KENANJA

[Kenạnja] Betyder troligen ”befäst (fast grundad) av Jehova”.

1. En levit som levde samtidigt med kung David. ”Kenanja, föreståndaren för leviterna när det gällde arbetet med att bära”, var en sakkunnig person och var därför kvalificerad att ge instruktioner om hur den heliga förbundsarken skulle hanteras. (1Kr 15:22, 25–27)

2. En kehatit av Jishars släkt. Kenanja och hans söner hade ansvaret för ”sysslorna utanför”, vilket tydligen innebar att de tjänade som domare och förmän, av vilka det fanns 6 000 när David räknade leviterna. (1Kr 26:29; 23:1–4, 12) Eftersom det var kehatiterna som bar helgedomens redskap på Moses tid, är denne Kenanja möjligen identisk med nr 1 ovan. (4Mo 4:4, 5, 15)