REFAEL [Rẹfael] Betyder ”Gud har botat (gett läkedom)”. En av sönerna till Semaja, Obed-Edoms förstfödde son. Refael och hans bröder fick i uppgift att vara portvaktare vid förrådshusen söder om helgedomen. (1Kr 26:4, 7, 8, 15)