Watchtower ONLINE LIBRARY
Watchtower
ONLINE LIBRARY
Svenska
  • BIBELN
  • PUBLIKATIONER
  • MÖTEN
  • g99 22/10 s. 3-4
  • Vidskepelse — Hur utbrett är det i dag?

Ingen video finns tillgänglig för valet.

Tyvärr kunde videon inte laddas.

  • Vidskepelse — Hur utbrett är det i dag?
  • Vakna! – 1999
  • Underrubriker
  • Liknande material
  • Mer utbrett än någonsin
  • Vidskepelser — Varför lever de kvar?
    Vakna! – 1999
  • Stämmer vidskepelse överens med det Bibeln lär?
    Vakna! – 2008
  • Är det bra eller inte bra att vara vidskeplig?
    Vakna! – 1981
  • Styrs ditt liv av vidskepelse?
    Vakttornet – 2002
Mer
Vakna! – 1999
g99 22/10 s. 3-4

Vidskepelse — Hur utbrett är det i dag?

DET händer överallt — på arbetet, i skolan, på bussen eller på gatan. Du nyser, och människor som du aldrig har träffat, förbipasserande, säger: ”Prosit!” (”Prosit” är latin och betyder ”må det gagna”.) På engelska säger man ”God bless you” eller bara ”Bless you”, vilket betyder ”Gud välsigne dig”. Många andra språk har liknande uttryck. På tyska säger man ”Gesundheit”. Araberna säger ”Yarhamak Allah”, och vissa polynesier i södra Stilla havet säger ”Tihei mauri ora”.

Du kanske har trott att det bara hör till god ton att säga så här och inte funderat så mycket på varför man gör det. Faktum är att dessa uttryck har sitt ursprung i vidskepelse. Moira Smith, bibliotekarie vid Folklore Institute vid Indiana University i Bloomington i Indiana i USA, kommenterar uttrycket ”God bless you”: ”Det härrör från tanken att det är sin själ man nyser ut.” Att säga ”Gud välsigne dig” eller något liknande betyder i själva verket att man ber Gud att föra tillbaka den.

Naturligtvis skulle de flesta förmodligen hålla med om att det är irrationellt att tro att själen flyr från vår kropp när vi nyser. Det är därför inte så förvånande att Webster’s Ninth New Collegiate Dictionary definierar ordet vidskepelse som ”tro eller sedvänja som beror på okunnighet, fruktan för det okända, tro på magin eller slumpen eller en felaktig uppfattning om sambandet mellan orsak och verkan”.

Det är inte så konstigt att en läkare på 1600-talet kallade sin tids vidskepligheter för de obildades ”tarvliga villfarelser”. När så mänskligheten trädde in i 1900-talet med dess vetenskapliga landvinningar, förutsade 1910 års upplaga av The Encyclopædia Britannica optimistiskt den tid då ”civilisationen [skulle] befrias från de sista resterna av vidskepelse”.

Mer utbrett än någonsin

Denna optimism för nästan 90 år sedan visade sig vara utan grund, för vidskepelser tycks ha rotat sig mer än någonsin. Och det tycks vara så med vidskepelser att de är svåra att utplåna. Det engelska ordet för vidskepelse, superstition, kommer från det latinska ordet super, som betyder ”över”, och stare, ”stå”. Krigare som överlevt i strid kallades faktiskt superstites, eftersom de hade överlevt sina medkrigare i strid, de så att säga ”stod” över dem. Boken Superstitions syftar på denna härledning när den konstaterar: ”De vidskepelser som ännu existerar har bestått trots alla försök under historiens lopp att utplåna dem.” Begrunda några exempel på hur olika former av vidskepelser har bestått.

◻ Guvernören i en stor stad i Asien dog plötsligt, och den tillträdande guvernören fick då av den nedstämda personalen i ämbetsbostaden rådet att vända sig till ett särskilt spiritistiskt medium, och denne föreslog ett antal förändringar i och omkring anläggningen. Personalen ansåg att de här förändringarna skulle upphäva detta dåliga omen.

◻ En kvinnlig direktör för ett mångmiljonföretag i USA bär alltid med sig en särskild sten. Efter en förhandsvisning, som blev en succé, vägrar hon att fara någonstans utan att ha den med sig.

◻ Bland asiatiska företagsledare är det vanligt att man, innan man gör en affär, söker råd hos en spåman.

◻ En idrottsman tackar ett visst klädesplagg för sin seger trots att han har tränat mycket. Han fortsätter sedan att bära detta klädesplagg — otvättat — varje gång han tävlar.

◻ En elev använder en viss penna när han gör ett skriftligt prov, och han får ett högt betyg. Efter det betraktar han pennan som sin ”turpenna”.

◻ En brud är noga med att ordna sina bröllopskläder så att där finns ”något som är gammalt, något som är nytt, något lånat och något blått”.

◻ En person öppnar sin bibel på måfå och läser den text som först fångar hans blick. Han tror nämligen att de orden kommer att ge honom den vägledning han behöver just då.

◻ När en jumbojet dundrar fram på startbanan, är det flera av passagerarna som gör korstecknet. En av passagerarna smeker sin Sankt Kristoffer-medaljong under flygningen.

Det är uppenbart att det än i dag är mycket vanligt med vidskepelser. Stuart A. Vyse, docent i psykologi vid Connecticut College i USA, konstaterar faktiskt i sin bok Believing in Magic—The Psychology of Superstition: ”Även om vi lever i ett tekniskt välutvecklat samhälle, är det lika vanligt med vidskepelser som det alltid har varit.”

Vidskepelser är så djupt rotade i dag att försöken att eliminera dem har misslyckats. Vad beror det på?

    Svenska publikationer (1950–2026)
    Logga ut
    Logga in
    • Svenska
    • Dela
    • Inställningar
    • Copyright © 2025 Watch Tower Bible and Tract Society of Pennsylvania
    • Användarvillkor
    • Sekretesspolicy
    • Sekretessinställningar
    • JW.ORG
    • Logga in
    Dela