MATTATIAS

[Mattatịas] Av det hebr. namnet Mattitja, som betyder ”Jehovas gåva”.

1. Det grekiska namn som i Septuaginta används om leviten och koraiten Mattitja, Sallums förstfödde. (1Kr 9:31; se MATTITJA nr 2.)

2. Den grekiska form som i Septuaginta används i stället för ”Mattitja”, en av ”Jedutuns söner”. (1Kr 25:3; se MATTITJA nr 1.)

3. En man av Judas stam; omtalas i Jesu släktlinje på moderns sida som ”son till Amos”. (Lu 3:23, 25)

4. En annan man av Judas stam; omtalas i Lukas återgivning av Jesu släktlinje som ”son till Semein”. Han levde efter Serubbabels tid. (Lu 3:23, 26, 27)