SEMER

[Sẹmer] Möjligen från en rot som betyder ”vakta (bevara)”.

1. En avkomling av Aser, kanske en sonsonsson till honom. Fyra söner till Semer nämns vid namn. (1Kr 7:30, 34) Hans namn stavas Somer i 1 Krönikeboken 7:32.

2. En levit av Meraris släkt; en av Etans förfäder. (1Kr 6:44–47)

3. Ägaren av berget Samaria; möjligen en stam snarare än en person, för ”Samaria” betyder ”tillhörande klanen Semer”. Omri, Israels kung, köpte berget för två talenter silver (114 000 kr) och började regera därifrån omkring 945 f.v.t. (1Ku 16:23, 24)