KAPITEL FEM
Vilka väljer du att ha som vänner?
1, 2. a) Vilka prövande situationer kan de kristna hamna i? b) Varför bör vi intressera oss för vilka Jeremia valde att ha som vänner?
VAD skulle du göra om några arbetskamrater, grannar eller skolkompisar bjöd dig till en julfest? Tänk om din arbetsgivare bad dig ljuga eller göra något olagligt? Eller tänk om myndigheterna uppmanade dig att delta i något som skulle göra att du bröt din neutrala hållning? Ditt samvete skulle troligen säga åt dig att inte göra något av det här, även om det skulle leda till att du blev hånad eller utsatt för ännu värre saker.
2 Som vi ska se befann sig Jeremia ofta i liknande situationer. Vi kan utan tvekan ha nytta av att undersöka lite närmare några av de personer och grupper som han kom i kontakt med under sina år som profet. Några av dem försökte få honom att överge sitt uppdrag. Ibland var han tvungen att ha nära kontakt med dem, men han valde definitivt inte att umgås med dem som vänner. Sedan har vi nytta av att lägga märke till vilka han faktiskt valde att ha som vänner, nämligen de som stödde hans beslut att vara trogen och som uppmuntrade honom till det. Ja, vi kan lära oss mycket av hans val av umgänge.
VILKA VILL DU BLI NÄRA VÄN MED?
3. a) Vad ville Sidkia att Jeremia skulle göra? b) Hur reagerade Jeremia?
3 Kung Sidkia konsulterade Jeremia vid ett antal tillfällen före Jerusalems förstöring. Varför gjorde han det? Han hoppades på att få lugnande besked om hur det skulle gå för hans rike. Han ville att Jeremia skulle säga att Gud skulle ingripa och befria Juda från sina fiender. Genom sändebud vädjade han till Jeremia: ”Fråga Jehova för vår räkning, det ber jag dig, eftersom Nebukadressar, Babylons kung, för krig mot oss. Kanske kommer Jehova att handla med oss enligt alla sina underbara gärningar, så att ... [Nebukadressar] drar sig tillbaka från oss.” (Jer. 21:2) Sidkia ville inte följa Guds anvisning om att kapitulera för babylonierna. En kännare liknade honom vid ”en patient som kommer tillbaka till läkaren gång på gång för att få ett lugnande besked men som inte vill ta den medicin han ordineras”. Vad gjorde då Jeremia? Han kunde ha gjort sig populär genom att säga det Sidkia ville höra. Så varför ändrade han inte bara på budskapet och gjorde det lättare för sig själv? Därför att Jehova hade sagt åt honom att förkunna att Jerusalem skulle falla. (Läs Jeremia 32:1–5.)
4. Vilka beslut måste vi fatta när det gäller att utveckla vänskapsförhållanden till arbetskamrater eller liknande?
4 Du befinner dig på sätt och vis i en liknande situation som Jeremia. Du träffar ibland dina grannar, arbetskamrater eller skolkompisar och har viss kontakt med dem. Men kommer du att gå längre och utveckla vänskapsförhållanden till dem även om de har visat att de inte är intresserade av att lyssna till Guds vägledning eller följa den? Jeremia kunde inte undvika Sidkia helt och hållet. Sidkia var ju fortfarande kung även om han vägrade att följa Guds råd. Men Jeremia var inte tvungen att anpassa sig efter hans felaktiga tänkesätt eller att ställa sig in hos honom. Givetvis kunde Jeremia ha fått massor av gåvor och förmåner av Sidkia om han hade uppfyllt hans önskningar. Men varken påtryckningar eller frestelser fick honom att vilja bli nära vän med kungen. Varför inte det? Därför att han inte ville överge den ståndpunkt som Jehova hade uppmanat honom att inta. Jeremias exempel bör få oss att fundera över om de som vi har valt som vänner uppmuntrar oss att vara lojala mot Jehova. Du kan inte undvika all kontakt med sådana som inte tjänar Gud, till exempel på arbetet, i skolan eller i området där du bor. (1 Kor. 5:9, 10) Men du vet att om du väljer att ha dem som nära vänner kan du mycket väl förlora din vänskap med Jehova.
BÖR DU UMGÅS MED SÅDANA SOM TVIVLAR?
5, 6. Vad gjorde några för att försöka tysta Jeremia?
5 Sidkia var inte den ende som försökte påverka Jeremia i negativ riktning. Prästen Pashur ”slog” Jeremia, vilket kan betyda att han lät prygla honom med 39 slag. (Jer. 20:2; 5 Mos. 25:3) Några av Judas furstar gjorde något liknande mot honom och satte honom sedan i häkte. Förhållandena i fängelsehålan var så svåra att han efter ”många dagar” var rädd att han skulle dö. (Läs Jeremia 37:3, 15, 16.) När han sedan hade blivit frigiven var det några andra furstar som försökte få Sidkia att döda honom. I deras ögon demoraliserade han Judas trupper. Det här ledde till att han blev nerslängd i en cistern med dy för att dö där. (Jer. 38:1–4) Vi har redan läst att han blev räddad och slapp dö på detta fruktansvärda sätt. Men de här händelserna visar hur de som borde ha vetat bättre tvivlade på det Guds profet sade och gav sig på honom.
6 Det var inte bara civila myndighetspersoner som uppträdde fientligt mot Jeremia. En gång var det några män från hans hemstad Anatot – hans grannar skulle man kunna säga – som hotade att döda honom om han inte slutade profetera. (Jer. 11:21) De tyckte inte om det han sade, och därför hotade de honom. Men han valde att ha Jehova som sin vän i stället för grannarna. Andra nöjde sig inte med bara hot. När han använde ett bokstavligt ok för att uppmana judarna att böja sina nackar under Babylons kungs ok och så få leva, tog Hananja träoket från hans nacke och bröt sönder det. Enligt den här falske profeten hade Jehova sagt: ”Jag skall bryta sönder Babylons kungs ok.” Hananja dog samma år, och du vet vilken profet som visade sig vara pålitlig. (Jer. 28:1–11, 17) Johanan och andra militärbefälhavare vägrade att följa Guds befallning att stanna i Juda efter det att Jerusalem hade förstörts, vilket Jeremia hade förutsagt. ”Det är lögn det du säger”, sade de till honom. ”Jehova, vår Gud, har inte sänt dig och sagt: ’Dra inte till Egypten för att bo där.’” De trotsade Jehova ytterligare genom att ta med sig Jeremia och Baruk till Egypten. (Jer. 42:1–43:7)
Vilka slags människor tvingades Jeremia ha att göra med? Vad lär vi oss av Jeremias exempel?
7. Hur prövas din trohet mot Jehova?
7 Jeremia var omgiven av tvivlare och motståndare i åratal. Men tänk på hur han handlade. Han kunde lätt ha valt den enkla vägen och blivit vän med dem som mer eller mindre saknade respekt för Gud och hans ord. De fanns överallt omkring honom. Hur ser din situation ut? Du har troligen haft viss kontakt med personer som påminner om dem som Jeremia hade i sin omgivning. Oavsett om de motarbetar dig och din Gud aggressivt eller tycks vara ganska trevliga är frågan: Kommer du att välja att ha dem som vänner? Skulle det vara förståndigt att umgås med sådana som inte tar Guds profetior på allvar? Om Jeremia hade varit i ditt ställe, skulle han då ha valt vänner bland dem som genom sitt levnadssätt förnekade sanningen i Guds ord eller som förlitade sig på människor? (2 Krön. 19:2) Jehova talade klart och tydligt om för Jeremia hur det går om man förlitar sig på människor i stället för på honom. (Läs Jeremia 17:5, 6.) Vad anser du om det Jehova sade?
8. Vilka svåra situationer kan de kristna där du bor ställas inför?
8 En del kristna har tyckt att det skulle vara bra för deras affärer eller deras karriär att till exempel bjuda hem och umgås med världsliga kunder eller liknande. Men om man gjorde det, skulle man då inte utsätta sig för dåligt umgänge och andra faror, som att behöva lyssna till oanständigt prat eller att dricka för mycket alkohol? Vi förstår varför många kristna som står inför sådana beslut väljer att undvika dåligt umgänge även om de förlorar på det rent ekonomiskt eller missar möjligheter att avancera i världslig mening. Det kan också vara så att arbetsgivare eller arbetskamrater inte drar sig för att behandla kunder oärligt. Men de sanna kristna låter inte omgivningen påverka dem till att handla orätt. Ibland kan det vara svårt att fatta beslut i sådana här frågor. Vi kan vara tacksamma för att vi har föredömen som Jeremia, som handlade på ett sätt som gav honom gott samvete och, ännu viktigare, ett gott förhållande till Jehova.
9. Vilken fara ligger det i att vilja vara omtyckt och göra som alla andra?
9 Jeremia blev hånad av en del judéer för sitt ställningstagande och sin övertygelse. (Jer. 18:18) Trots det var han villig att framstå som annorlunda i förhållande till sin omgivning, som följde ”den invanda kursen”. (Jer. 8:5, 6) Han var till och med villig att vara ensam ibland och sitta helt för sig själv, som han uttryckte det. Han föredrog det framför dåligt umgänge, som skulle ha påverkat honom negativt. (Läs Jeremia 9:4, 5; 15:17.) Hur är det med dig? Den ”invanda kursen” i vår tid kännetecknas av otrohet mot Jehova, precis som på Jeremias tid. Jehovas tjänare har alltid varit tvungna att vara försiktiga i sitt val av vänner. Därmed inte sagt att Jeremia var helt utan vänner. Det fanns de som försvarade och stödde honom. Vilka var de? Du kan ha stor hjälp av att känna till svaret på den frågan.
VILKA VALDE JEREMIA ATT HA SOM VÄNNER?
10, 11. a) Vilka principer styrde Jeremias val av vänner? b) Vilka var Jeremias vänner, och vilka frågor kan vi ställa om dem?
10 Vilka ville Jeremia ha som vänner? Under Jehovas ledning fördömde han gång på gång dem som var onda, svekfulla, orättvisa, våldsamma, hänsynslösa och omoraliska – dem som övergav den rena tillbedjan för avgudadyrkan och därmed prostituerade sig andligen. Han uppmanade sina landsmän: ”Vänd om, det ber jag er, var och en från sin onda väg, och bättra er i fråga om era vägar och era gärningar.” (Jer. 18:11) Även efter Jerusalems förstöring lovordade han Guds ”handlingar av kärleksfull omtanke”, hans ”barmhärtighet” och hans ”trofasthet”. (Klag. 3:22–24) Han ville bara ha trogna tjänare åt Jehova som sina vänner. (Läs Jeremia 17:7.)
11 Vi känner till åtminstone en del om dem som Jeremia valde att ha som nära vänner. Det fanns några som helt klart stod på samma sida som han – Ebed-Melek, Baruk, Seraja och Safans söner. Vi kan fråga oss: Hur var de här männen? Vilken kontakt hade de med Jeremia? I vilken bemärkelse var de hans goda vänner? Och hur hjälpte de honom att vara ostrafflig? Vi ska nu undersöka de här frågorna med vår egen situation i tankarna.
12. a) Vad hade Jeremia och Baruk, som avbildas på sidan 58, gemensamt? b) Vem var Seraja, och vad vet vi om honom?
12 Baruk, Nerias son, verkar ha varit profetens närmaste vän. Jeremia gav honom tillitsfullt förtroendet att skriva ner Jehovas uttalanden efter diktamen och att sedan läsa upp det han hade skrivit i skriftrullen, först offentligt och sedan för Judas furstar. (Jer. 36:4–8, 14, 15) Han delade Jeremias tro och övertygelse om att det Gud hade förutsagt också skulle inträffa. De fick uppleva ungefär samma saker under de 18 sista turbulenta åren av Judas historia. De använde mycket tid tillsammans när de utförde ett gemensamt uppdrag som Gud hade gett dem. Båda två utsattes för svårigheter och tvingades gömma sig för fiender. Och båda blev personligen uppmuntrade av Jehova. Baruk tycks ha tillhört en framstående släkt av skrivare i Juda. I Bibeln kallas han ”sekreteraren”, och hans bror Seraja var en hög ämbetsman. Även Seraja samarbetade längre fram med Jeremia i att framföra Jehovas profetiska budskap. (Jer. 36:32; 51:59–64) Att de här båda sönerna till Neria ville arbeta tillsammans med Jeremia under den här svåra tiden måste ha styrkt och uppmuntrat honom. Du kan också få styrka och uppmuntran av dem som troget arbetar vid din sida i Jehovas tjänst.
Vad kan du lära dig av Jeremias val av vänner?
13. Hur visade sig Ebed-Melek vara en verklig vän till Jeremia, enligt vad bilden på sidan 63 visar?
13 En annan man som ställde upp för Jeremia var Ebed-Melek. När de rasande furstarna kastade Jeremia i en tom cistern för att han skulle dö där, var det en utlänning, etiopiern Ebed-Melek, som vågade försvara honom. Ebed-Melek var en eunuck, dvs. en ämbetsman, i kungens hus. Han kontaktade Sidkia på en offentlig plats, i Benjaminsporten, och bad modigt om tillåtelse att få hämta upp Jeremia ur cisternen. Han tog med sig 30 män till cisternen, vilket kan tyda på att han räknade med att Jeremias fiender med våld skulle försöka hindra dem. (Jer. 38:7–13) Vi vet inte hur mycket Ebed-Melek och Jeremia umgicks. Men med tanke på deras vänskap med Jehova är det logiskt att anta att de var goda vänner. Ebed-Melek visste att Jeremia var Jehovas profet. Han framhöll att furstarna handlade ”illa” och var villig att riskera sin egen ställning för att göra det som var rätt. Ja, han var en god människa, så god att Jehova själv lovade honom: ”Jag skall befria dig på den dagen [då Jerusalem drabbas av olycka] ... därför att du har förtröstat på mig.” (Läs Jeremia 39:15–18.) Vilket gott betyg! Visst är det sådana vänner vi vill ha?
14. Vad vet vi om Safans familj och deras kontakt med Jeremia?
14 Några andra som var vänner till Jeremia var tre söner och en sonson till Safan. De tillhörde en familj med flera högt uppsatta män. Safan hade själv tidigare varit sekreterare åt kung Josia. När motståndare ville döda Jeremia var ”Ahikams, Safans sons, hand ... med Jeremia, så att man inte gav honom i folkets hand”. (Jer. 26:24) Ahikam hade en bror som hette Gemarja. När Baruk läste upp Guds domar offentligt hörde Gemarjas son Mikaja honom och underrättade sin far och några andra furstar. Eftersom de var oroliga för hur Jehojakim skulle reagera uppmanade de Jeremia och Baruk att gömma sig. Och när Jehojakim avvisade budskapet från Gud och började bränna upp skriftrullen var Gemarja en av dem som vädjade till honom att inte göra det. (Jer. 36:9–25) Jeremia anförtrodde en annan av Safans söner, Elasa, ett profetiskt brev som skulle till de landsflyktiga judarna i Babylon. (Jer. 29:1–3) De här tre sönerna och sonsonen till Safan stödde alltså Guds profet. Tänk så mycket Jeremia måste ha uppskattat sådana här män! De var verkliga vänner, men inte för att de gillade samma slags mat eller dryck eller för att de tyckte om samma nöjen eller hade liknande fritidsintressen. Nej, deras vänskap byggde på mycket mer än så.
VAR FÖRSTÅNDIG NÄR DU VÄLJER VÄNNER
15. Hur var Jeremia ett fint föredöme när det gäller att välja vänner?
15 Vi kan lära oss mycket av Jeremias förhållande till både de onda och de goda som levde på hans tid. Kungen, många furstar, falska profeter och militärbefälhavare försökte få honom att ändra sitt budskap. Men han var orubblig. Den ståndpunkt han intog gjorde honom knappast omtyckt av de här männen, men han sökte inte deras vänskap. Jehova var hela tiden hans bäste vän. Om troheten mot Jehova förde med sig fiendskap från vissa håll, då var han villig att betala det priset. (Läs Klagovisorna 3:52–59.) Men som vi har sett var han inte ensam om att ha bestämt sig för att tjäna Jehova.
16, 17. a) Vilken hjälp kan den som tjänar Jehova få av en god vän? b) Var kan du hitta de bästa vännerna, oavsett vilket land du bor i?
16 Det som gjorde Ebed-Melek till en god vän var hans tro och förtröstan på Jehova. Han var modig nog att ingripa och rädda Jeremias liv. Baruk var villig att använda mycket tid tillsammans med Jeremia och hjälpa honom att framföra Jehovas budskap. Goda vänner i den kristna församlingen i dag kan betyda lika mycket som de här männen gjorde för Jeremia. Cameron, som är 20 år och reguljär pionjär, är tacksam för det goda inflytande som Kara, som också är pionjär, har haft på henne. Cameron säger: ”Kara uppmuntrade mig att sätta Jehova främst i livet genom både det hon sade och det hon gjorde.” De båda systrarna bodde ganska långt ifrån varandra, men Kara ringde och skrev regelbundet till Cameron för att se om det gick bra för henne och för att själv bli uppmuntrad. ”Hon visste precis hur vi hade det i familjen”, berättar Cameron. ”Hon visste vad som höll på att hända med min syster och hur svårt det var för mig när min syster gjorde uppror och lämnade sanningen. Hon ställde upp för mig under hela den här tiden, och jag vet inte vad jag skulle ha gjort utan hennes goda inflytande och hjälp. Hon har varit ett otroligt stöd för mig.”
17 Du kan hitta goda vänner i den kristna församlingen, både bland dina jämnåriga och andra. Dina bröder och systrar delar din tro, dina värderingar, din kärlek till Jehova, dina förhoppningar och förmodligen några av dina prövningar. Du kan arbeta tillsammans med dem sida vid sida i förkunnartjänsten. De kan uppmuntra dig när du har det svårt, och du kan göra detsamma för dem. De gläder sig tillsammans med dig när det går bra för dig i tjänsten för Jehova. Dessutom kan er vänskap bestå för evigt. (Ords. 17:17; 18:24; 27:9)
18. Vad lär du dig av Jeremias val av umgänge?
18 Det är inte svårt att förstå vad vi kan lära oss av Jeremias val av umgänge. Glöm aldrig den här obestridliga sanningen: Man kan inte försöka bli nära vän med dem vars uppfattningar strider mot Bibelns läror och ändå fortsätta vara trogen sin övertygelse. Att leva enligt den sanningen är lika viktigt i dag som det var på Jeremias tid. För att kunna utföra sitt uppdrag troget och med Jehovas välsignelse var Jeremia villig att vara annorlunda jämfört med det stora flertalet på hans tid. Är det inte så för dig också? Jeremia valde att umgås med dem som delade hans tro och som stödde honom i hans uppdrag. Ja, varje trogen kristen i dag kan lära sig av Jeremia hur man väljer vänner förståndigt! (Ords. 13:20; 22:17)
Hur kan du följa Jeremias exempel när du väljer vilka du vill ha och vilka du inte vill ha som vänner?