HANUN

[Hạnun] Betyder ”han har visat ynnest”, ”han har varit nådig”.

1. Son och efterträdare till kung Nahas i Ammon. Eftersom Nahas hade visat David kärleksfull omtanke, sände David budbärare för att trösta Hanun när hans far hade dött. Men Hanuns furstar övertygade honom om att David bara var ute efter att spionera på staden, så Hanun vanärade Davids tjänare genom att raka av dem halva skägget och skära av kläderna ända till baken på dem och sedan skicka i väg dem. När Ammons söner förstod att de hade blivit ”illaluktande” för David på grund av denna förödmjukande behandling, förberedde sig Hanun för krig och lejde araméerna till att strida mot Israel. I de strider som följde blev ammoniterna och amoréerna fullständigt besegrade av Israel. David satte de överlevande ammoniterna från Rabba i tvångsarbete. (2Sa 10:1–11:1; 12:26–31; 1Kr 19:1–20:3)

2. En man som tillsammans med invånarna i Sanoa reparerade Dalporten och en del av Jerusalems mur. (Neh 3:13)

3. ”Salafs sjätte son”; han utförde reparationsarbete på Jerusalems mur. (Neh 3:30)