JAHASIEL

[Jahạsiel] Betyder ”må Gud se (skåda)”, ”Gud har sett (skådat)”.

1. Den tredje i uppräkningen av Hebrons söner; en kehatit av Levis stam. (1Kr 23:6, 12, 19; 24:23)

2. En av de väldiga krigare som anslöt sig till David i Siklag. (1Kr 12:1, 4)

3. En av de präster som var satta till att blåsa i trumpet framför förbundsarken efter det att David hade fört den till Jerusalem. (1Kr 16:1, 6)

4. Den levit som genom Jehovas andes kraft talade uppmuntrande till kung Jehosafat och församlingen, när Juda hotades av fiendens överlägsna styrkor. ”Detta är vad Jehova har sagt till er: ’Var inte rädda och var inte förfärade för denna stora skara’”, sade Jahasiel, ”ty striden är inte er utan Guds. ... Ni skall inte behöva strida i detta fall. Ställ upp er, stå stilla och se att Jehova räddar er.” (2Kr 20:14–17) Jahasiel var son till Sakarja, en avkomling av Asaf i den levitiska släkt som härstammade från Gersom (Gerson [1Mo 46:11]). Han var således inte präst. (1Kr 6:39–43)

5. Far till Sekanja, som var en av dem som återvände till Jerusalem tillsammans med Esra 468 f.v.t. (Esr 8:1, 5)