Apatiens dårskap

VI LEVER i likgiltighetens, intresselöshetens, apatiens tidevarv. Tala med en person om korruptionens ruttenhet i högre kretsar, och han visar likgiltighet. Tala om för honom hur statsskuld, som stiger undan för undan i häpnadsväckande grad, underminerar stabiliteten hos nationens ekonomi, och han är lika ointresserad. Varna honom för den insmygande totalitära andan inom politiken, som gnager på de allra innersta delarna av hans värdefullaste friheter, och han visar sig apatisk. Och knacka på hans dörr med ett budskap från Guds ord, och han ids kanske inte ens ta reda på huruvida du vill sälja skosnören eller är en kristen Ordets förkunnare, som kommer med de goda nyheterna om Guds rike.

Och nutidsmänniskan känner sig fullständigt nöjd med sin apati. Varför befatta sig med korruption, med en räkenskapens dag eller med vad morgondagen månde bära i sitt sköte. Allting går så bra för mig nu! Hon säger som hennes motsvarighet sade för tjugofem århundraden sedan: ”Jehova ser oss icke, Jehova har övergivit landet.” ”HERREN [Jehova] gör intet, varken gott eller ont.” (Hes. 8:12, AS; Sef. 1:12) Eller också intar hon den självbelåtna hållning som kan uttryckas med orden ”den religion jag har är bra nog åt mig”, utan att bekymra sig om ifall hennes förfäder brukade ett gott omdöme eller ej, då de valde sin religion.

I själva verket visar hennes handlingssätt att hon är en dåre, ty ”dårarna säga i sina hjärtan: ’Det finnes ingen Gud’ ”, (Ps. 14:1) I djupet av sitt hjärta är hon otillfredsställd med sin livsfilosofi, men i stället för att söka efter någonting bättre, hänger hon sig själviskt åt materiella nöjen och får förr eller senare erfara den sanningen, att ”vadhelst en människa sår, detta skall hon också skörda”. — Gal. 6:7, NW.

I stället för att vara apatiska bör vi nu mer än någonsin förut vara vakna, vaksamma och verkligt intresserade, ty det finns en Gud i himmelen, och hans ord är sanning. Och detta ord visar att vi nu lever i en övergångsperiod från en gammal tingens ordning till nya himlar och en ny jord. (2 Petr. 3:4, 13) Nu är det därför tid att vi rättar oss efter Jesu varning: ”Giv akt på eder själva, så att edra hjärtan aldrig bliva nedtyngda av omåttligt ätande och dryckenskap”, och lyder befallningen: ”Söken Jehova, ... söken rättfärdighet, söken ödmjukhet.” — Luk. 21:34, NW; Sef. 2:3, AS.

De som gör hoppet om Guds rike till sitt förnämsta intresse får redan nu sinnesfrid och glädje i hjärtat. Och det hoppet är sannerligen en belöning att leva, arbeta och kämpa för, ty det behövs ett evigt bestående liv, för att man helt skall kunna erfara dess välsignelser av frid och välstånd, hälsa och liv. De som i vår tid visar sig apatiska inför detta hopp kommer aldrig att få erfara dessa välsignelser. Sådan apati är i sanning dårskap.