SEBUEL

[Sẹbuel] Betyder ”han vände tillbaka till Gud”, ”Guds fånge”.

De två män som hette Sebuel kallades också Subael.

1. En levit; son till eller avkomling av Moses son Gersom. (1Kr 23:15, 16) Sebuels (Subaels) fädernehus nämns i samband med att David omorganiserade leviternas tjänst. (1Kr 24:20, 30b, 31) Detta fädernehus fick i uppgift att ha uppsikt över förråden. (1Kr 26:24)

2. En av Hemans söner; en duktig musiker som genom lottkastning blev utsedd att leda den 13:e gruppen av musiker som skulle tjäna vid helgedomen. (1Kr 25:4, 6, 9, 20)