Blick på världen
Ingen undervisning i religionshistoria?
En nyligen utförd undersökning, som gjordes av tidningen Le Monde och tidskriften Notre Histoire, visar att endast 57 procent av det franska folket var för att religionshistoria fanns med på schemat i de statliga skolorna. ”Det anmärkningsvärda är att antalet motståndare blir allt större”, skriver Notre Histoire. ”Detta visar att man antingen är rädd för att det skall bli ett slags proselytvärvning eller föreställer sig en skola helt utan religionsundervisning.” Det paradoxala är att en stor majoritet tror att sådan undervisning skulle främja toleransen bland eleverna. Enligt undersökningen är nu islam, med fyra miljoner anhängare, den näst största religionen i Frankrike efter katolicismen, medan protestanter, judar, buddhister, ortodoxa kristna och Jehovas vittnen också ingår i landets ”omväxlande religiösa landskap”.
Djuphavskoraller
”I norra Europas djupa, mörka, kalla vatten har man upptäckt korallrev — rev med samma mångfald och myller av marina livsformer som är så typiskt för deras tropiska motsvarighet”, skriver den kanadensiska tidningen National Post. Korallerna hyser hundratals arter, däribland svampdjur, solfjädersformiga koraller och ”åtskilliga arter maskar av vilka många aldrig har blivit beskrivna av vetenskapsmän”. Många smådjur hittades i de bottenprov som togs. ”Omkring hälften av dessa smådjur var tidigare okända”, säger Alex Rogers vid Southampton University Oceanography Centre i Storbritannien. ”Vi måste skydda dessa rev, kanske inte så mycket för själva korallernas skull — de återfinns i enskilda kolonier på andra platser — utan för att de är hemvist för andra organismer som lever där.” Han beräknar att omkring 900 arter lever bland korallerna. Man tror även att korallerna är hem för ”kommersiellt viktiga fiskarter under deras första tid”, skriver tidningen.
Ett vapen mot gräshoppsplågan
”En armé bestående av 700.000 specialtränade ankor och kycklingar har mobiliserats för att hjälpa till med att bekämpa Kinas största gräshoppsplåga på 25 år”, skriver Londontidningen The Daily Telegraph. Under sommaren 2000 förstörde gräshoppssvärmar 1,6 miljoner hektar grödor i norra och östra Kina och 3,9 miljoner hektar gräsmark i Xinjiang i den allra västligaste delen av Kina. Ankorna och kycklingarna har tränats för att jaga och äta upp insekterna, när de hör ett speciellt ljud från en visselpipa. Zhao Xinchun, ställföreträdande chef för en instans som har hand om bekämpningen av gräshoppor och råttor och ansvarar för träningen av fåglarna, förklarar: ”Lantbrukarna visste att kycklingarna var mycket förtjusta i gräshoppor, så vi gjorde en del tester och fann att ankor kan äta mer än kycklingar [upp till 400 gräshoppor var per dag], att de är tåligare i dåligt väder och att de inte fångas av örnar och vesslor. ... Vi släpper ut dem på gräsmarkerna och blåser i visselpiporna, och de sätter i gång med att äta gräshoppor.” Fåglarna är en del av ett program som inbegriper skadedjursbekämpning genom besprutning och mikroorganismer.
Smittoöverföring
”Infektionssjukdomar kan överföras från en person till en annan genom så enkla handlingar som att man vrider om en vattenkran eller lyfter en telefonlur”, kan man läsa i Londontidningen The Guardian. Vetenskapsmän vid University of Arizona i Tucson i USA rapporterade att en person med en kraftig förkylning som snöt sig och sedan vred om en vattenkran kunde lämna ”mer än 1.000 viruspartiklar på kranen”. Många av dessa kunde smitta nästa person som rörde vid kranen, i synnerhet om denne sedan rörde vid munnen, näsan eller ögonen. Tester som inbegrep en bakterie och en bakteriofag visade att ”från telefoner överfördes 39 procent av bakterierna och 66 procent av bakteriofagerna, medan det från kranar överfördes 28 respektive 34 procent”. Att sedan röra vid underläppen med ett ”smittat” finger skulle överföra mer än en tredjedel av dessa patogener. Sjukdomar som orsakas av rotavirus och diarré som orsakas av salmonella kan lätt överföras på detta sätt genom otvättade händer.
Kinas terrakottaarmé attackeras
”En av Kinas mest berömda turistattraktioner, den 2.200 år gamla terrakottaarmén, har fått en ny fiende”, kan man läsa i Londontidningen The Guardian. Fyrtio olika slags svampar har angripit över 1.400 av de mer än 8.000 soldater, bågskyttar och hästar i naturlig storlek, som är framgrävda i närheten av den kinesiske kejsaren Shi Huangdis grav utanför Xi’an, landets forntida huvudstad. Den här spektakulära samlingen, som upptäcktes 1974 och som nu finns i ett underjordiskt valv, är också i farozonen på grund av att ”andedräkten och kroppsvärmen från nästan 4.300 besökare om dagen bidrar till att resterna av figurernas en gång så klara färger fräts bort”, står det att läsa i Londontidningen The Times. För att förhindra att svamparna sprids till alla figurer har myndigheterna i Xi’an anlitat ett belgiskt företag, som har specialiserat sig på att bekämpa svamp.
Storbritanniens familjesammanbrott
Storbritannien har den högsta skilsmässofrekvensen i Europa, och den takt vari samboförhållanden havererar är ännu högre. I en rapport om en studie som regeringen har beställt — ”Familjesammanbrottets pris” — ges följande varning: ”Det främsta skälet till att barnen får det sämre är familjesammanbrottet — särskilt upplösningen av konstellationen mamma-pappa-barn.” De omedelbara följderna kostar de brittiska skattebetalarna i genomsnitt 11 pund (150 kronor) i veckan, men de indirekta kostnaderna utgörs bland annat av de extra bostäder som delade familjer behöver och de sociala skadeverkningar som blir följden. Utan avsikt att moralisera fastslår rapporten: ”Vi anser att historien har bevisat att äktenskapet utgör den starkaste grunden för ett stabilt samhälle och uppfostran av barn.”
Ungdomsbrottslighet bland elefanter
Unga elefanttjurar är ansvariga för 36 anmälda fall av dödade noshörningar sedan 1991 i Hluhluwe-Umfolozi-parken i Sydafrika, står det att läsa i tidskriften African Wildlife. Reportaget heter: ”Spara på snabeln och skäm bort barnet.” De onormalt aggressiva ungdjuren visade sig vara förflyttade föräldralösa elefanter som har överlevt den avskjutning som har gjorts i Kruger National Park. Dessa djur är nu inne i den period som kallas musth, en tid av sexuell upphetsning, men i deras fall har den inträffat flera år för tidigt. Forskare tror att frånvaron av normala förhållanden med den hierarki som då råder i elefantgrupperna är orsaken till ungdjurens avvikande beteende. Därför har tio fullvuxna tjurar hämtats från Kruger National Park för att lära de retliga ynglingarna skick och fason. I ett annat viltreservat, där det här programmet introducerades 1998, har det hittills inte rapporterats några fler dödade noshörningar.
Sömn är ingen lyx
”Åtminstone en fjärdedel av Sydafrikas befolkning går på halvfart [använder hälften av sin kapacitet] på grund av sömnbrist eller andra störningar”, konstaterar den sydafrikanska tidningen The Natal Witness. Enligt dr James Maas, en sömnforskare, gör sömnen att hjärnan kan bilda nya neurotransmittorer, som är livsviktiga. Tillräckligt med sömn är alltså en av förutsättningarna för ett gott minne, kreativitet och förmåga att lösa problem och utvecklas. Följderna av sömnbrist är bland annat depression, lättretlighet, ångest, ett minskat sinne för humor, bristande intresse för sociala aktiviteter, koncentrations- och minnessvårigheter, sämre kommunikations- och beslutsförmåga, ökat risktagande och sämre produktivitet och livskvalitet. Människor som sover fem timmar eller mindre får också sämre motståndskraft mot infektionssjukdomar. ”För att vi skall vara på topp”, säger Maas, ”måste vi ägna en tredjedel av vårt liv åt att sova, vilket betyder åtta timmar per natt.”
Vintern — vän eller fiende?
Kall och fuktig väderlek behöver inte nödvändigtvis vara skadligt för hälsan, skriver Apotheken Umschau, ett tyskt informationsblad om hälsa. I stället kan regelbundna promenader i vintervädret stimulera hjärtat och blodcirkulationen och stärka hela kroppen, säger dr Angela Schuh som ägnar sig åt medicinsk klimatologi. Att sitta och kura inomhus i varma rum skulle kunna medföra att kroppen förlorar sin förmåga att reagera normalt på temperaturförändringar. Detta tror man kan göra personen mer mottaglig för infektioner, trötthet och huvudvärk. Men en kropp som härdas av regelbunden motion i ”dåligt” väder kan komma att bli mindre känslig för kyla och mer motståndskraftig.