18 Studiet
Hur du förbättrar dina svar
1, 2. Varför bör vi alla vinnlägga oss om att ge goda svar?
1 Alla kristna bör odla förmågan att ge goda svar. Aposteln Paulus skrev: ”Låt ert tal alltid vara fyllt av ljuvt behag, kryddat med salt, så att ni vet hur ni bör ge svar åt var och en.” (Kol. 4:6) Och det är naturligt att vi strävar efter att förbättra våra svar. När vi svarar väl, känner vi verkligt välbehag: ”En man har glädje av sin muns svar, och ett ord i dess rätta tid — o hur gott är det inte!” — Ords. 15:23.
2 Känner du personligen att du behöver förbättra dina svar? Är du helt tillfreds med ditt deltagande i församlingens möten? Eller skulle det kunna förbättras i något avseende, så att du kunde känna ännu större välbehag? Händer det i din tjänst på fältet att du önskar att du hade behandlat en viss situation annorlunda? Så är det för oss alla, och därför är det nyttigt att tillsammans dryfta hur vi kan förbättra våra svar.
3, 4. Hur kan flera olika kommentarer ges till samma fråga under ett möte?
3 Församlingsmöten. I de flesta församlingar av Jehovas vittnen lägger man märke till att vissa personer alltid är beredda att svara på frågor som ställs vid Vakttornsstudiet, vid församlingsbokstudiet eller i den muntliga repetitionen vid skolan i teokratisk tjänst. Det är ingen tillfällighet. De kan ösa ur ett förråd som de skaffat sig under många års studium och samvaro med Jehovas vittnen; men i de flesta fall är också förberedelse före varje möte en viktig faktor. Även nyintresserade kan ge goda svar genom att beflita sig om att studera stoffet i förväg. — Ords. 15:28.
4 Om du är den förste att ge en kommentar till en fråga, är det vanligen bra att du ger ett direkt svar. Men om någon redan har besvarat frågan, känn det då inte som att dryftandet är slut i och med det. För att bidra med kommentarer till samma fråga kan du göra något av följande: utveckla svaret ytterligare, visa hur skriftställen i paragrafen kan tillämpas på svaret eller framhåll hur det som dryftas har med vårt liv att göra. Om stoffet gäller världsförhållandena eller sedvänjor inom den falska religionen, kan du kanske kommentera genom att tala om någon erfarenhet eller något förhållande på orten som understryker riktigheten i vad paragrafen säger. Sådant berikar dryftandet.
5. Varför är det bra att svara kort och med egna ord?
5 Svar väger i allmänhet tyngre och gör ett djupare intryck på dem som lyssnar, när de är korta och kärnfulla. Sådana svar är tillrådliga i de flesta fall. När någon virrigt försöker återge tankarna i en hel paragraf, framstår ingenting klart, och åhörarna är vanligtvis inte mycket visare vad kärnan i svaret på frågan beträffar. Svar som är uttryckta med den svarandes egna ord är också vanligen till största nytta. Genom att svara på det sättet får den svarande hjälp att göra upplysningen till sin egen, och formuleringen av svaret hjälper ofta andra att fatta tankarna, som annars kan ha gått dem förbi. Dina tal i skolan i teokratisk tjänst hjälper dig att utveckla denna förmåga.
6. Hur kan vi förbättra oss i fråga om att vara beredda att ge svar när frågan ställs?
6 Kan du också förbättra din förmåga att vara beredd att ge svar? Det inbegriper förberedelse. Men gör inte den förberedelsen medan paragrafen läses eller medan andra kommenterar, eftersom du då går miste om mycket av nyttan med mötet. Gör det till en vana att i förväg ha dina svar understrukna. Om du bara har några få nyckelord understrukna i stället för långa fraser eller meningar, kan en snabb blick på dessa nyckelord återkalla tanken i ditt sinne, och du är beredd att svara. Om någon paragraf har delfrågor med beteckningen ”a” och ”b”, kan man anteckna i marginalen vilken del av det understrukna som hör till ”a” och vilken del som hör till ”b”. Det hjälper dig att inte gå studieledaren i förväg med dina svar. Även om det inte finns på förhand uppgjorda frågor till stoffet som skall dryftas, är det ändå nyttigt att du stryker under sådant som du känner på dig är nyckelpunkter, när innehållet skall dryftas med publiken. Det gör det möjligt att svara spontant och bidrar på så sätt till att göra dryftandet livligt. Sedan du svarat en gång på ett möte, bör du inte tänka att det räcker och att du kan låta de andra svara på de återstående frågorna. Var villig att ge svar när som helst.
7. Varför bör vi alla känna vårt ansvar att svara vid mötena?
7 Somliga kan vara blyga när det gäller att svara och tycker att andra kan svara bättre. Men Bibeln uppmanar oss att uppskatta det ansvar som var och en av oss har i fråga om att ta del. Aposteln Paulus skrev: ”Låt oss hålla fast vid den offentliga bekännelsen av vårt hopp utan att vackla. ... Och låt oss tänka på varandra för att sporra till kärlek och förträffliga gärningar, i det vi inte underlåter att själva församlas, såsom några har för sed, utan uppmuntrar varandra.” (Hebr. 10:23—25) Genom att svara kan vi sporra andra till kärlek och förträffliga gärningar, värma deras hjärta och uppmuntra dem. Vi får också själva nytta av det, eftersom vi upplever glädjen av att ge och således får personlig uppmuntran.
8—12. Ge några förslag om hur man kan behandla invändningar i tjänsten på fältet.
8 Hur man bemöter invändningar i tjänsten på fältet. Du kommer att finna att du inte får några större svårigheter att besvara frågor i tjänsten från hus till hus, om du regelbundet ägnar dig åt personligt studium och är med vid mötena. Men om du inte kan svara på någon fråga, bör du inte tveka att tala om det för den du besöker. Säg sedan att du skall skaffa upplysningar och återkomma. Om personen i fråga är uppriktig, kommer han med glädje att låta dig göra det.
9 Förutom sådana frågor kan du ibland råka ut för invändningar. Hur skall du behandla dem? Innan du bemöter invändningar är det nyttigt att känna till något om personens inställning. Du kan fråga vad som föranleder invändningen. En person kan till exempel säga att han har hört att vi inte tror på Kristus, men i själva verket har han helt enkelt missförstått vår inställning till treenighetsläran. Många invändningar är följden av sådana missuppfattningar. Det är viktigt att man kommer överens om innebörden i viktiga termer innan man börjar dryfta en sak. Detta kan faktiskt vara tillräckligt för att besvara invändningen och göra ytterligare dryftande av saken i fråga onödigt.
10 När invändningar görs är det också bra att om möjligt behandla ämnet i fråga som något som är av ömsesidigt intresse i stället för något som gör er till varandras motståndare. I stället för att betrakta en invändning som obehaglig eller motbjudande bör du alltså betrakta den som en sak som verkligen bekymrar den du besöker. Med det i tankarna kan du säga honom att du är glad över att han tog upp saken. Betrakta den som en nyckel till fortsatt samtal, som något som kan öppna personens sinne för Bibelns sanningar. Varför inte öva detta i skolan i teokratisk tjänst och i dina tal inbegripa situationer som kan göra att du måste bemöta invändningar?
11 När du talar med en intresserad person, händer det ibland att någon annan gör invändningar för att avbryta samtalet. I en sådan situation kan du låta bevisbördan gå tillbaka till den som gör invändningen. Jesus Kristus använde motfrågor för att tysta motståndare, som försökte störa hans predikoarbete. (Matt. 22:41—46) Det är alltså bra att tänka på att bevisbördan rätteligen vilar på den person som gör ett påstående om en sak. Om den besökte till exempel säger: ”Ni tror ju inte på treenigheten”, med en ton som röjer att han menar att kristna skall tro på den, kan du säga: ”Jag tror allt som Bibeln lär. Skulle du vilja visa mig med Bibelns hjälp att jag bör tro på den läran?” Då vilar bevisbördan på den andra personen, och han måste ge stöd för vad han menar vara sant.
12 Det mest auktoritativa svar som man kan ge en person som menar sig godta Bibeln är ett som hämtas direkt ur Guds eget ord. Det är långt mera övertygande än något som vi själva kan säga. När du ger svar, bör du naturligtvis alltid vara lugn och artig, oavsett hur den frågande uppträder. Det anstår en Guds tjänare.
13, 14. Hur kan man behandla frågor som en person som man leder bibelstudium med ställer?
13 Vid bibelstudier. Vid bibelstudier råder i allmänhet en vänlig, avspänd atmosfär, som inbjuder till samtal om saker och ting. Sedan du besvarat den intresserades fråga, är det därför alltid bra att fråga om han är nöjd. Det kan hända att vissa saker ännu är oklara i hans sinne. Om du inte är säker på ett visst svar, säg då att du gärna vill ta reda på det åt honom. Om du behöver ytterligare hjälp, kan du vända dig till någon mera erfaren förkunnare. Kom ihåg att du, när du hjälper någon att få djupare insikt i Bibelns budskap, kan bidra till att denne börjar vandra på livets väg, alldeles som evangelisten Filippus hjälpte den etiopiske eunucken genom att besvara hans frågor. — Apg. 8:26—39.
14 Med tiden kan det vara bättre att inte besvara alla frågor som uppstår vid ett bibelstudium, utan vänta med en del sådana tills de kommer upp i studiet längre fram. Med tanke på den intresserades eget framåtskridande är det också bra att visa honom hur han kan finna svar genom att söka själv. Du kan visa honom hur han kan använda skriftställesförteckningar och ämnesregister i Sällskapets litteratur eller något lämpligt kapitel i Du kan få leva för evigt i paradiset på jorden. Fråga honom sedan vilka upplysningar han hittade och hur han har förstått saken. Tänk på hans andliga tillväxt och besvara inte bara hans frågor.
15—18. Vilken inställning bör vi ha, när vi anmodas att besvara frågor inför myndighetspersoner?
15 När vi ställs inför myndighetspersoner. När aposteln Petrus tog upp frågan om förföljelse, sade han: ”Helga Kristus såsom Herre i era hjärtan, i det ni alltid är redo att komma med ett försvar inför var och en som av er kräver ett skäl för det hopp som är i er, men gör det med mildhet och djup respekt.” (1 Petr. 3:14, 15) Det finns tillfällen när vi måste försvara oss inför domstolar eller lagens representanter, som har myndighet att fråga oss vad vi tror på och varför vi tror som vi gör. ”Helga Kristus såsom Herre i era hjärtan” är apostelns råd. Se till att du i djupet av ditt hjärta tillmäter Herren Jesus Kristus den största respekt, en helig ställning, en som inte får vanhelgas. Då finns det ingen orsak att vara orolig. Om vi behagar den som blivit smord av Gud till att vara Kung över hela jorden, finns det ingen orsak att vara orolig för hur människor i höga ställningar kan reagera.
16 Men enligt uppmaningen i Romarna 13:1—7 bör du alltid visa respekt för dem som är i myndighetsställning. Även när förhörsledaren tycks ifrågasätta dina motiv eller uttrycka sig fientligt om Jehovas vittnen, bör du inte återgälda med ett fränt svar. (Rom. 12:17, 21; 1 Petr. 2:21—23) Tänk på att du är där för att avge ett vittnesbörd. Kanske någon av myndighetspersonerna ändrar inställning? Kanske det till sist kan leda till en gynnsammare inställning till förkunnarverket? Se till att ditt uppförande och ditt tal blir representativt för sanningens väg. — Matt. 10:18—20.
17 Det kan också bli tillfällen då det är förståndigt att inte säga så mycket. Du kan helt enkelt vilja kasta bevisbördan på motståndarna, som aposteln Paulus gjorde när han stod inför rätta. (Apg. 24:10—13) Eller du kanske till och med beslutar att vara tyst. Det kan vara det bästa tillvägagångssättet, om onda människor söker snärja dig eller driva med dig utan att uppriktigt vilja ha svar på sina frågor. (Luk. 23:8, 9) Eller också kan du anse det förståndigt att vara tyst, därför att de genom dig söker få möjlighet att skada dina medvittnen. Psalmisten David sade: ”Jag skall sätta munkorg som vakt för min egen mun, så länge den ondskefulle är inför mig.” (Ps. 39:1, 2) I synnerhet i länder där förföljelse rasar mot de sanna kristna är det nödvändigt att veta när man skall tiga och när man skall tala. — Pred. 3:7.
18 En brittisk tidskrift säger angående Jehovas vittnens förmåga att besvara frågor: ”Bakom allt som ett vittne gör ligger ett skriftenligt skäl. Deras grundsats är verkligen att betrakta Bibeln som helt och hållet, bokstavligen och uteslutande sann. Och i detta tycks deras andra starka sida ligga; de kan ge ett svar på alla frågor.” Det är Guds ord och vår förtröstan på det som gör det möjligt för oss att kunna besvara människors invecklade frågor. Gud bör ha äran för det. Men genom att söka förbättra våra svar kan vi ge Jehova ännu större ära, öka vår egen glädje och leda andra in på vägen till fred med Gud.