SALTÖRT

(hebr.: mallụach)

Detta ord förekommer bara en gång i Bibeln och beskriver ett födoämne som fattiga människor åt. (Job 30:4) Man menar att det hebreiska ordet är avlett av en rot som betyder ”salt”, och det har även översatts med ”salta blad” (Åk), ”saltväxter” (Me), ”nässlor” (1541) samt ”malvor” (KJ). Bakgrunden till återgivningen ”malvor” är av allt att döma likheten mellan det hebreiska ordet mallụach och det grekiska ordet molọkhē, som man menar att det latinska ordet malva är besläktat med. Men de som utarbetade den grekiska Septuaginta använde inte molọkhē i Job 30:4, utan använde i stället ordet hạlima (”saltörter”, LXX, Bagster), som liksom mallụach antas syfta antingen på växtens salta smak eller på området där den växer.

Den växt som oftast sätts i samband med Bibelns mallụach är en målla (Atriplex halimus). Denna buskliknande ört blir vanligtvis 1–2 m hög. Den har små tjocka blad som smakar syrligt, och på våren bär den små mörklila blommor. Den växer på salthaltig mark.