålla sina jobb och att de slipper den dåliga påverkan som fängelsevistelser i regel innebär. De flesta som döms till mellan en och tre månaders fängelse kan ansöka om fotboja, vilket betyder att cirka 7.000 per år har den möjligheten. På orter där bojan prövats har 70 procent av dem som erbjudits den valt den. Man räknar därför med att cirka 400 personer med fotbojor kommer att finnas i samhället samtidigt, när systemet är fullt utbyggt.
Pendlande duvor
Duvor i London har länge setts lifta på tunnelbanetåg, rapporterar tidskriften New Scientist. En del påstår till och med att fåglarna vet vid vilken station de skall gå av. På tidskriftens inbjudan skrev ett antal läsare för att berätta om sina egna erfarenheter av de befjädrade resenärerna. En man skrev till exempel: ”Under åren 1974–1976 såg jag regelbundet en viss duva med ljusröd teckning som steg på tunnelbanetåget vid Paddingtonstationen och steg av vid nästa station.” En annan man observerade ett liknande fenomen så långt tillbaka som 1965. Det verkar som om duvor har smitit undan biljettavgiften i Londons kollektivtrafiksystem i åtminstone 30 år!
Delstat i Australien legaliserar dödshjälp
En man i Nordterritoriet i Australien blev den förste som dog i enlighet med en ny delstatslag som tillåter självmord med läkares hjälp, rapporterar The New York Times. Mannen var i 60-årsåldern och led av prostatacancer som bedömdes vara dödlig. ”Detta är första gången någonsin som en människa lagligen har gjort slut på sitt liv”, sade dr Philip Nitschke, den läkare som tillhandahöll mannen en dödlig dos barbiturater. Nitschke förklarade: ”Mannen var ansluten till en maskin med vars hjälp han kunde sätta i gång sin egen dödsprocess genom att trycka på en tangent på en bärbar dator vid sängen.” Den nya lagen möter emellertid bittert motstånd. Australiens parlament överväger lagstiftning för att upphäva lagen, och lagen har också ifrågasatts i domstol av en del läkare och kyrkor.
Chipset som förändrade världen
För 25 år sedan uppfanns datachipset eller mikroprocessorn, påminner Göteborgs-Posten. En del menar att det är den tekniska uppfinning som påverkat människan mest sedan hjulet kom till. Mikroprocessorn finns i bilar, telefoner, faxar, TV- och radioapparater, CD-spelare, klockor, kameror och datorer. När 4004:n, som den också kallas, presenterades, kunde den göra lika många beräkningar i sekunden som den första stordatorn, Eniac. Skillnaden var att Eniac var stor som ett hus — 1.000 kubikmeter — medan 4004:n rymdes på tumnageln. Sedan dess har utvecklingen accelererat. Om man skulle överföra utvecklingstakten i datorindustrin till bilbranschen, skulle en Rolls-Royce i dag kunna köras 180.000 kilometer på en liter bensin, och det skulle vara billigare att köpa en ny än att betala parkeringen. Man siar om att år 2000 kommer användarna av datorer att vara fler än TV-tittarna. Man kan då med sin dator handla varor från butikshyllorna utan att lämna hemmet. Butikerna finns inte i verkligheten, utan varorna levereras från lager. Det kallas interaktiv kommunikation. ”Då kommer man till och med att kunna gå i kyrkan utan att lämna sängen. Om det sedan räcker för att få kyrkans välsignelse återstår att se”, skriver GP.