KRYSOLIT

[krysolịt]

En genomskinlig eller halvgenomskinlig gulgrön ädelsten, ett magnesiumjärnsilikat. Den förekommer vanligtvis i vulkaniska bergarter men också i dolomit och vissa slag av kalksten, i massiv, kristallin eller granulär form. Beteckningen ”krysolit” kommer av det grekiska ordet khrysọlithos, som betyder ”guldsten”, och det verkar som om namnet i det flydda användes om flera gulaktiga ädelstenar. Krysolitkristaller av god kvalitet finns i Egypten.

I enlighet med Jehovas anvisningar användes en krysolit (hebr.: tarshịsh; LXX: khrysọlithos) för att representera en av Israels 12 stammar på det ”domsbröststycke” som Aron bar. Den var den första stenen i fjärde raden. (2Mo 28:2, 15, 20, 21; 39:13) Krysolit fanns också med bland de dyrbara stenar som Tyros kung ”var höljd i”. (Hes 28:12, 13)

När Hesekiel fick två syner i vilka han bland annat såg fyra hjul, lade han märke till att hjulens utseende var ”som glansen av krysolit”. (Hes 1:15–21; 10:9) Flickan från Shulem liknade sin älskade herdes händer vid ”cylindrar av guld, fyllda med krysolit”. Guldcylindrarna kan möjligen avse fingrarna och krysolitfyllningen naglarna. (HV 5:14) Daniel använde krysolit i sin beskrivning av ”en man klädd i linne” som kom till honom för att förklara vad som skulle hända hans folk ”i dagarnas slutskede”. (Dan 10:5, 6, 14) När aposteln Johannes såg en syn av det nya Jerusalem, lade han märke till att den sjunde grundstenen i stadens mur var en krysolit och att namnet på en av ”Lammets tolv apostlar” var ingraverat på den. (Upp 21:2, 10, 14, 20; se ÄDELSTENAR, DYRBARA STENAR.)