JERAHMEEL

[Jerạhmeel] Betyder ”må Gud visa barmhärtighet”, ”Gud har visat barmhärtighet”.

1. Den förstfödde sonen till Judas sonson Hesron. Den kungliga och messianska släktlinjen gick genom Jerahmeels bror Ram (som tydligtvis också kallades Arni). Det finns ett omfattande släktregister över Jerahmeels avkomlingar. Några av dem var bosatta i södra delen av Judas område. (1Kr 2:4, 5, 9–15, 25–42; 1Sa 27:10; Lu 3:33)

2. Son till eller avkomling av Kis, en levit av Meraris släkt. (1Kr 24:26, 29; 23:21)

3. En av de tre män som kung Jehojakim under sitt femte regeringsår sände för att gripa Jeremia och Baruk. De återvände emellertid med oförrättat ärende, för Jehova höll sina trogna tjänare gömda. (Jer 36:9, 26)

Eftersom Jehojakims efterträdare, Jehojakin, som förmodligen var hans förstfödde son, bara var omkring 12 år i sin fars femte regeringsår, var Jehojakims andra söner sannolikt ännu yngre – för unga för att sändas ut på ett sådant uppdrag som Jerahmeel fick. (2Ku 23:36; 24:6, 8) Att Jerahmeel kallas ”kungens son” behöver därför inte betyda att han var en avkomling av kungen, utan kan betyda att han tillhörde det kungliga hushållet eller var en ämbetsman av kunglig härkomst.

Av intresse i det här sammanhanget är att man har funnit ett sigillavtryck som anses vara från 600-talet f.v.t. med följande ordalydelse: ”Tillhör Jerahmeel, kungens son.” (Israel Exploration Journal, Jerusalem 1978, årg. 28, sid. 53)