NEMUEL

[Nẹmuel]

1. Den som nämns först av Simeons fem söner; överhuvud för nemueliterna. (4Mo 26:12–14; 1Kr 4:24) Han kallas Jemuel i förteckningen över dem som kom till Egypten tillsammans med Jakob. (1Mo 46:8, 10; 2Mo 6:15)

2. Son till Eliab och sonson till Ruben. Han var bror till upprorsmännen Datan och Abiram, som uppslukades av jorden. (4Mo 26:5, 8, 9; 5Mo 11:6)