Kapitel 4

Kan liv uppstå av en slump?

1. a) Vad medgav Charles Darwin angående livets uppkomst? b) Vilken tanke har den nutida evolutionsteorin återupplivat?

NÄR Charles Darwin lade fram sin teori om evolutionen gick han med på att det kunde vara så att livet ”av Skaparen ursprungligen blivit inblåst i några få former eller blott en enda”.¹ Men i evolutionsteorin har i våra dagar allt tal om någon Skapare i allmänhet undanröjts. I stället har teorin om att liv uppstår av sig självt, vilken en gång förkastades, återupplivats i en något förändrad form.

2. a) Vilken tidigare trosuppfattning angående självalstring har visat sig vara oriktig? b) Evolutionister medger att liv inte uppstår genom självalstring nu, men vad menar de ändå?

² Tron på en form av självalstring kan spåras århundraden tillbaka. På 1600-talet godtog till och med ansedda vetenskapsmän som Francis Bacon och William Harvey den teorin. På 1800-talet tycktes dock Louis Pasteur och andra forskare ha gett den dödsstöten, då de genom experiment hade bevisat att liv endast kommer från tidigare liv. Ändå förutsätter evolutionsteorin med nödvändighet att mikroskopiskt liv för länge sedan på något sätt måste ha uppstått ur livlös materia genom självalstring.

En ny form av självalstring

3, 4. a) Vilken översikt har man gett över de olika stegen fram till livets uppkomst? b) Vad hävdar evolutionister trots det osannolika i att liv uppstår av en slump?

³ En aktuell evolutionistisk ståndpunkt i frågan om livets begynnelse sammanfattas i boken Den själviska genen av Richard Dawkins. Han spekulerar om att jorden i början hade en atmosfär sammansatt av koldioxid, metan, ammoniak och vatten. Genom energi som tillfördes av solljuset och kanske av blixtar och vulkanutbrott bröts dessa enkla föreningar ner och återbildades sedan till aminosyror. En stor mängd olika sådana kom undan för undan att lagras upp i havet och fogas samman till proteinliknande föreningar. Så småningom, säger han, blev oceanen en ”organisk soppa” som dock ännu var livlös.

⁴ Enligt Dawkins’ beskrivning bildades sedan ”av en ren slump en osedvanligt märklig molekyl” — en molekyl som hade förmågan att fortplanta sig. Fastän han medger att en sådan slump är oerhört osannolik, hävdar han ändå att det måste ha skett så. Liknande molekyler klumpades ihop, och sedan, återigen av en oerhört osannolik slump, svepte de ett skyddande skal av andra proteinmolekyler runt sig själva som en membran. Så menar man att den första levande cellen alstrades av sig själv.²

5. Hur behandlar man vanligtvis frågan om livets uppkomst i publicerad litteratur, men vad säger en viss forskare?

⁵ Nu kanske läsaren börjar förstå Dawkins’ kommentar i förordet till sin bok: ”Den här boken bör läsas ungefär som en science fictionroman.”³ Men när man läser litteratur i ämnet finner man att hans inställning inte är unik. De flesta andra böcker om evolutionen går också snabbt förbi det svåra problemet att förklara hur livet har uppstått ur livlös materia. Professor William Thorpe vid zoologiska fakulteten vid universitetet i Cambridge sade således till en grupp andra forskare: ”Alla de lättvindiga spekulationer och diskussioner som har publicerats under de tio till femton senaste åren som förklaringar till hur livet har uppstått har visat sig vara alltför enkelspåriga och väga mycket lätt. Lösningen på problemet tycks faktiskt vara lika avlägsen som någonsin.”⁴

6. Vad visar den ökade kunskapen?

⁶ Den explosionsartade kunskapsökningen på senare tid har bara gjort klyftan mellan livlösa och levande ting större. Även de encelliga organismer som man har känt till sedan länge har befunnits vara oerhört komplicerade. ”Problemet för biologin är att nå en enkel begynnelse”, säger astronomerna Fred Hoyle och Chandra Wickramasinghe. ”Fossila lämningar av forntida livsformer som hittats i berglagren uppenbarar inte någon enkel begynnelse. ... Evolutionsteorin saknar därför fast grund.”⁵ Och ju mer upplysningar vi får, desto svårare blir det att förklara hur mikroskopiska livsformer som är så otroligt komplicerade kan ha uppkommit av en slump.

7. Vilka är de påstådda grundläggande stegen på vägen till livets uppkomst?

⁷ De grundläggande stegen på vägen till livets uppkomst enligt evolutionsteorin är 1) existensen av den rätta ursprungliga atmosfären och 2) en koncentration i världshaven av organisk soppa av ”enkla” molekyler som är nödvändiga för liv. 3) Från dessa kommer proteiner och nukleotider (komplicerade kemiska föreningar) som 4) förs samman och får en membran och därefter 5) utvecklar en genetisk kod och börjar göra kopior av sig själva. Är dessa steg i överensstämmelse med tillgängliga fakta?

Den primitiva atmosfären

8. I vilket avseende misslyckades ett berömt experiment av Stanley Miller och även senare forskares experiment?

⁸ År 1953 skickade Stanley Miller en elektrisk gnista genom en ”atmosfär” bestående av väte, metan, ammoniak och vattenånga. På så sätt framställdes några av de många aminosyror som finns och som är proteinernas byggstenar. Han erhöll dock bara fyra av de tjugo aminosyror som är nödvändiga för liv. Mer än 30 år senare var forskare fortfarande ur stånd att experimentellt framställa alla de tjugo aminosyror som behövs, under förhållanden som kan anses trovärdiga.

9, 10. a) Vad tror man angående den möjliga sammansättningen av jordens primitiva atmosfär? b) Vilket problem ställs evolutionsteorin inför, och vad känner man till om jordens primitiva atmosfär?

⁹ Miller förutsatte att jordens primitiva atmosfär liknade den i hans provrör. Varför det? Han och en medarbetare förklarade senare: ”Syntesen av föreningar av biologiskt intresse sker endast i reducerande miljö [då inget fritt syre finns i atmosfären].”⁶ Men andra evolutionisters teorier går ut på att det fanns syre. Den svårighet för evolutionen som det här skapar uttrycks av Hitching: ”Med syre i luften skulle den första aminosyran aldrig ha kommit till; utan syre skulle den ha utplånats av kosmisk strålning.”⁷

¹⁰ Faktum är att varje försök att fastställa hur jordens primitiva atmosfär såg ut endast kan grundas på gissningar eller antaganden. Ingen vet med säkerhet hur den var beskaffad.

Skulle någon ”organisk soppa” kunna bildas?

11. a) Varför är det osannolikt att någon ”organisk soppa” skulle bildas i havet? b) På vilket sätt lyckades Miller rädda de få aminosyror han verkligen erhöll?

¹¹ Hur troligt är det att de aminosyror som tros ha bildats i atmosfären skulle falla ner och bilda en ”organisk soppa” i haven? Inte alls troligt. Samma energi som skulle sönderdela de enkla föreningarna i atmosfären skulle ännu snabbare upplösa alla komplicerade aminosyror som skulle kunna bildas. Det är intressant att notera att Miller räddade de fyra aminosyror han erhöll i sitt experiment, då han skickade en elektrisk gnista tvärs igenom en ”atmosfär”, endast genom att avlägsna dem från området för gnistan. Hade han lämnat dem där skulle gnistan ha sönderdelat dem.

12. Vad skulle hända med aminosyrorna även om några nådde havet?

¹² Men hur blir det om vi antar att aminosyrorna på något sätt nådde haven och skyddades mot den nedbrytande ultravioletta strålningen i atmosfären? Hitching förklarade: ”Under vattenytan skulle det inte finnas tillräckligt med energi för att aktivera ytterligare kemiska reaktioner. Vatten hämmar alltid tillväxten av mer komplicerade molekyler.”⁸

13. Vad måste aminosyror i vatten göra om de skall kunna bilda proteiner, men vilken annan fara utsätts de då för?

¹³ Så när aminosyrorna väl är i vattnet, måste de komma upp ur det om de skall kunna bilda större molekyler och utvecklas till proteiner som behövs för att liv skall uppkomma. Men så fort de kommer upp ur vattnet befinner de sig i det förödande ultravioletta ljuset igen! Hitching säger: ”Med andra ord är de teoretiska chanserna att komma igenom detta första och relativt enkla stadium [då aminosyror bildas] i livets utveckling avskräckande.”⁹

14. Vad är således ett av de största problemen som evolutionisterna ställs inför?

¹⁴ Trots att det vanligen hävdas att livet uppstod genom självalstring i havet, befrämjar vattensamlingar helt enkelt inte de nödvändiga kemiska reaktionerna. Kemisten Richard Dickerson förklarar: ”Det är därför svårt att inse hur polymerisation [att små molekyler sammankopplas till större] skulle ha kunnat äga rum i urhavets våta miljö, eftersom närvaron av vatten gynnar depolymerisation [att stora molekyler sönderdelas till mindre] snarare än polymerisation.”¹⁰ Biokemisten George Wald håller med om detta och säger: ”Spontan sönderdelning är mycket sannolikare och sker följaktligen mycket snabbare än spontan syntes.” Det innebär att det inte skulle bildas någon organisk soppa! Wald tror att detta är ”det besvärligaste problemet som vi [evolutionister] ställs inför”.¹¹

15, 16. Vilket stort problem är förbundet med att erhålla livets proteiner från aminosyrorna i en förmodad organisk soppa?

¹⁵ Det finns dock även ett annat besvärligt problem som evolutionsteorin ställs inför. Kom ihåg att det finns över 100 aminosyror, men att det endast är 20 som ingår i livets proteiner. Dessutom finns de i två former: en del molekyler är av ”högerhandsmodell”, andra är av ”vänsterhandsmodell”. Om de skulle bildas slumpvis, till exempel i en teoretisk organisk soppa, är det troligast att hälften skulle vara högerhandsmodeller och hälften vänsterhandsmodeller. Och man känner inte till varför endera formen skulle vara att föredra i levande organismer. Men av de 20 aminosyror som används för att framställa livets proteiner är alla av vänsterhandsmodell!

¹⁶ Hur kommer det sig då att enbart de nödvändiga slagen av aminosyror av en slump skulle ha förenats i soppan? Fysikern J. D. Bernal tillstår: ”Det måste medges att förklaringen ... fortfarande hör till de besvärligaste delarna av livets strukturella aspekter.” Han sade sammanfattningsvis: ”Vi kommer kanske aldrig att kunna förklara det.”¹²

Sannolikheten och självalstrande proteiner

17. Vilken illustration visar hur omfattande problemet är?

¹⁷ Hur stor är chansen att de rätta aminosyrorna skulle komma tillsammans och bilda en proteinmolekyl? Det hela kan liknas vid att man har en stor, ordentligt blandad hög med lika många röda och vita bönor. Bönorna är också av över 100 olika sorter. Om du tog ett tag med en skopa i den här högen, vad tror du då att du skulle få i skopan? För att få de bönor som representerar de grundläggande beståndsdelarna i en proteinmolekyl skulle du behöva ösa upp enbart röda bönor — inga vita alls! I din skopa måste det också finnas enbart 20 sorters röda bönor, och var och en måste finnas på en speciell bestämd plats i skopan. I proteinvärlden skulle ett enda misstag i något av dessa krav leda till att det protein som framställs inte skulle fungera riktigt. Skulle man kunna få rätt kombination om man rörde runt i högen och öste med skopan väldigt mycket? Nej. Hur skulle det då kunna ha varit möjligt i den hypotetiska organiska soppan?

18. Hur realistiska är oddsen för att ens en enkel proteinmolekyl skall kunna bildas av en slump?

¹⁸ De proteiner som är nödvändiga för livet har mycket komplicerade molekyler. Hur stor är chansen att ens en relativt enkel proteinmolekyl av en slump skulle bildas i en organisk soppa? Evolutionister medger att den chansen endast är en på 10¹¹³ (en etta följd av 113 nollor). Men matematiker avfärdar varje händelse med sannolikheten ett på endast 10⁵⁰ som något som aldrig inträffar. En uppfattning om oddsen får man av det faktum att talet 10¹¹³ är större än det beräknade antalet atomer i hela universum!

19. Hur stor är chansen att man skulle erhålla de enzymer som är nödvändiga för en levande cell?

¹⁹ En del proteiner tjänar som byggnadsmaterial och andra som enzymer. De senare påskyndar nödvändiga kemiska reaktioner i cellen. Utan sådan hjälp skulle cellen dö. Det är inte bara några få, utan 2.000 olika proteiner som tjänar som enzymer som behövs för cellens funktion. Hur stor är chansen att man skall kunna erhålla alla dessa av en slump? En chans på 10^40.000! ”En fenomenalt liten sannolikhet som man inte kan acceptera ens om hela universum bestod av organisk soppa”, hävdar Hoyle. Han tillägger: ”Om man inte på grund av antingen sociala trosuppfattningar eller en vetenskaplig utbildning har fått en förutfattad mening och övertygelse om att livet uppstod [genom självalstring] på jorden, skulle denna enkla uträkning göra tanken helt ohållbar.”¹³

20. Varför förvärras problemet av den membran som cellen behöver?

²⁰ Chanserna är emellertid i själva verket mycket mindre än vad den här ”fenomenalt” lilla sannolikheten antyder. Det måste finnas en membran som omsluter cellen. Men denna membran är otroligt komplicerad och består av protein-, socker- och fettmolekyler. Evolutionisten Leslie Orgel skriver: ”I nutida cellmembraner finns det kanaler och pumpar som i synnerhet kontrollerar införseln och utförseln av näringsämnen, avfallsprodukter, metalljoner osv. Dessa specialiserade kanaler inbegriper högst specifika proteiner — molekyler som inte kunde ha funnits till vid början av livets utveckling.”¹⁴

Den fantastiska genetiska koden

21. Hur svårt skulle det vara att få fram de histoner som är nödvändiga för DNA?

²¹ Ännu svårare att åstadkomma är nukleotider, byggstenarna i DNA, som är bärare av den genetiska koden. Fem histoner är inbegripna i DNA (histoner antas ha att göra med styrningen av genernas funktion). Chansen att ens den enklaste av dessa histoner skall bildas sägs vara en på 20¹⁰⁰ — ytterligare ett stort tal ”som är större än det sammanlagda antalet atomer i alla de stjärnor och galaxer som kan ses med de största astronomiska teleskopen”.¹⁵

22. a) Hur har den gamla gåtan om ”hönan och ägget” att göra med proteiner och DNA? b) Vilken lösning ger en evolutionist, och är den rimlig?

²² Ännu större svårigheter för evolutionsteorin innebär uppkomsten av den fullständiga genetiska koden — ett krav för att celler skall kunna föröka sig. Det gamla problemet om ”hönan och ägget” kommer igen i fallet med proteiner och DNA. Hitching säger: ”Protein är beroende av DNA för att kunna bildas. Men DNA kan inte bildas utan redan existerande protein.”¹⁶ Alltså kvarstår den paradox som Dickerson ställer upp: ”Vad kom först”, proteinet eller DNA? Han hävdar: ”Svaret måste bli: ’De utvecklades parallellt.’”¹⁷ I själva verket säger han att ”hönan” och ”ägget” måste ha utvecklats samtidigt, så att ingen kommer från den andre. Tycker du att det förefaller rimligt? En vetenskaplig skribent summerar det hela på följande sätt: ”Den genetiska kodens uppkomst utgör ett stort problem av typen hönan och ägget, ett problem som för närvarande är alltför hårdkokt.”¹⁸

23. Vad säger andra forskare om det genetiska maskineriet?

²³ Kemisten Dickerson gav också följande intressanta kommentar: ”Utvecklingen av det genetiska maskineriet är det steg för vilket det inte finns några laboratoriemodeller. Därför kan man spekulera i det oändliga, utan att hindras av obekväma fakta.”¹⁹ Men är det god vetenskaplig praxis att så lätt åsidosätta lavinerna av ”obekväma fakta”? Leslie Orgel kallar den genetiska kodens existens ”den största gåtan i problemet om livets uppkomst”.²⁰ Och Francis Crick drog slutsatsen: ”Trots att den genetiska koden nästan är universell, är den mekanism som krävs för att den skall komma till stånd alldeles för komplicerad för att ha uppkommit i ett enda moment.”²¹

24. Vad kan sägas om det naturliga urvalet och den första fortplantningsdugliga cellen?

²⁴ Evolutionsteorin försöker eliminera behovet av att det omöjliga har åstadkommits ”i ett enda moment” genom att stödja sig på den gradvist skeende process genom vilken det naturliga urvalet skulle kunna verka. Men utan den genetiska koden för att sätta i gång fortplantningen finns det inget som det naturliga urvalet kan göra sitt urval från.

Den häpnadsväckande fotosyntesen

25. Vilken process får enligt evolutionsteorin en enkel cell den förvånansvärda förmågan att starta?

²⁵ Nu uppstår ytterligare ett hinder för evolutionsteorin. Någon gång måste den primitiva cellen ha uppfunnit något som revolutionerade livet på jorden — fotosyntesen. Vetenskapsmän förstår ännu inte helt den här processen, genom vilken växter upptar koldioxid och avger syre. Det är, som biologen F. W. Went säger, ”en process som ingen ännu har kunnat reproducera i ett provrör”.²² Men ändå antas en liten enkel cell ha startat processen av en slump.

26. Vilken revolutionerande förändring orsakades av denna process?

²⁶ Fotosyntesen förvandlade en atmosfär som inte innehöll något fritt syre till en i vilken omkring var femte molekyl är en syremolekyl. Till följd av det kunde djur andas syre och leva och ett ozonskikt bildas för att skydda allt liv mot de skadliga verkningarna av ultraviolett strålning. Skulle denna fantastiska serie omständigheter helt enkelt kunna förklaras genom att man hänvisar till slumpen?

Är någon intelligens inbegripen?

27. Vart har bevisen fört några evolutionister?

²⁷ En del evolutionister känner sig tvungna att retirera när de ställs inför de astronomiska oddsen mot att en levande cell skall kunna bildas av en slump. Några som ger upp är författarna till boken Evolution From Space (Hoyle och Wickramasinghe). De säger: ”Dessa frågor är alltför komplicerade för att beräknas.” De tillägger: ”Det finns ingen möjlighet ... att vi helt enkelt kan klara oss med en större och bättre organisk soppa, som vi själva för ett eller två år sedan hoppades skulle kunna vara möjligt. De tal vi har beräknat här ovan är i grund och botten lika omöjliga för en universell soppa som för en soppa på jorden.”²³

28. a) Vad ligger troligen bakom vägran att erkänna behovet av en skapande intelligens? b) Vad säger evolutionister som tror på behovet av en högre intelligens att källan till den intelligensen inte är?

²⁸ Efter att således ha tillstått att en intelligens på något sätt måste ha varit inblandad i skapandet av livet fortsätter författarna: ”En sådan teori är faktiskt så uppenbar att man funderar över varför den inte allmänt accepteras såsom självklar. Orsakerna är snarare psykologiska än vetenskapliga.”²⁴ En observatör skulle därför kunna dra slutsatsen att en psykologisk barriär är den enda trovärdiga förklaringen till att de flesta evolutionister håller fast vid att livet uppstod av en slump och förkastar all ”plan eller mening eller ’medveten’ inriktning”,²⁵ som Dawkins uttryckte det. Faktum är att inte ens Hoyle och Wickramasinghe, efter att ha erkänt behovet av en intelligens, säger att de tror att en personlig Skapare är ansvarig för livets uppkomst.²⁶ Enligt deras resonemang är intelligens nödvändig, men en Skapare något oacceptabelt. Finner du detta motsägelsefullt?

Är det vetenskapligt?

29. Vad innebär den vetenskapliga metoden?

²⁹ Om man skall kunna acceptera tanken att livet uppstod genom självalstring, bör den kunna fastslås med hjälp av den vetenskapliga metoden. Denna har beskrivits på följande sätt: Observera vad som sker; utforma på grundval av dessa observationer en teori om vad som kan vara sant; pröva teorin genom ytterligare observationer och genom experiment; kontrollera om förutsägelser grundade på teorin slår in.

30. I vilka avseenden kommer självalstringen till korta när man tillämpar den vetenskapliga metoden?

³⁰ Låt oss försöka tillämpa den vetenskapliga metoden i frågan om självalstring. Det har inte varit möjligt att observera självalstring av liv. Det finns inget bevis för att sådant händer nu, och det fanns naturligtvis ingen mänsklig observatör på plats när det enligt evolutionisterna skulle ha hänt. Ingen teori om självalstring har bekräftats genom observation. Vid laboratorieexperiment har man misslyckats med att upprepa något sådant. Förutsägelser grundade på teorin har inte slagit in. När man således inte kan tillämpa den vetenskapliga metoden, är det då ärligt och vetenskapligt att upphöja en sådan teori och kalla den ett faktum?

31. Vilka motstridiga åsikter om självalstring har en forskare?

³¹ Å andra sidan finns det gott om bevis till stöd för slutsatsen att självalstring av liv ur livlös materia inte är möjlig. Professor Wald vid Harvarduniversitetet medger: ”Man behöver bara begrunda hur stor och omfattande denna sak är för att medge att det är omöjligt att en levande organism skulle kunna uppstå genom självalstring.” Men vad tror egentligen denne förespråkare för evolutionen? Han svarar: ”Men ändå finns vi till — och jag tror att det är som en följd av självalstring.”²⁷ Låter det som objektiv vetenskap?

32. Hur medger till och med evolutionister att ett sådant resonemang är ovetenskapligt?

³² Den brittiske biologen Joseph Henry Woodger karakteriserade sådant resonemang som ”enkel dogmatik — som fastslår att det man vill tro faktiskt hände”.²⁸ Hur har vetenskapsmän i sitt eget sinne kommit att godta detta uppenbara brott mot den vetenskapliga metoden? Den välkände evolutionisten Loren Eiseley medgav: ”Sedan vetenskapen tadlat teologen för hans tro på myt och mirakel, fann den sig själv i den föga avundsvärda situationen att den måste skapa sin egen mytologi: nämligen antagandet att det som efter långvariga ansträngningar inte kunnat bevisas äga rum i dag förvisso måste ha ägt rum i en långt avlägsen forntid.”²⁹

33. Vilken slutsats måste man, med tanke på alla framlagda bevis, komma fram till angående självalstring och tillämpningen av den vetenskapliga metoden?

³³ Med tanke på bevisen tycks teorin om livets uppkomst genom självalstring bättre höra hemma inom science fiction än bland vetenskapliga fakta. Många förespråkare har tydligen övergett den vetenskapliga metoden i sådana angelägenheter för att kunna tro det de vill tro. Trots de överväldigande oddsen mot att liv uppstår av en slump är det så att den orubbliga dogmatismen kvarstår i stället för den försiktighet som normalt präglar den vetenskapliga metoden.

Inte alla forskare godtar det

34. a) Hur lägger en viss fysiker i dagen vetenskaplig uppriktighet? b) Hur beskriver han evolutionen, och vilken kommentar gör han om många forskare?

³⁴ Det är dock inte alla vetenskapsmän som har stängt dörren för alternativet. Bland andra har fysikern H. S. Lipson insett det osannolika i att livet skulle ha kunnat uppstå genom självalstring, och han sade: ”Den enda godtagbara förklaringen är en skapelse. Jag vet att detta är en styggelse för fysikerna, vilket det också är för mig, men vi får inte förkasta en teori som vi inte tycker om, om det experimentella bevismaterialet stöder den.” Han framhöll vidare att evolutionen efter Darwins bok Om arternas uppkomst ”på sätt och vis blev en vetenskaplig religion; nästan alla forskare har godtagit den, och många är beredda att ’justera’ sina observationer för att de skall stämma överens med den”.³⁰ En sorglig men sann kommentar.

35. a) Vilken föreställning har en universitetsprofessor funnit det smärtsamt att gå ifrån? b) Hur illustrerar han sannolikheten för att livet utvecklades av en slump?

³⁵ Chandra Wickramasinghe, professor vid University College i Cardiff i Storbritannien, sade: ”Från min tidigaste vetenskapliga utbildning blev jag starkt hjärntvättad till att tro att vetenskapen inte kan vara förenlig med något slag av medveten skapelse. Det var smärtsamt att gå ifrån den föreställningen. Jag känner mig mycket olustig i den situation, det sinnestillstånd, jag nu befinner mig i. Men det finns ingen logisk utväg. ... Att livet skulle ha varit resultatet av en kemisk slump på jorden är lika sannolikt som att leta efter ett speciellt sandkorn på alla stränder på alla planeter i universum — och finna det.” Det är med andra ord helt enkelt inte möjligt att livet kan ha uppkommit av någon kemisk slump. Wickramasinghe drar därför slutsatsen: ”Det finns inget annat sätt på vilket vi kan förstå hur livets kemi har organiserats så exakt än att åberopa en universell skapelse.”³¹

36. Vilken kommentar gör Robert Jastrow?

³⁶ Det är som astronomen Robert Jastrow sade: ”Forskarna har inga bevis för att livet inte är resultatet av en skapelseakt.”³²

37. Vilken fråga väcks nu beträffande evolutionen, och var kan man finna svaret?

³⁷ Men även om vi antar att det på något sätt uppstod någon första levande cell genom självalstring, finns det då några bevis för att den utvecklades till alla de varelser som någonsin har levt på jorden? Svaret finns hos fossilen, och nästa kapitel behandlar vad fossilen egentligen säger.

[Infälld text på sidan 44]

”Protein är beroende av DNA för att kunna bildas. Men DNA kan inte bildas utan redan existerande protein”

[Infälld text på sidan 45]

”Den genetiska kodens uppkomst utgör ett stort problem av typen hönan och ägget, ett problem som för närvarande är alltför hårdkokt”

[Infälld text på sidan 46]

Den genetiska koden: ”den största gåtan i problemet om livets uppkomst”

[Infälld text på sidan 47]

I fotosyntesen använder växterna solljus, koldioxid, vatten och mineralämnen till att framställa syre och födoämnen. Skulle en enkel cell ha kunnat komma på allt detta?

[Infälld text på sidan 50]

En del vetenskapsmän säger i själva verket att intelligens är nödvändig men att en Skapare är något oacceptabelt

[Infälld text på sidan 53]

En vetenskapsman medgav: ”Den enda godtagbara förklaringen är en skapelse”

[Infälld text på sidan 53]

Jastrow: ”Forskarna har inga bevis för att livet inte är resultatet av en skapelseakt”

[Ruta/Bild på sidorna 48, 49]

Den otroliga cellen

En levande cell är oerhört komplicerad. Biologen Francis Crick försökte på ett enkelt sätt beskriva hur den fungerar, men han insåg slutligen att han inte kunde komma så långt, ”eftersom den [cellen] är så komplicerad att läsaren inte bör försöka kämpa med alla detaljerna”.^a

Upplysningarna i cellens DNA ”skulle, om de skrevs ut, fylla ett tusen böcker på 600 sidor vardera”, förklaras det i tidskriften National Geographic. ”Varje cell är en värld fylld med hela två hundra billioner små grupper av atomer som kallas molekyler. ... Våra 46 ’kromosomtrådar’ skulle, om de kopplades samman, räcka nästan två meter. Ändå är den cellkärna som innehåller dem mindre än en hundradels millimeter i diameter.”^b

Tidskriften Newsweek använder en illustration för att ge en uppfattning om cellens funktion: ”Var och en av dessa 100 billioner celler fungerar som en muromgärdad stad. Kraftstationer alstrar cellens energi. Fabriker producerar proteiner, som är viktiga enheter för den kemiska kommersen. Komplicerade transportsystem leder speciella kemiska ämnen från en plats till en annan inne i cellen och ut ur den. Vaktposter på befästningarna kontrollerar export- och importmarknaderna och bevakar världen utanför för att upptäcka tecken på fara. Väldisciplinerade biologiska arméer står redo att ge sig i kast med inkräktare. En centraliserad genetisk regering upprätthåller ordningen.”^c

När den nutida evolutionsteorin först framlades hade vetenskapsmännen ingen aning om hur oerhört komplicerad en levande cell är. På motsatta sidan visas några av delarna i en typisk cell — som alla är sammanpackade i en behållare som är bara 2,5 hundradels millimeter i diameter.

CELLMEMBRAN

Det hölje som kontrollerar vad som går in i cellen och vad som kommer ut ur den

RIBOSOMER

Partiklar på vilka aminosyror sätts samman till proteiner

CELLKÄRNA

Den omsluts av två membraner och är det centrum som styr cellens verksamhet

KROMOSOMER

De innehåller cellens DNA, dess genetiska grundritning

NUKLEOL

Den plats där ribosomerna sätts samman

ENDOPLASMATISKT NÄTVERK

Membraner som lagrar eller transporterar de proteiner som framställs av de ribosomer som är fästade vid dem (en del ribosomer rör sig fritt i cellen)

MITOKONDRIER

Produktionscentraler för ATP, de molekyler som förser cellen med energi

GOLGIAPPARAT

En grupp tillplattade membransäckar som paketerar och distribuerar proteiner som cellen framställer

CENTRIOLER

De befinner sig nära kärnan och är viktiga vid cellens reproduktion

[Bild]

Råkade dina 100.000.000.000.000 celler bara bli till?

[Ruta på sidan 52]

Evolutionister förr och nu kommenterar livets uppkomst

”Hypotesen om att livet har utvecklats ur oorganiskt material är för närvarande fortfarande en trosartikel.” — Matematikern J. W. N. Sullivan^d

”Sannolikheten för att livet skulle ha uppstått av en slump är jämförlig med sannolikheten för att ett stort konversationslexikon skulle uppstå genom explosion i ett tryckeri.” — Biologen Edwin Conklin^e

”Man behöver bara begrunda hur stor och omfattande denna sak är för att medge att det är omöjligt att en levande organism skulle uppstå genom självalstring.” — Biokemisten George Wald^f

”En ärlig människa, försedd med all den kunskap vi nu har tillgänglig, skulle bara kunna säga att för närvarande tycks livets uppkomst i viss mening nästan vara ett mirakel.” — Biologen Francis Crick^g

”Om man inte på grund av antingen sociala trosuppfattningar eller en vetenskaplig utbildning har fått en förutfattad mening och övertygelse om att livet uppstod [genom självalstring] på jorden, skulle denna enkla uträkning [av de matematiska oddsen mot det] göra tanken helt ohållbar.” — Astronomerna Fred Hoyle och N. C. Wickramasinghe^h

[Diagram/Bilder på sidan 47]

Människor och djur andas in syre och avger koldioxid. Växter upptar koldioxid och avger syre

[Diagram]

(För formaterad text, se publikationen)

Ljus

Koldioxid

Vattenånga

Syre

[Bild på sidan 40]

Ingen stor byggnad kan stå utan grund. ”Evolutionsteorin saknar ... fast grund”, säger två vetenskapsmän

[Bild på sidan 42]

Kan man tänka sig att man kan få alla röda, alla av rätt sort och var och en på sin bestämda plats av en slump?

[Bild på sidan 43]

Angående livets bruk av aminosyror endast av ”vänsterhandsmodell”: ”Vi kommer kanske aldrig att kunna förklara det”

[Bilder på sidan 45]

Vad kom först?