JOJAKIM

[Jọjakim] Kortform i hebr. av Jehojakim, som möjligen betyder ”Jehova reser upp”.

Son till Jesua, som var överstepräst efter landsflykten. Han var tydligtvis också Jesuas efterträdare. (Neh 12:10, 12, 26) Han var av allt att döma överstepräst då Esra kom tillbaka. (Antiquitates Judaicae [Den forntida judiska historien], XI, 121 [v, 1]) Men längre fram, när Nehemja kom (455 f.v.t.), hade Jojakims son Eljasib blivit överstepräst. (Neh 3:1)