HASOR

[Hạsor] Betyder ”gård”, ”bosättning”.

1. Den viktigaste staden i norra Kanaan när Israel erövrade landet under Josuas ledning. (Jos 11:10) Hasor har identifierats med Tall al-Qidah (Tel Hazor), som ligger 11 km sydsydöst om den plats där man tror att Kedes låg. Enligt arkeologen Yigael Yadin, som ledde utgrävningar här från 1955 till 1958 och under 1968 och 1969, omfattade Hasor på Josuas tid ett område på ca 60 hektar och kan ha haft mellan 25 000 och 30 000 invånare.

Jabin, kungen i Hasor, ledde de allierade styrkorna från norra Kanaan i strid mot Josua, men led ett förödmjukande nederlag. Hasor brändes upp, och av de städer som var byggda på en kulle var det bara Hasor som fick en sådan behandling. (Jos 11:1–13) Även om Hasor senare gavs åt Naftalis stam (Jos 19:32, 35, 36) var staden på Deboras och Baraks tid sätet för en annan mäktig kanaaneisk kung, som också kallades Jabin. (Dom 4:2, 17; 1Sa 12:9)

Senare befäste Salomo Hasor och även Geser och Megiddo. (1Ku 9:15) Arkeologiska fynd visar att portarna i dessa tre städer var konstruerade på samma sätt. Yigael Yadin berättar följande om utgrävningarna i Hasor: ”När de första spåren av porten i denna mur framträdde ur jorden som försiktigt grävdes bort, slog det oss hur lik den var ’Salomos port’ som hade grävts ut i Megiddo. Innan vi fortsatte med utgrävningarna gjorde vi på försök markeringar i marken för att visa hur vi antog att porten såg ut, baserat på hur porten i Megiddo var anlagd. Sedan bad vi arbetarna att fortsätta gräva. När de var färdiga såg de förbluffat på oss som om vi var trollkarlar eller spåmän. För där framför oss hade vi den port vars konturer vi märkt ut, en kopia av porten i Megiddo. Detta visade inte bara att det var Salomo som hade byggt båda portarna, utan också att båda var byggda enligt samma ritning.” (The Art of Warfare in Biblical Lands, 1963, bd II, sid. 288)

Mer än 200 år efter Salomos död, när Peka var kung i Israel, erövrade den assyriske kungen Tiglat-Pileser III Hasor och förde invånarna i landsflykt. (2Ku 15:29)

2. En judeisk stad i Negev. Den kan möjligen förbindas med al-Jebariyya, 24 km östnordöst om den plats där man tror att Kades-Barnea (troligen identiskt med Kedes) låg. (Jos 15:21, 23)

3. Ett annat namn på Kerijot-Hesron, en stad i Juda. Den identifieras i allmänhet med Khirbat al-Qaryatayn (Tel Qeriyyot), 20 km söder om Hebron. (Jos 15:21, 25)

4. En stad i Benjamins område. (Neh 11:31, 33) Man har föreslagit att den kan ha legat på platsen för det nutida Khirbat Hazzur, 7 km nordväst om tempelberget i Jerusalem.

5. Ett område i Syriska öknen öster om floden Jordan. Det nämns i Jeremias profetia, där det sägs att det skulle skövlas av den babyloniske kungen Nebukadressar (Nebukadnessar). (Jer 49:28–33)