EBED

[Ẹbed] Betyder ”tjänare (slav)”; eller kortform i hebr. av Obadja, som betyder ”Jehovas tjänare (slav)”.

1. Far till Gaal, som ledde Sikems jordägare i ett misslyckat uppror mot Abimelek. (Dom 9:26, 29, 39–41)

2. Son till Jonatan. Ebed och 50 män från Adins fädernehus återvände till Jerusalem från Babylon tillsammans med Esra. (Esr 8:6)