KALK

Benämning på olika kalciumföreningar som i rent tillstånd är vita, t.ex. kalciumoxid, som bildas vid upphettning av kalciumkarbonat från bland annat kalksten, snäckskal eller ben. (Am 2:1) Berggrunden i de bergiga delarna av Palestina innehåller stora mängder kalksten, och man har framställt kalciumoxid i koniska eller cylindriska kalkugnar. I forntiden var kalk (hebr.: sidh) en viktig ingrediens i murbruk och användes till putsning av murar och vitkalkning av väggar, gravar och annat. (5Mo 27:4; Hes 13:10; Mt 23:27; Apg 23:3) I Bibeln används kalkbränning också bildligt som en symbol för tillintetgörelse. (Jes 33:12; se BRÄNNUGN.)