Blick på världen
Kardinal utvecklar påvens yttranden
Som ett tillägg till påven Johannes Paulus’ uttalande att evolutionsteorin är något ”mer än bara en hypotes” framförde kardinalen i New York, O’Connor, tanken att Adam och Eva kan ha varit av ”ett annorlunda slag”, inte man och kvinna. Enligt New York-tidningen Daily News sade O’Connor: ”Katolska kyrkan förblir öppen för vetenskaplig forskning även när det gäller biologisk utveckling.” Under en gudstjänst i St. Patrick’s Cathedral i New York frågade kardinalen: ”När de två personer som vi kallar Adam och Eva skapades, är det då möjligt att de gjordes till ett annorlunda slag och att Gud blåste in livets andedräkt i dem, blåste in en själ i dem? Detta är en vetenskaplig fråga.” En rubrik i den konservativa italienska tidningen Il Giornale löd kortfattat: ”Påven säger att vi kanske härstammar från aporna.”
Råd till påven
Den italienske katolske journalisten Vittorio Messori tycker att medlemmarna av den nutida katolska kyrkans hierarki uttalar sig för mycket. Han föreslår att de ”förfinar och koncentrerar” sina budskap. I en intervju som den katolska nyhetsbyrån Adista rapporterade om sade han: ”En snabb beräkning visar att kyrkans representanter på alla nivåer har gjort fler uttalanden under de 20 senaste åren än under de föregående 20 århundradena. Ju mer någon talar, desto mindre lyssnar man på honom. Jag har föreslagit en sjuårig sabbat under vilken kyrkan bör vara tyst, från den biträdande församlingsprästen till påven. ... Detta mångfaldigande av tal och encyklikor. ... Jag läser dem, men hur många fler gör det? Vi borde gå tillbaka till påvarnas sed för några decennier sedan. De brukade utge högst tre encyklikor.”
Spänning som dödar
Äventyrssporter, sådana som bungyjumping, bergsklättring utan redskap, fallskärmshoppning — även från höga byggnader, har blivit mycket populära i Frankrike. Paristidningen Le Monde frågade flera experter varför äventyrssporter har blivit så populära i Frankrike. Alain Loret, som är ledamot i ett forskarcentrum för utveckling av idrotter, sade att en anledning är att traditionella sporter med deras krävande regler, disciplin och träning inte längre svarar mot de värderingar dagens ungdomar har, vilka prioriterar frihet och att roa sig framför behovet av disciplin. Enligt den franske sociologen David Le Breton är ”högrisksporternas växande popularitet en återspegling av krisen när det gäller moraliska värderingar. Vi vet i själva verket inte längre varför vi lever. Samhället talar inte om för oss att livet är värt att leva. Följaktligen kan sökande efter spänning ... vara ett sätt att ge livet mening.” Fler och fler ungdomar riskerar emellertid livet — och förlorar det.
Ett besök i det forntida Alexandria
Först kungjorde arkeologer upptäckten av Faros, ett 2.200 år gammalt fyrtorn, ett av forntidens sju underverk, i vattnen utanför Alexandria i Egypten. Nu meddelar man att man funnit ”ruinerna av Alexandrias forntida borggård under sex meter vatten på östra sidan av Alexandrias gamla hamn”, rapporterar den kanadensiska tidningen The Vancouver Sun. Enligt den franske marinarkeologen Franck Goddio inrymmer platsen lämningar av Marcus Antonius’ hem och tempel och av Kleopatras palats och därtill vinamforor, granitpelare, stenbelagda gator och andra lämningar från den forntida staden. Forskarna upptäckte ”en vacker hamn, skyddad av en lång pir, vilken fortfarande var i gott skick efter 2.000 år, men den ligger under vatten”, sade Goddio. Alexandria är uppkallat efter Alexander den store. När han såg den storslagna hamnen år 332 f.v.t., bestämde han att detta skulle bli platsen för en stad. Den blev ett kulturellt och kommersiellt centrum som konkurrerade med Athen och Rom. Det berömda alexandrinska biblioteket fanns här. Men under medeltiden hade det mesta av den forntida staden försvunnit — den var förstörd av jordbävningar och eldsvådor och dränkt i havet.
När börjar millenniet?
Vid midnatt den 31 december 1999 kommer många människor runt om på jorden att fira början på ett nytt millennium, och överdådiga fester har redan planerats. Men även om det är ”naturligt att fira ett jämnt år”, visar ett uttalande från Greenwich-observatoriet i Cambridge i England att ”vi, noga räknat, kommer att fira det 2.000:e året eller det sista året på millenniet, inte början på det nya millenniet”. Förvirringen härrör från övergången från f.v.t. till v.t., något som beräknades av Beda, en historiker och teolog på 600-talet, som strävade efter att datera händelser i förhållande till Jesu födelse. Det fanns inget år noll, så tiden mellan den första dagen år 1 f.v.t. och den första dagen år 1 v.t. var bara ett år. Följaktligen började det första millenniet med den första dagen år 1 v.t. och slutade med den sista dagen år 1000 v.t. Det andra millenniet började då den 1 januari år 1001. ”Det är således klart att det nya millenniet börjar den 1 januari 2001”, säger forskarna. Hur som helst kommer firandet uteslutande att grunda sig på den gregorianska kalendern och inte på när Jesus faktiskt föddes — han föddes ju, enligt vad som nu är känt, någon tid före den antagna tidpunkten.
Inget avundsvärt rekord
”I USA är sexuellt överförda sjukdomar vanligare än i något annat industriland i världen, och ändå har man inte något effektivt nationellt system för att bekämpa epidemin, säger en panel av hälsoexperter”, enligt en rapport i The New York Times. Enligt en kommitté inom Institute of Medicine, en avdelning av National Academy of Sciences, kan de många sexuellt överförda sjukdomarna som amerikanerna bär på förebyggas, men ändå fortsätter de att orsaka allvarliga hälsoproblem, till exempel cancer, och tusentals dödsfall varje år. Efter en 18 månader lång undersökning fann kommittén, som bestod av 16 personer, att man lade ut 43 gånger så stort belopp på behandling och andra kostnader än på att förebygga sjukdomar. Deras rapport visar att en fjärdedel av de beräknade 12 miljoner nya fallen varje år gäller ungdomar. Om sjukdomarna — som inbegriper herpes, hepatit B, klamydia, gonorré och syfilis — inte behandlas, kan de orsaka sterilitet, fosterskador, missfall, cancer och död. Utöver kostnaderna för det sexuellt överförda hivvirus som orsakar aids kostar dessa sjukdomar nationen åtminstone 70 miljarder kronor om året.
Sökandet efter det rena Antarktis
Trots sommartemperaturer på minus tio grader har antalet besökare i Antarktis fördubblats under de tio senaste åren. Tio tusen människor har bokat semesterresor som kostar upp till 65.000 kronor för att få se den sydligaste kontinenten med dess pingviner, sälar och undren i ett fruset landskap på 1.900.000 kvadratkilometer. Men dessa oförskräckta resenärer klagar snart på det skräp som är kvarlämnat av nationer som varit där och arbetat — övergivna baracker, bränsledunkar, sopor och till och med gamla datorer, rapporterar Londontidningen The Independent. Doktor Bernard Stonehouse vid Scott Polar Institute i Cambridge i England, som gav ut den första reseguiden för området, säger angående dem som skräpar ner: ”Hittills har de helt enkelt inte besvärat sig med att städa upp efter sig, men nu tvingas de att göra det. Turister och besökare har klagat och sagt att de inte har betalat för att få se en soptipp.”
Inget för myggor
Insektsfångare, elektriska apparater som hänger utomhus för att locka till sig insekter om natten och med ett sprakande ljud döda dem med en stöt, är verkningslösa mot myggor. ”Dessa apparater är i grunden värdelösa”, hävdar George B. Craig, som är professor i entomologi. De flesta myggor lockas inte av ljuset, och när honorna, vilka är de som sticker, siktar in sig på ett mål mat, söker de efter ammoniak, koldioxid, värme eller andra utsöndringar från huden, sådant som insektsfångaren inte ger ifrån sig. När myggan inte hittar detta, ger den sig i väg. Och att försöka döda myggor med insektsfångare är som att ”försöka tömma havet med en tesked”, tillägger dr Craig. En mygghona kan ge upphov till över 60.000 andra honor på bara några månader. En tre månader lång undersökning visade att av de insekter som dödades av insektsfångare under en genomsnittlig natt var bara 3 procent mygghonor. Craig säger: ”Insektsfångare borde säljas på skämtavdelningen, inte på trädgårdsavdelningen.”
Lästräning nödvändig hela livet
I skolan lär man sig läsa och skaffar sig förmågan att ta till sig komplicerad skriftlig information. För att inte försvagas måste dessa förmågor tränas hela livet, bl.a. i arbetslivet, är en slutsats av en undersökning gällande vuxnas läs-, skriv- och räknekunskaper i Sverige och flera andra länder i Europa samt USA och Canada. Det är viktigt att lära sig tycka om att läsa. ”De som har erfarit läsandets lust, glädje och mening kommer att fortsätta läsa, trots att det kräver en viss ansträngning. Därför har skolan ett stort ansvar för att förmedla det lustfyllda i läsningen”, är en kommentar som professor Ingvar Lundberg vid Göteborgs universitet ger. — Metro, 24 februari 1997.