SHELA(N)ITER

Betyder i hebr. ”från (tillhörande) Shela”.

En släkt i Judas stam; avkomlingar av Shela. (4Mo 26:20) Några forskare menar att det bör stå ”son till shela(n)iten” (och inte ”son till shiloniten”, som det gör i den masoretiska texten) i Nehemja 11:5 (not) i uppräkningen av dem som bodde i Jerusalem efter landsflykten.