Visheten i och fördelarna med att göra upp planer för framtiden för sina nära och kära

HERR och fru Peterson var besvikna.a De hade räknat med att det kapital de fick av att sälja sin egendom skulle räcka för att de skulle få det tryggt ekonomiskt efter pensioneringen och dessutom ha något att ge till sina barn. Deras förhoppningar grusades på grund av att skatten på realisationsvinsten från försäljningen av deras egendom blev så hög.

Paret Smith hade också tillgångar som hade ökat avsevärt i värde under åren. Genom ett särskilt förfarande vid försäljningen av egendomen kunde de ordna med en inkomst till sig själva efter pensioneringen, en frikostig gåva till sina barn och även något till välgörande ändamål.

Rose Jones visste inte vad hon skulle ta sig till. Strax efter hennes mans för tidiga död började det komma brev från myndigheterna om saker hon inte var insatt i. Hennes man, John, hade alltid tagit hand om deras ekonomi — skatteinbetalningar, tecknande av livförsäkringar och annat. Han hade alltid sagt att hon inte skulle oroa sig — ”allting var ordnat”. Men eftersom han inte hade upprättat något testamente, låstes en del av de tillgångar hon var beroende av för sitt uppehälle. Hon fick rådet att anlita en advokat för att hjälpa henne att ta reda på vilka tillgångar hennes man hade lämnat efter sig och vad som måste göras för att föra över tillgångarna på henne. Hon fick också veta att en viss del av tillgångarna enligt lagen skulle föras över till hennes mans barn från ett tidigare äktenskap, trots att hon visste att det inte var vad han hade tänkt sig. Hennes sorg över att nyss ha förlorat sin man förvärrades ytterligare av att hon inte visste vad hon skulle göra och oroade sig för hur mycket det skulle kosta att få ordning på allting igen.

Mary Brown drabbades också av tragedin att förlora sin man i en för tidig död. Hon fann en viss tröst i vetskapen att hennes man hade sörjt för ett gott livförsäkringsskydd, så att hon och deras två barn inte skulle bli ekonomiskt lidande. Hon kände också till vilka av tillgångarna som skulle bli hennes omedelbart efter hennes mans död och vilka tillgångar som skulle bli hennes genom mannens testamente. Trots att hon stod mitt i omställningen till ett liv som änka var hon djupt tacksam mot sin man för hans omtänksamhet i att i förväg ordna med sina affärer, så att hans död inte fick några större följder ekonomiskt för henne och barnen.

Vad var det som gjorde att det gick så mycket bättre för Mary Brown och paret Smith? Det som med en fackterm kallas generationsskiftesplanering.

Vad menas med generationsskiftesplanering?

Att du gör en generationsskiftesplan innebär helt enkelt att du fattar beslut om hur dina tillgångar skall fördelas vid din död och sedan att du vidtar lämpliga åtgärder för att genomföra dina beslut effektivt och ekonomiskt. Sådana åtgärder kan inbegripa att göra en förteckning över tillgångar, namnge förmånstagare och upprätta sådana handlingar som testamenten och fullmakter. I komplicerade situationer inbegrips åtskilligt mer.

Fastän de flesta utan tvivel instämmer i att det är förståndigt att göra sådana anordningar, är det relativt få som gör det. I USA har förvånande nog 70 procent av den vuxna befolkningen inte upprättat något testamente! Några vanliga ursäkter är: ”Jag är för upptagen, det får bli senare.” ”Jag har inte några pengar eller värdefulla saker att lämna efter mig.” ”Jag har ingen advokat.” ”Jag vill inte tänka på att jag skall dö.” ”Jag vet inte var jag skall börja.”

Det måste medges att tanken på generationsskiftesplanering kan verka avskräckande. Men det behöver inte vara så. Ofta är det enda som behövs att man tar sig samman och sätter sig in i vad man har att ta ställning till. Precis som mycket annat är generationsskiftesplanering inte svårt, om man bara delar upp det i steg och tar itu med ett steg i taget.

De olika stegen

Det första steget är att du gör en inventering av dina tillgångar. Du bör föra upp inte bara vad du äger, utan också värdet av varje enskild sak, hur du äger den och vad den kallas. (Se rutan ”Beräkning av bobehållning”.) De flesta tillgångar kan klassificeras som värdepapper (aktier, obligationer, aktiefonder), bostadsrätter, fast egendom (hus), bankkonton (sparkonton, checkkonton), personligt lösöre (samlingar, konst, smycken, bilar, möbler), livförsäkringar, pensioner och affärsföretag. Sedan du gjort en förteckning över vad du äger, fortsätter du med att göra en förteckning över dina skulder, sådant som inteckningslån, lån, reverser och kreditkortsskulder. När du drar ifrån skulderna från summan av dina tillgångar, får du fram din nettobehållning. I många länder beskattas värdet av tillgångar som överförs till andra vid dödsfall, så kallad arvsskatt. Hur hög skatten blir beror på nettobehållningen av de övertagna tillgångarna, och därför är det viktigt att du fastställer storleken på din nettobehållning.

Det andra steget är att du ser över vad som är ditt mål — inte i fråga om summor, utan i fråga om vad du vill åstadkomma för dig själv och dina förmånstagare. Vanligtvis vill till exempel en som är gift sörja för sin äktenskapspartners trygghet. En förälder kan vilja göra anordningar för att ge barnen någon form av ekonomiskt skydd. Ett vuxet barn kan vilja göra anordningar för vård av till åren komna föräldrar. Vidare kanske du vill komma ihåg särskilda vänner eller något välgörande ändamål i din generationsskiftesplan. Det är viktigt att du skriver ner vilka som innefattas i din plan och dina tankar med avseende på var och en.

Glöm inte att ta med alla eventualiteter som kan påverka din plan i beräkningen. Vad händer till exempel om den du utsett till förmånstagare dör innan du själv dör? Skulle du i så fall vilja att den andelen går till hans eller hennes äktenskapspartner eller barn eller kanske till någon annan?

Det tredje steget är att välja ut vilka som skall vara ansvariga för att verkställa dina önskemål. I de flesta fall kommer du att behöva utse en testamentsexekutor och kanske en vårdnadshavare och en god man. Oavsett vem du väljer bör du utse minst en ersättare, och du måste förvissa dig om att alla som du väljer är villiga att ta på sig uppgiften. Testamentsexekutorn är den som kommer att förteckna dina tillgångar efter din död, se till att bouppteckning lämnas in, handha alla juridiska frågor och allt som har att göra med ditt testamente och slutligen fördela dina tillgångar i enlighet med dina önskningar. Det bästa är ofta att välja en familjemedlem till ett sådant ansvar, även om en banks notariatavdelning kan vara att föredra, om dina förhållanden är komplicerade. I ditt testamente bör du också utse en vårdnadshavare för dina barn till att ta hand om dem i händelse av att du och din äktenskapspartner dör medan de fortfarande är minderåriga. Om den du utser till vårdnadshavare inte har tillräckliga kunskaper i ekonomiska frågor, kan en banks notariatavdelning utses som god man, enskilt eller tillsammans med vårdnadshavaren.

Det fjärde steget innebär att man sätter sig in i de medel som finns att tillgå för att uppnå sina syften. Vill du ge en direkt gåva till en förmånstagare, eller vill du hellre göra andra anordningar? Det är stor skillnad på hur saken kan göras. När du testamenterar en egendom, övergår tillgångarna till förmånstagaren vid din död. I vissa länder kan man ge egendom i en stiftelse, och då fortsätter ditt inflytande i viss mån också efter din död. Den du utsett till förvaltare kommer att förvalta och använda tillgångarna till förmån för fömånstagaren i enlighet med de instruktioner du lämnat för stiftelsen. När det till exempel gäller minderåriga barn, kan man genom en stiftelse göra anordningar för dem efter deras individuella behov och sedan avgöra vid vilken ålder ett barn ges kontroll över tillgångarna som finns i stiftelsen.

Var kan du få hjälp?

I de allra flesta fall bör du konsultera någon som är kunnig inom generationsskiftesplanering för att få hjälp att sätta dig in i de olika medel till att uppnå dina syften som finns att tillgå. En generationsskiftesplan bör utformas till att passa just dina syften och omständigheter. Att du gör en generationsskiftesplanering kan innebära att du behöver ta hjälp av flera olika rådgivare, till exempel en revisor och en försäkringsman. Om din generationsskiftesplan inbegriper gåvor till något välgörande ändamål, kan det vara möjligt att få kostnadsfri hjälp med instruktioner från organisationen i fråga om hur saken kan arrangeras på bästa sätt.b

Även om många olika personer kan ta del i förberedelserna, bör din slutliga generationsskiftesplan och de nödvändiga handlingarna upprättas av en kunnig advokat eller jurist. Tveka inte att fråga rådgivare om deras bakgrund och erfarenhet av generationsskiftesplanering. Om det är något särskilt som du tror kan vara komplicerat i ditt fall, till exempel ett affärsföretag som skall överföras eller en släkting som behöver omvårdnad, fråga då den du konsulterar om han har erfarenhet på sådana områden. Be under alla förhållanden om förklaringar till vad de olika tjänster som utförs kommer att kosta och begär att få en skriftlig prisuppgift.

Generationsskiftesplanering är ett område där det kan ligga en fara i att ha endast begränsad kunskap. Det kan belysas genom ett exempel med ett par som vi kan kalla Paul och Mary. De ville att alla deras tillhörigheter skulle delas lika mellan deras tre döttrar. Eftersom en av döttrarna, Sarah, bodde alldeles intill dem, beslutade de sig för att göra henne till delägare av deras egendom. ”På så sätt”, tänkte de, ”kommer Sarah att kunna sköta våra tillgångar, om vi själva blir oförmögna till det. Dessutom kommer Sarah, genom att hon är delägare, att bli ensam ägare när vi dör, och då kommer vi inte att behöva upprätta något testamente. Då kan hon bara dela det som är kvar med sina systrar, när vi är borta.”

Men det gick inte som Paul och Mary hade planerat. Efter föräldrarnas död delade Sarah deras tillgångar med sina systrar, men överföringen medförde en hög arvsskatt som orsakade en avsevärd minskning av hennes egen del. Att Sarah ägde en andel gav henne inte heller alla de befogenheter som hennes föräldrar hade tänkt sig. Paul och Mary hade goda avsikter. De ville försäkra sig om att de skulle tas om hand om de blev oförmögna att klara sig själva. De ville också att deras tillgångar skulle föras över till deras barn på ett smidigt sätt utan extra kostnader. Men de valde fel metod för att uppnå detta mål.

En generationsskiftesplan bör inte vara något du gör bara en gång i livet. Det är nödvändigt med regelbundna genomgångar, eftersom lagar om beskattning eller arv och förhållandena i livet förändras tid efter annan. Att en släkting dör, att barnbarn föds, att du får ett arv eller att någon av dina tillgångar växer är alltsammans sådana faktorer som kan föranleda en ny genomgång av din generationsskiftesplan.

Ja, generationsskiftesplanering är en utmaning. Det kräver tid, energi och engagemang. Många gånger innebär det också att man måste fatta svåra beslut. Det är en process med starka känslor. Det omfattar de människor som man bryr sig om och ens önskningar för deras framtid och även de intressen som ligger en varmt om hjärtat. Det krävs allvarlig rannsakan av ens eget inre när man skall besluta sig för vad man vill göra med sina tillgångar och avgöra vad som är bästa sättet att uppnå de målen. Men om man inte ägnar tillräckligt intresse åt generationsskiftesplanering kan svåra problem uppstå, som vi såg av exemplen i början av artikeln. Ja, fördelarna kommer mer än väl att uppväga kostnaderna. Den största fördelen är den sinnesfrid som kommer av att veta att man har gjort en god planering för framtiden, till skydd för ens nära och kära.

[Fotnoter]

[Ruta på sidan 26]

De olika stegen

• Gör en förteckning över dina tillgångar — vad du äger och dina skulder

• Fastställ vad som är dina egna och din familjs mål, syften och behov

• Utse de personer som skall se till att dina önskningar blir utförda — vem som skall vara testamentsexekutor och vem som skall vara vårdnadshavare för dina barn — och förvissa dig om att de är villiga att ta på sig ansvaret

• Ta reda på vilka olika alternativ du har att ta ställning till genom att rådfråga någon som har erfarenhet av generationsskiftesplanering

[Tabell på sidan 25]

Beräkning av bobehållning

Andra fastigheter kr. kr. kr.

Bankkonton kr. kr. kr.

Andra sparade medel kr. kr. kr.

Personligt lösöre kr. kr. kr.

Summa tillgångar kr. kr. kr.

Skulder

Inteckningslån kr. kr. kr.

Summa skulder kr. kr. kr.

[Bild på sidan 25]

Generationsskiftesplanering innebär att göra upp planer för framtiden för sina nära och kära