Frigörelse åt fångarna
”Jehova upphäver sitt folks fångenskap.” — Ps. 14:7, AS.
JEHOVA Gud är den store befriaren och frigör vem och vad han vill vid den fastställda tiden i enlighet med sitt tillkännagivna uppsåt. Han bryter aldrig sitt ord. Fastän hans löften är tusentals år gamla, blir de uppfyllda nu och kommer ytterligare att bli uppfyllda. I förkristna tider lät Jehova sina profeter få heliga drömmar och syner, som blev nedtecknade av dessa tjänare för det syftet att hans trogna folk vid de bestämda tidpunkterna skulle läsa och förstå dem, och därigenom har han skänkt kunskap, ledning och tröst åt sitt folk. Ofta hände det att den tjänare som fick synen inte fattade dess innebörd, och detta berodde helt enkelt på att den inte var avsedd för honom utan för andra. Jehova ger synen och döljer dess innebörd, och det är han som uppenbarar vad den betyder och gör det för vemhelst han vill. (Ps. 25:14: ”Herrens hemlighet är hos dem som frukta honom”, KJ) Och nu skall vi i de artiklar som följer härefter få se, att den allsmäktige befriaren kommer att frigöra alla som älskar sanning och rättfärdighet och återuppbygga sin heliga stad (Sion, Guds organisation) och göra den ”skön i sin upphöjdhet, hela jordens fröjd”. (Ps. 48:2, AS) Denna gång kommer den inte att vara den bokstavliga staden i Palestina, utan en andlig organisation med Konungen Kristus Jesus sittande på dess tron.
2. Daniel var en trogen tillbedjare av Gud och var högt älskad. (Dan. 9:23, där KJ har ”högt älskad”.) Hans namn betyder ”Gud är domare” eller ”Guds domare” och betecknar alltså en som fritager från beskyllning eller straffar, kungör ett domsutslag — en som är stark nog att verkställa dessa ting. Den dag har nu kommit, då det skall hållas dom, vilket betyder fällande dom för förtryckarna och befrielse för de förtryckta; och därigenom blir Guds trogna folk fullständigt rättfärdigat och fritaget från alla anklagelser, och hans heliga namn blir prisat. Därför är de syner och förunderliga ting som Daniel såg och som blev upptecknade för dessa yttersta dagar av särskild vikt och betydelse. De blev inte givna till ledning för denne trogne profet, utan var avsedda för en tid då Guds, den Högstes, heliga skulle leva mitt ibland förskräckligt fördärv och våld i världen, då de skulle bevara en orubblig hängivenhet för sanningen, fastän de skulle vara kringvärvda av svårigheter och omgivna av frestelser, en tid då de i Jehovas heliga tjänst skulle offentligt bekänna sin tro och sin tillbedjan och kungöra profetiorna mitt under allvarliga faror, i det att de skulle uttala Guds domar trots otyglade, mäktiga och hänsynslösa tyranner. Under denna tid skulle de få röna mirakulösa bevis på hans oförtjänta godhet och beskyddande omsorg.
3. De syner och förunderliga ting som är upptecknade i Daniels bok är till tröst och uppmuntran för Jehovas folk och skänker dem kraft. Det är så, trots den allmänt antagna uppfattningen, som bibelkommentatorer ger uttryck åt, att de alla bör förstås såsom gående i uppfyllelse under en utsträckt period på tusentals år och att de ger en historisk beskrivning på efter varandra följande riken och världsvälden och att allt detta skall gå i uppfyllelse före Messias’ regering. Det blir nu tydligt uppenbarat, att ett antal av dessa syner skulle börja gå i fullständig uppfyllelse, när Kristi rike tog sin början. Därför är de inte profetior som gäller tiden före Riket, utan de är tillämpliga när Riket upprättas. När vi väl har fått detta förhållande klart för oss, kommer vi att begripa innebörden i dessa underbara syner och förstå deras tillämpning och kommer till och med att få kunskap om händelser som utspelas i själva himmelen, händelser som påverkar Guds folk och jordens nationer. Endast Jehova Gud och Kristus Jesus skulle kunna uppenbara dessa förunderliga hemligheter, och detta gör de för att det glada budskapet om att befrielsens dag är här må kungöras.
4. Dessa syner finner sin tillämpning och får sin uppfyllelse i den tid då domen över den hedniska tingens ordning pågår. Gud dömer dem, medan tiden för deras besittning av makten utlöper, och han kommer att straffa dem för det sätt varpå de har behandlat hans folk. Dessa förunderliga ting har också avseende på den skamliga företeelses uppkomst och fall, som kallas förödelsens styggelse, på fångarnas befrielse från det sinnebildliga ”stora Babylon” och det fullständiga slutet på alla makter som är motståndare till Guds rike, ja, deras nesliga slut genom den stöt som riktas mot dem av himmelens mäktiga, osynliga krafter i strid mot den sataniska ondskan. Dessa uppenbarelser i de dagar då de verkliga händelserna äger rum tröstar och styrker i sanning dem som är Gud hängivna, och det skulle inte kunna vara så, om dessa många profetior hade fått sin uppfyllelse för hundratals år sedan, utom, naturligtvis, i så måtto att en förstahandsuppfyllelse i miniatyr kunde bestyrka profetiorna. Nu är det den tid då det råder stor ångest på hela jorden, då farliga tider är över oss och då fasansfulla händelser ännu återstår. Det är nu som orsaken till dessa svårigheter och detta tillstånd av rådlöshet är föremål för allvarlig undersökning, så att hoppet om befrielse och om möjlighet att överleva måtte kunna fastställas.
5. Det kan inte råda något tvivel om att dessa av Daniel nedskrivna profetior blir verklighet i dessa ”yttersta dagar”, ty så är det sagt. Det är vidare fastslaget, att en profetia kan förstås först sedan den har blivit uppfylld eller under loppet av dess uppfyllelse. Vilka det än var som försökte fatta meningen i dessa syner, kunde de likväl aldrig få någon klarhet, förrän Jehova, som är ”en uppenbarare av hemligheter” (Dan. 2:47), upplät deras innebörd genom att låta de verkliga händelserna inträffa. Till Daniel sades det: ”Men du, o Daniel, göm orden och försegla boken, alltintill ändens tid; många skola löpa av och an, och kunskapen skall förökas.” (Dan. 12:4, AS) Inte allmän världslig kunskap, såsom till exempel den som möjliggjort de förfärliga hastigheter vilka nu uppnås genom vår tids uppfinningar, utan någonting helt annat. Den grekiska Septuaginta-översättningen ger den korrekta tanken: ”Daniel, tillslut orden och försegla boken till ändens tid, till dess många bliva undervisade och kunskapen förökas.” Verbet ”att löpa” begagnas enligt vissa översättningar i Jeremia 5:1 med avseende på att forska eller söka efter kunskap. I samma betydelse brukas det i Sakarja 4:10 (AS): ”Jehovas ögon, som löpa av och an över hela jorden.” (1917: ”som överfara hela jorden”.) Jämför också Amos 8:12, AS: ”De skola löpa av och an för att söka Jehovas ord och skola icke finna det.” Uttrycket i Daniel 12:4 betyder att de skall läsa allvarligt och grundligt för att de skall bli undervisade eller lärda därigenom. (1917 har ”rannsaka” i stället för ”löpa av och an”.)
6. Jehova hade bestämt, att de profetior som gavs åt Daniel skulle uppfyllas och klart uppenbaras i de hedniska nationernas ”yttersta dagar”, och därigenom skulle kunskapen förökas. Rotherhams översättning återger frasen så här: ”Kunskapen skall överflöda.” Den slutsats som vi därför med rätta bör draga är den, att innan den tid kommer, då Jehova enligt sitt beslut skall uppfylla profetian och ge sin ande åt sitt folk, i det han eggar dem till att flitigt rannsaka hans ord om och om igen, så att säga sida efter sida, profetia efter profetia, skulle ingen ha möjlighet att nå fram till en exakt tolkning. I bästa fall skulle det bli en gissning. Möjligheten att förstå har blivit sparad till ”fullständigandet av tingens ordning”, den tid som vi nu lever i och har levat i sedan 1914. — Matt. 24:3, NW.