TAHAT

[Tạhat] Från en rot som betyder ”nedre”, ”under”.

1. En avkomling av Efraim genom Sutela. (1Kr 7:20)

2. En annan efraimit, släkt med nr 1. (1Kr 7:20)

3. En levit av kehatiternas släkt; förfader till Samuel och Heman. (1Kr 6:22, 24, 33, 37, 38)

4. En plats i vildmarken där israeliterna slog läger; exakt var platsen låg är okänt. (4Mo 33:26, 27)