NAARAJ

[Nạaraj] Möjligen en kortform i hebr. av Nearja, som betyder ”Jahs pojke (unge man)”.

Son till Esbai; en väldig krigare i Davids militärstyrkor. (1Kr 11:26, 37) Han kan vara identisk med ”arbiten Paaraj”, som omnämns i en förteckning som tydligen är en parallellskildring till den i Första Krönikeboken. (2Sa 23:35)