BELA

[Bẹla]

1. Benjamins förstfödde son; en av dem som tillhörde Jakobs hushåll som ”kom till Egypten”. Han blev stamfar till belaiterna. (1Mo 46:8, 21, 26; 4Mo 26:38; 1Kr 7:6; 8:1–5)

2. Son till Beor. Bela nämns som den förste i uppräkningen av Edoms kungar. Långt innan Israel hade en kung regerade Bela i sin huvudstad, Dinhaba. (1Mo 36:31, 32; 1Kr 1:43)

3. Son till Asas av Rubens stam. (1Kr 5:3, 8)

4. Ett annat och tydligen äldre namn på staden Soar; nämns i 1 Moseboken 14:2, 8 tillsammans med andra städer på slätten. (Se SOAR.)