Blick på världen
Se upp! Colobusapor på vägen!
Dianiskogen nära kusten i södra Kenya är en av de få platser i Östafrika där apor av släktet colobus fortfarande lever och frodas. Problemet som dessa apor ställs inför är hur de skall ta sig över den starkt trafikerade strandvägen på ett säkert sätt. Enligt en beräkning dödas varje månad åtminstone 12 apor av bilar på vägen, rapporterar Swara, en tidskrift från East African Wild Life Society. En grupp oroade invånare i detta område beslöt sig för att försöka göra något åt blodbadet. Förutom att de uppmanar förare att vara mer försiktiga byggde de nyligen en hängbro högt över vägen. Uppmuntrade av att aporna använder bron planerar invånarna att bygga fler broar.
Varning: telefoner kan vara farliga
Telefoner kan vara farliga om man använder dem medan man kör bil. En undersökning som publicerades i tidskriften The New England Journal of Medicine tyder på att förare som talar i biltelefon medan de kör löper fyra gånger högre risk att bli inblandade i olyckor än förare som är helt koncentrerade på körningen. Det betyder att användande av biltelefon medan man kör är nästan lika farligt som att köra med 1 promille alkohol i blodet. Förare med högtalande telefon klarade sig inte bättre än de som behövde hålla telefonen med ena handen under samtalet. Forskarna är snabba att framhålla att telefonerna i sig själva inte är ansvariga för olyckorna, utan att de endast är förknippade med dem, till exempel när ett ordskifte uppstår och föraren blir okoncentrerad. Dessutom använde 39 procent av förarna som var inblandade i olyckor sina telefoner för att kalla på hjälp. Man föreslår att de som har biltelefoner undviker allt onödigt användande medan de kör och att de gör samtalen korta. En del länder, såsom Brasilien, Israel och Schweiz, har redan lagar som begränsar förares användning av biltelefoner.
Millenniehysteri
”Det tjugonde århundradet, som började som det totala krigets århundrade och fortsatte med atomåldern, verkar sluta som underhållningens tidsålder”, heter det i tidskriften Newsweek. ”Hotell världen runt är redan fullbokade för firandet av nyårsafton 1999. Det har emellertid brutit ut en strid om var millenniet kommer att börja. ”Problemet började i Kiribati”, anmärker tidskriften U.S.News & World Report. ”Den internationella datumlinjen gick förut rakt igenom ökedjan: När det var söndag i östra Kiribati, var det måndag i västra Kiribati.” Landet löste problemet genom att besluta att från och med den 1 januari 1995 skulle datumlinjen gå runt landets östligaste ö, Caroline. Det betyder att Kiribati är det land som ligger först i dygnscykeln. Men även andra länder, såsom Tonga och Nya Zeeland, ville ha statusen av att vara ”först”. Enligt Royal Greenwich Observatory är det en fråga som kan diskuteras. ”Eftersom solen skiner i Antarktis från höstdagjämningen till vårdagjämningen, börjar millenniet först vid jordens sydligaste punkt”, fastslår rapporten. Detta blir dock inte aktuellt förrän den 1 januari 2001 — inte år 2000, tillägger observatoriet.
Jordbävningar är oförutsägbara
Nyligen träffades en grupp internationella jordbävningsexperter i London för att diskutera möjligheten att vetenskapligt förutsäga jordbävningar. Vad kom de fram till? ”I över 100 år har många geologer trott att stora jordbävningar måste föregås av varningstecken som kan observeras och identifieras och som därmed kan utgöra en grund för att sända ut varningslarm”, skriver dr Robert Geller vid ett universitet i Tokyo i publikationen Eos. Nu måste man tänka om, eftersom ”det verkar troligt att enstaka jordbävningar till sin natur är oförutsägbara”. Även om exakta förutsägelser kanske inte är möjliga, kan vetenskapsmän beräkna sannolikheten för och den troliga styrkan hos jordbävningar i områden med utförlig registrering av seismisk aktivitet. Så till exempel har U.S. Geological Survey framställt en ny karta som visar var i USA starka skalv kan förekomma under de kommande 50 åren. Med detta som grund har myndigheterna låtit förstå att mer än 70 procent av Kaliforniens befolkning bor i riskområden.
Växter äter upp explosiva ämnen
Sockerbetor och vissa slag av nate har förmågan att frånskilja explosiva ämnen från mylla och vatten i gamla ammunitionsdepåer och bryta ner dem till ofarliga ämnen, rapporterar tidskriften New Scientist. Vetenskapsmän vid Rice University i Houston i Texas gav TNT som gödning till Catharanthus roseus och Myriophyllum aquaticum, vilka är vanliga slag av nate. Inom en vecka fanns inte ett spår av explosiva ämnen kvar i deras vävnader, och det blev ingen explosion när man brände upp växterna. Samtidigt upptäckte forskare vid University of Maryland i USA att celler och extrakt från vanliga sockerbetor kan absorbera och bryta ner nitroglycerin. Båda forskargrupperna steriliserade växterna för att vara säkra på att det inte var några mikroorganismer som låg bakom resultatet. ”För närvarande är det vanligen alltför farligt och dyrt att återställa gamla ammunitionsdepåer för att kunna bebygga området, men detta kan förändras om billiga växter används för att dra ur de explosiva ämnena ur mylla och vatten och bryta ner dem på ett säkert sätt”, sägs det i artikeln. Problemet är angeläget, eftersom ”den nu gängse praxisen att dumpa sådana föroreningar i havet håller på att överges”.
Elbilar och miljön
För att se om batteridrivna bilar är bättre för miljön än bensindrivna fordon genomförde Deutsche Automobilgesellschaft mbH en undersökning. Enligt dagstidningen Süddeutsche Zeitung ingick 100 förare som körde 130.000 mil under åren 1992–1996 i undersökningen. Elbilar visade sig ha flera fördelar trots sin korta räckvidd: De är tysta och orsakar inga direkta utsläpp där de används. Dessa fördelar kan emellertid motverkas av ett större problem. Att ladda batterierna kräver mer energi än vad fordon som drivs med fossila bränslen förbrukar — mellan 1,5 och 4 gånger mer beroende på hur mycket fordonet används — och den energin måste alstras någonstans. Beroende på hur denna energi alstras är det möjligt att ”elbilar är skadligare för miljön än vad konventionella bilar är”, kommenterar tidningen.