Paulus skriver till församlingarna

DE FÖRSTA kristna församlingarna skulle ha en viktig roll när det gäller att förverkliga Jehovas avsikter. Men det dröjde inte länge förrän de första kristna utsattes för angrepp. Skulle de förbli trogna mot Gud, både när de fick möta förföljelse utifrån och när de ställdes inför andra, mer försåtliga faror, inifrån församlingen? De kristna grekiska skrifterna innehåller 21 brev som gav råd och uppmuntran.

Fjorton av breven, från Romarbrevet till Hebréerbrevet, skrevs av Paulus. De här breven har fått namn efter den eller dem som breven riktades till – ibland en enskild person och ibland en viss församling. Vi ska se på några av de ämnen som tas upp i Paulus brev.

Råd om moral och uppförande. De som ägnar sig åt otukt, äktenskapsbrott och andra grova synder ”skall inte ärva Guds kungarike”. (Galaterna 5:19–21; 1 Korinthierna 6:9–11) De som tillber Gud måste vara förenade oavsett vilken nationalitet de har. (Romarna 2:11; Efesierna 4:1–6) De bör vara glada att få ge sina medkristna stöd och hjälp. (2 Korinthierna 9:7) ”Be oupphörligt”, säger Paulus. Ja, de som tillber Jehova uppmuntras att uttrycka sina innersta tankar i bön till honom. (1 Thessalonikerna 5:17; 2 Thessalonikerna 3:1; Filipperna 4:6, 7) För att Gud ska lyssna till böner måste man be i tro. (Hebréerna 11:6)

Hur kan familjer bli lyckliga? Männen ska älska sina hustrur som sina egna kroppar, och hustrurna bör ha djup respekt för sina män. Barnen ska lyda sina föräldrar, för det gläder Gud. Föräldrar behöver kärleksfullt vägleda och fostra sina barn med hjälp av de principer som Gud har gett i Bibeln. (Efesierna 5:22–6:4; Kolosserna 3:18–21)

Ökad kunskap om Guds avsikter. Lagen som gavs till Mose bidrog till att skydda och vägleda israeliterna fram till dess att Kristus skulle komma. (Galaterna 3:24) Men de kristna behöver inte hålla Moses lag för att tillbe Gud. När Paulus skrev till hebréerna, dvs. kristna som hade en judisk bakgrund, kastade han mycket ljus över lagen och den nyckelroll som Kristus har i samband med Guds vilja. Paulus förklarade att olika anordningar i lagen hade profetisk innebörd. Djuroffren förebildade till exempel Jesu offerdöd, som skulle göra det möjligt att få fullständig förlåtelse för synder. (Hebréerna 10:1–4) Gud upphävde lagen genom Jesu död. Lagen behövdes inte längre. (Kolosserna 2:13–17; Hebréerna 8:13)

Anvisningar till församlingarna. Män som är villiga att ta ansvar i församlingen måste ha höga moralnormer och fylla de kvalifikationer som nämns i Bibeln. (1 Timoteus 3:1–10, 12, 13; Titus 1:5–9) De som tillber Jehova Gud bör regelbundet komma tillsammans med medtroende för att uppmuntra varandra. (Hebréerna 10:24, 25) Möten för tillbedjan ska vara uppbyggande och lärorika. (1 Korinthierna 14:26, 31)

När Paulus skrev det andra av sina två brev till Timoteus var han tillbaka i Rom. Han satt fängslad och väntade på att bli dömd. Bara några få modiga personer vågade besöka honom. Paulus visste att han inte hade så lång tid kvar. ”Jag har kämpat den goda kampen”, skrev han. ”Jag har fullföljt loppet, jag har bevarat tron.” (2 Timoteus 4:7) Paulus dog förmodligen som martyr kort därefter. Men hans brev är till hjälp för de sanna kristna än i dag.

Baserat på Romarna; 1 Korinthierna; 2 Korinthierna; Galaterna; Efesierna; Filipperna; Kolosserna; 1 Thessalonikerna; 2 Thessalonikerna; 1 Timoteus; 2 Timoteus; Titus; Filemon och Hebréerna.