PLATAN
[platạn] (hebr.: ‛ermọ̄n)
Ett majestätiskt träd (Platanus orientalis, orientalisk platan) med utbredda grenar och stora, mörkgröna blad som liknar lönnens. Det planteras ofta som skuggträd och blir omkring 20 m högt, och stammen är ofta 3–4 m i omkrets. Varje år flagnar ytterbarken av i stora sjok, så att den släta ljusa innerbarken kommer fram.
Det hebreiska namnet kommer möjligen från verbet ‛arạh, som betyder ”blotta”. (Sef 2:14; Jes 22:6) Det berättas i 1 Moseboken 30:37, 38 att Jakob lade käppar av platan och andra träd framför Labans småboskapshjordar i Haran i Aram. På käpparna gjorde han avskalningar för att frilägga ”det vita”.
Trädet kunde jämföras med Libanons majestätiska ceder (som Hesekiel använde som en bild av farao och hela hans folkhop) men kunde inte helt mäta sig med den. (Hes 31:8)
Plataner växer längs floder och vattendrag i hela Syrien, det område som motsvarar det forntida Assyrien, och i mindre utsträckning även i Palestina och Libanon.