Reklamens makt och inflytande

LÄNGRE tillbaka i tiden kunde ett reklaminslag i TV introduceras med orden: ”Och nu några ord av vår sponsor.” Sponsorer är företag som till viss del bekostar speciella programinslag eller evenemang för att få göra reklam för sina produkter. Dessa ”några ord av vår sponsor” har i dag svällt ut till en störtflod, och många nyhets- och underhållningsmedier — TV, radio, tidningar och tidskrifter — finansieras av sponsorer. Sponsorerna försöker därför ibland bestämma vad som skall sägas och inte sägas i dessa medier.

Låt oss ta ett exempel: År 1993 skrev ett tyskt företag som tillverkar bilar i lyxklassen ett brev till 30 olika tidskrifter och krävde att dess annonser skulle presenteras ”i lämplig redaktionell miljö”. I brevet förklarade man att tidskriftsnummer i vilka företagets annonser förekom inte fick innehålla några kritiska kommentarer om dess bilmärke, tyska produkter eller Tyskland. Det är naturligtvis inte förvånande att det här företaget, som lägger ner omkring 120 miljoner kronor om året på reklam enbart i veckopressen, förväntar sig ”en lämplig redaktionell miljö” för sina annonser.

Det är inte heller förvånande att en publikation som innehåller reklam för nya brudklänningar inte tar emot annonser om begagnade brudklänningar eller att tidningar som innehåller förteckningar över fastighetsmäklare inte talar om hur man skall köpa ett hus utan hjälp av mäklare. Vi bör inte heller bli förvånade om medier med reklam för cigaretter eller lotterier inte kritiserar rökning eller hasardspel.

En kultur inriktad på konsumtion

Reklam är således inte bara en fråga om att sälja varor. Den främjar en livsstil som är inriktad på konsumtion, en global kultur som kretsar kring materiella ting.

Är det något fel med det? Det beror på vem du frågar. Annonsörerna menar att människor älskar att köpa och äga saker — reklamen hjälper dem att förverkliga sina önskningar. Dessutom sägs det att den skapar arbetstillfällen, sponsrar idrottsevenemang och konst, gör att nyhetsmedier kan löna sig, befrämjar konkurrensen, resulterar i bättre produkter, håller priserna nere och gör det möjligt för människor att göra välinformerade köpval.

Andra hävdar att reklamen gör människor rastlösa och missnöjda med vad de har och att den underblåser och uppammar en oändlig rad önskningar och begär. Forskaren Alan Durning skriver: ”Reklamen är, i likhet med vår egen tidsålder, ombytlig, hedonistisk, image-fixerad och modestyrd; den upphöjer individen, framställer konsumtion som vägen till självförverkligande och framhåller tekniska framsteg som den kraft som formar människans framtid.”

Reklamens makt över dig

Bidrar reklamen till att forma vår personlighet och våra önskningar? Förmodligen gör den det. Hur stor denna påverkan är beror emellertid på andra influenser.

Om vi låter oss vägledas av Bibelns principer och värderingar, kommer vi att inse att det inte är något fel med materiella ägodelar. Gud välsignade ju Abraham, Job, Salomo och andra så att de fick stora rikedomar.

Genom att tillämpa Bibelns principer i vårt liv kommer vi emellertid att undgå den missräkning som drabbar dem som försöker finna lycka och tillfredsställelse genom ett ständigt jagande efter materiella ting. Bibelns budskap är inte ”Köp tills du stupar”. I stället ger den oss följande goda råd:

Förlita dig på Gud. ”Ge föreskrifter åt dem som är rika i den nuvarande tingens ordning att inte högmodas och att inte sätta sitt hopp till en osäker rikedom, utan till Gud, som förser oss rikligt med alla ting för att vi skall njuta av dem.” — 1 Timoteus 6:17.

Var förnöjsam. ”Vi har ju inte fört med något till världen, och inte heller kan vi föra med något ut. När vi har vad som när och skyler, skall vi vara nöjda med dessa ting.” — 1 Timoteus 6:7, 8.

Var blygsam. ”Jag [vill] att kvinnorna smyckar sig i välordnad klädsel, med blygsamhet och sunt sinne, inte med hårflätningar och guld eller pärlor eller mycket dyrbar dräkt, utan på det sätt som anstår kvinnor vilka bekänner sig vörda Gud, nämligen genom goda gärningar.” — 1 Timoteus 2:9, 10.

Kom ihåg att gudaktig vishet är bättre än rikedom. ”Lycklig är den människa som har funnit vishet, och den människa som får urskillning, ty att ha den som vinning är bättre än att ha silver som vinning och att ha den som avkastning är bättre än till och med guld. Den är dyrbarare än koraller, och alla andra ting som du har behag till, de kan inte jämställas med den. Dagars längd är i dess högra hand; i dess vänstra hand är rikedom och härlighet. Dess vägar är ljuvlighetens vägar, och alla dess stigar är frid. Den är ett livets träd för dem som griper tag i den, och de som håller ett fast grepp om den skall kallas lyckliga.” — Ordspråken 3:13–18.

Var givmild. ”Det är lyckligare att ge än att få.” — Apostlagärningarna 20:35.

Man skulle kanske kunna säga att den här artikelserien i sig själv är en sorts reklam, en som ”säljer” eller förespråkar tanken att materiella ting aldrig bör få tränga undan andliga värden. Och det håller du säkert med om.

[Ruta på sidan 9]

Att annonsera Guds kungarike

Vilket är ett av de bästa sätten att nå människor med ett övertygande budskap? Boken Advertising: Principles and Practice förklarar: ”I en idealisk värld skulle varje producent ha möjlighet att tala på tumanhand med varje konsument om den produkt eller tjänst som erbjuds.” Sanna kristna har på frivillig basis spridit budskapet om Guds kungarike på detta sätt i nästan 2.000 år. (Matteus 24:14; Apostlagärningarna 20:20) Varför använder inte fler företag denna metod för att nå människor? Det sägs vidare i samma bok: ”Det är mycket dyrt. Personliga besök av försäljare kan kosta mer än 150 dollar per besök.” Kristna ”annonserar” naturligtvis Guds kungarike helt gratis. Det är en del av deras tillbedjan.

[Bilder på sidan 8]

Bibelns budskap är inte ”Köp tills du stupar”