När vetenskapen talar — Hur lyssnar du?

NYA sjukdomar, och även gamla som dyker upp på nytt, är en utmaning för vetenskapen. Människor, som desperat söker efter ett botemedel mot sina sjukdomar, lyssnar när vetenskapen talar. Rädslan för att dö gör ofta att man är ivrig att pröva det senaste mirakelmedlet, och man tänker sällan på de långsiktiga verkningarna.

I många fall har vetenskapen hjälpt sjuka att förbättra sin livskvalitet. Ett framträdande exempel är kirurgiska metoder som eliminerar behovet av blodtransfusioner, vilka alltid för med sig risker. Vetenskapen och tekniken har gett mänskligheten förmåga att göra sådant som man tidigare inte kunnat drömma om. Det som en gång var science fiction är i dag verklighet. Men vetenskapen är inte alltid altruistisk, motiverad av mänsklighetens desperata behov.

Vem ligger bakom?

Som vi redan konstaterat styrs vetenskaplig forskning ofta av ekonomiska intressen och understöds av mäktiga påtryckargrupper. Innan du drar några slutsatser eller blir entusiastisk för någon ny vetenskaplig upptäckt, bör du därför fråga dig: ”Vem är det egentligen som ligger bakom uttalandet?” Lär dig att upptäcka dolda motiv. Det är ingen hemlighet att nyhetsmedierna spekulerar i sensationsmakeri. Vissa pressorgan gör nästan vad som helst för att öka lösnummerförsäljningen, och även mer respektabla tidningar hänger sig ibland åt sensationsmakeri.

Inte så sällan utvecklar vetenskapen och nyhetsmedierna ett slags hatkärlek till varandra. Tidningarna kan ge vetenskapen en positiv image, men vetenskapsmännen å sin sida ”försöker ofta styra pressen genom att vägra att ge intervjuer såvida de inte får läsa igenom och rätta artiklarna innan de publiceras”, skriver Dorothy Nelkin i sin bok Selling Science och tillägger: ”Reportrarna, som inte vill låta sig styras av bakomliggande ekonomiska intressen, är i regel ovilliga att visa sina artiklar för vetenskapliga experter, även om de ofta kontrollerar vissa detaljer med dem.”

Hon belyser sedan sitt uttalande med några exempel: ”Tidningsreportage om nya vetenskapliga landvinningar har en tendens att väcka desperata människors förhoppningar. ... Patienter kommer till läkarmottagningarna viftande med det senaste numret av ... [en populär tidskrift] och begär att få den senaste behandlingen.” Dorothy Nelkin berättar också om en reporter som frågade ordföranden i FN:s internationella arbetsgrupp för världshälsa och arbetskraft ”om han trodde att medicinmän kan ge effektiv medicinsk hjälp i Afrika”. Han svarade att de ”förmodligen kunde det på grund av det stora förtroende som de åtnjuter bland befolkningen”. Men vad stod det i tidningen följande dag? Rubriken löd: ”FN-expert efterlyser fler medicinmän”!

Det verkar tyvärr som om fler och fler människor i våra dagar förlitar sig på tidningar och tidskrifter för att få information om nya vetenskapliga rön, säger Nelkin beklagande. Och för många som inte vill eller ens kan läsa har televisionen blivit den huvudsakliga informationskällan.

Att bevara en balanserad syn på vetenskapen

Trots alla vetenskapliga triumfer som har varit till nytta för mänskligheten får vi aldrig glömma att vetenskapsmän bara är människor. De kan också duka under för frestelser och korruption. Deras motiv är inte alltid ädla. Vetenskapen har naturligtvis sin givna plats i samhället, men den är inte en osviklig ledstjärna i vår allt mörkare värld.

Tidskriften Speculations in Science and Technology uttrycker det så här: ”Vetenskapens historia visar att hur majestätiska dess föregångsmän ... än verkar, är de ändå ofullkomliga.” Somliga är i själva verket mer än ofullkomliga.

Av de skäl som nämnts här ovan skulle det vara oförståndigt av en kristen att engagera sig i vetenskapliga debatter eller förespråka obevisade vetenskapliga teorier. Somliga kristna skulle till exempel kunna utveckla en panisk skräck för elektromagnetism och i all välmening börja uppmuntra andra att göra sig av med sina mikrovågsugnar, elektriska värmedynor och dylikt. Var och en har naturligtvis rätt att fatta egna beslut i sådana här frågor utan att bli kritiserad av andra, men de som är av en annan uppfattning bör naturligtvis ha samma valfrihet. Det är därför klokt att undvika allt sensationsmakeri. Många ovanliga vetenskapliga påståenden är ännu inte bevisade. Om en del av dessa påståenden så småningom skulle visa sig vara ogrundade eller till och med felaktiga, kommer de som framfört dem inte bara att verka löjliga, utan skulle rentav oavsiktligt ha kunnat vålla andra skada.

Vikten av försiktighet

Hur bör man då som kristen reagera för vetenskapliga rapporter som haussas upp i nyhetsmedierna? För det första bör man undersöka om framställningen är tendentiös. Vad är avsikten med artikeln eller rapporten? För det andra bör man läsa hela artikeln. Den sensationella rubriken kanske inte stämmer överens med innehållet. Den tredje och viktigaste faktorn är att granska författarnas meritlista. Talar de sanning? Har de dolda motiv? — Romarna 3:4.

Om vetenskapsmän ibland betraktas med en viss skepsis, är det faktiskt något som de själva kan sägas bära ansvaret för. Somliga vetenskapsmäns rykte som objektiva sanningssökare har blivit svårt skamfilat. Vetenskapen har öppnat nya och spännande perspektiv genom ökad kunskap om jorden och universum, men vissa på vetenskap grundade förutsägelser om en ny och bättre värld är faktiskt mer skrämmande än hoppingivande.

En del experter framför olycksbådande varningar om katastrofer som kan komma att inträffa i framtiden. Den brittiske fysikern och fredspristagaren Joseph Rotblat uttryckte sin oro i följande ordalag: ”Det som oroar mig är att andra vetenskapliga landvinningar kan komma att ge upphov till andra massförintelsemedel, som kanske är ännu mer lättillgängliga än kärnvapen. Gentekniken är ett tänkbart område, med tanke på den skrämmande utveckling som äger rum där.” Professor Ben Selinger vid Australian National University säger beträffande de problem som han kan förutse: ”Enligt min uppfattning kommer nästa kris med stor sannolikhet att inträffa inom genteknikens område, men jag vet inte hur, när eller på vilket sätt.”

Guds ord, Bibeln, är emellertid ett säkert och tillförlitligt ”ljus” på vår väg mot en trygg framtid på en renad jord under Guds kungarikes styre, en värld av fred, hälsa och global endräkt. — Psalm 119:105; Uppenbarelseboken 11:18; 21:1–4.

[Ruta på sidan 11]

”Evolutionsmytens obestridda maktposition”

På senare år har en del vetenskapsmän uttryckt allvarliga tvivel beträffande riktigheten av Charles Darwins evolutionsteori. Detta gäller i synnerhet molekylärbiologer.

Biologen Michael Denton skriver i sin bok Evolution: A Theory in Crisis: ”Att Darwins teori har kommit att betraktas som självklar har fått till följd att de mycket påtagliga problem och invändningar som Darwin med sådan möda redogjorde för i Om arternas uppkomst har kommit helt i bakgrunden. Sådana viktiga problem som frånvaron av övergångsformer och svårigheten med att föreställa sig hur dessa skulle ha sett ut diskuteras praktiskt taget aldrig, och även de mest komplicerade exempel på anpassning tillskrivs tveklöst det naturliga urvalet.”

Han fortsätter: ”Evolutionsmytens obestridda maktposition har gett upphov till den utbredda vanföreställningen att Darwins teori var så gott som bevisad för hundra år sedan. ... Ingenting skulle kunna vara längre ifrån sanningen.” — Sidan 77.

”Om någon kunde påvisa förekomsten av ett organ som definitivt inte kunnat bildas genom ett stort antal på varandra följande små förändringar, då skulle min teori bryta samman helt.” — Om arternas uppkomst, sidan 145.

”Allteftersom antalet oförklarade, oreducerbart komplicerade biologiska system ökar,a får vi ovedersägliga bevis för att Darwins teori, enligt hans egna kriterier, inte håller måttet.” (Michael J. Behe: Darwin’s Black Box—The Biochemical Challenge to Evolution, sidorna 39, 40) Nya rön inom molekylärbiologin väcker således allvarliga tvivel beträffande Darwins teori.

”Resultatet av de samlade försöken att utforska cellen — att utforska livet på molekylär nivå — är ett högt, klart och genomträngande rop: ’Formgivning!’ Resultatet är så otvetydigt och påtagligt att det måste betecknas som en av de största prestationerna i vetenskapens historia. Upptäckten kan mäta sig med dem som gjorts av Newton, Einstein, Lavoisier, Schrödinger, Pasteur och Darwin. Observationen att livet är en produkt av intelligent formgivning är lika banbrytande som observationen att jorden kretsar runt solen.” — Darwin’s Black Box, sidorna 232, 233.

[Fotnot]

[Bilder på sidan 10]

Kristna gör klokt i att inte engagera sig i debatter om exempelvis liv på andra planeter eller elektromagnetismens eventuella skadeverkningar

[Bildkälla]

NASA photo/JPL

NASA photo/JPL