TIBHAT

[Tịbhat] Betyder ”slaktning”.

En stad norr om Palestina. David tog en stor mängd koppar från denna stad efter det att han hade besegrat Hadadeser, kungen i Soba, vid Hamat, 230 km nordnordöst om Dan. (1Kr 18:3, 8) I 2 Samuelsboken 8:8, som innehåller en parallell beskrivning av Davids fälttåg, kallas Tibhat tydligtvis Beta. (Se BETA.) En del menar att Tibhat kan ha uppkallats efter Nahors son Teba. (1Mo 22:24) Eftersom Tibhat tillhörde det arameiska riket Soba, låg staden troligen i dalen mellan bergmassiven Libanon och Antilibanon. I överensstämmelse med Bibelns skildring har man funnit spår av forntida kopparhantering i Libanon.