TALMAJ

[Tạlmaj]

1. Bror till Ahiman och Sesaj, Anaks söner. (4Mo 13:22; Jos 15:14; Dom 1:10; se AHIMAN nr 1.) En del forskare menar att namnet Tanmahu, som förekommer i en hieroglyfinskrift tillsammans med en bild av en lång och ljushyad man, är en egyptisk form av namnet Talmaj. Det kanaaneiska namnet förekommer också i Ras Shamra-texterna från domartiden.

2. Son till Ammihud; kung i Gesur. (2Sa 13:37) Talmajs dotter Maaka fick sonen Absalom tillsammans med David. (2Sa 3:3; 1Kr 3:2) När Absalom hade låtit mörda Amnon för att denne hade kränkt hans syster Tamar, flydde han till sin morfar, Talmaj. (2Sa 13:28, 29, 37, 38)