Daniel i lejongropen

Medern Dareios var en annan kung i Babylon, och han såg att Daniel var speciell. Han satte Daniel över alla andra viktiga män i landet, och de blev väldigt avundsjuka på honom. De kom på en plan för att göra sig av med Daniel. Eftersom de visste att han brukade be till Jehova tre gånger om dagen gick de till kung Dareios och sa: ”O kung, vi tycker att det borde finnas en lag som säger att man inte får be till någon annan än dig. Den som inte följer den lagen borde kastas i den hemska lejongropen.” Dareios gillade förslaget och skrev under lagen.

Så snart Daniel hörde om den nya lagen gick han hem, öppnade ett fönster, satte sig på knä och bad till Jehova. Då stormade de avundsjuka männen in och såg att han bad. De sprang till Dareios och sa: ”Daniel är olydig mot dig! Han ber till sin Gud tre gånger om dagen.” Dareios tyckte om Daniel och ville inte att han skulle dö. Så hela dagen försökte han komma på ett sätt att rädda honom. Men inte ens kungen kunde ändra en lag som hade skrivits under. Han hade inget val och gav order om att kasta Daniel i en håla full av blodtörstiga lejon!

Dareios var så orolig för Daniel att han inte kunde sova den natten. På morgonen sprang han till lejongropen och ropade: ”Daniel, har din Gud räddat dig?”

Dareios hörde en röst – det var Daniels! ”Jehovas ängel stängde lejonens gap. De har inte skadat mig över huvud taget.” Dareios blev jätteglad och befallde att man skulle lyfta upp Daniel. Han kom upp oskadd och utan en skråma. Kungen befallde då: ”Släng ner männen som anklagade Daniel!” De kastades ner, och lejonen glufsade i sig dem innan de ens hade nått bottnen.

Dareios skickade sedan ut den här befallningen till folket: ”Alla måste respektera Daniels gud. Han räddade honom från lejonen.”

Ber du till Jehova varje dag som Daniel gjorde?