PROKOROS

[Prọkoros] Möjligen från en grek. rot som betyder ”gå (el. dansa) före i en kör”.

En av de sju män som hade gott vittnesbörd och var fyllda av ande och vishet och som förordnades till att sörja för en rättvis fördelning av den mat som dagligen delades ut i församlingen i Jerusalem i det första århundradet. (Apg 6:1–6)