HELED

[Hẹled] Betyder ”livstid (livslängd)”, ”tingens ordning” eller möjligen ”blindråtta”.

En väldig krigare i Davids här; son till netofatiten Baanah. (1Kr 11:26, 30) Han kallas Heleb i parallellskildringen, och han är troligen identisk med Heldaj. (2Sa 23:29; 1Kr 27:15)