VIRAK

[vịrak]

Ett ämne som utvinns ur vissa rökelseträdsväxter i släktet Boswellia som är besläktade med terebinten (terpentinträdet) och dessutom med träd som ger balsam och myrra. De hör hemma i delar av Afrika och Asien. Det hebreiska ordet för virak (levōnạh el. levonạh) kommer från en rot som betyder ”vara vit”, och namnet antas komma från ämnets vita färg. Det grekiska ordet lịbanos kan härledas från hebreiskan.

I Höga Visan nämns en ”virakkulle”, uppenbarligen ett bildligt uttryck, men det skulle kunna tyda på att man odlade rökelseträdsväxter i Salomos kungliga parker. (HV 4:6, 12–16; Pre 2:5) Virak var en viktig handelsvara som de orientaliska köpmännen hade med sig när de i karavaner reste längs ”kryddvägarna” från södra Arabien till Gaza i närheten av Medelhavet och till Damaskus. Bibeltexten antyder att virak importerades till Palestina från Saba den vägen. (Jes 60:6; Jer 6:20)

Virak utvinns genom att man gör snitt i trädets bark eller skalar av barken med vissa mellanrum, så att en vit saft (som efter flera snitt blir gul- eller rödaktig) sipprar ut och bildar ca 2,5 cm långa droppar. När viraken samlas in består den av små klumpar eller pärlor av doftande gummiharts, som smakar bittert men sprider en behaglig doft när den brinner. (HV 3:6)

Förutom i Höga Visan nämns virak ofta i de hebreiska skrifterna i förbindelse med gudsdyrkan. (Jfr 2Kor 2:14–16.) Virak ingick i den heliga rökelse som användes vid helgedomen (2Mo 30:34–38), och man lade den på sädesoffren (3Mo 2:1, 2, 15, 16; 6:15; Jer 17:26; 41:4, 5) och på varje stapel av skådebrödet i helgedomen (3Mo 24:7). Men man skulle inte lägga virak på syndoffren (3Mo 5:11) eller på ”svartsjukans sädesoffer” (4Mo 5:15). Detta var utan tvivel på grund av att de sistnämnda offren hade med synd eller överträdelse att göra och inte frambars som ett lovprisningens offer eller som ett tackoffer till Jehova.

Efter återkomsten från landsflykten i Babylon lagrade man virak i det återuppbyggda templet. (1Kr 9:29; Neh 13:5, 9) Astrologerna från Östern som besökte Jesus när han var ett litet barn hade rökelse i form av virak med sig (Mt 2:11, not), och den omtalas bland de handelsvaror som såldes till det stora Babylon. (Upp 18:8–13) Det grekiska ordet för det rökelsekärl som omnämns i Uppenbarelseboken 8:3, 5 är libanōtọs, som liksom lịbanos kan härledas från det hebreiska ordet för ”virak”.

Profeten Jesaja påpekar att Jehova inte finner behag i gåvor och virak som frambärs av sådana som förkastar hans ord. (Jes 66:3)