Tygla din tunga
”VARAV hjärtat är fullt”, sade ” Jesus, ”därav talar munnen.” Ger det som kommer ur din mun till känna att du har ett rent hjärta? Eller är de goda ting som går ut ur den ibland förorenade av ett smutsigt tal? Eder och svordomar, lumpet språk och oanständigt skämt är mycket vanligt i vår tid, och många människor som hör sådant får hjärtat och munnen befläckade av det. — Matt. 12:34, NW.
Men en kristen kan inte alls inlåta sig på sådant. Paulus skrev: ”Må otukt och orenhet, av vad slag det vara må, och girighet icke ens nämnas bland eder, alldeles så som det anstår heliga människor, och icke heller ett skamligt uppförande eller dåraktigt tal eller oanständigt skämt, ting som icke äro passande, utan fastmer tacksägelse. Ty ni veta detta och inse det själva, att ingen otuktig, ingen oren människa, ingen girig — vilket betyder att vara en avgudadyrkare — har någon arvedel i Kristi och Guds rike.” — Ef. 5:3—5, NW.
Ditt sinne styr ditt livs farkost, det leder dig i din handel och vandel; varför skulle du då fördunkla dess omdömesförmåga med sådant som är orent och som försåtligt väcker den tanken, att du lika gärna kan handla i överensstämmelse med det orena talet, i det du rättfärdigar de oanständiga handlingar som det smutsiga talet och de oanständiga historierna ger uttryck åt? Om du upprepar sådana historier, kommer detta att avtrubba din känsla av harm och förtrytelse över det som är orent, så att du börjar tycka att eftersom omoraliska handlingar är något mycket vanligt, andra människor utför sådant, talar om sådant, lyssnar när de får höra om sådant, varför kan då inte du följa deras exempel?
Somliga människor skrattar åt oanständigt skämt och tillgriper svordomar därför att de gärna vill tyckas vara som folk är mest för dem som anser sådant språk vara tecken på manlighet. Men verkligt manlig är den människa som har styrka nog att stå emot sådant och vägrar nedlåta sig till att komma med oanständigt skämt. Svordomar och eder tillgrips ofta av den som vill låta andra tro att han är ”en strong kille”, men som inte vet tillräckligt för att handla rätt. Inte vill du väl höra med bland sådana? Lägg dig då vinn om att visa dig som en man i denna sak. Ett smutsigt språk gör inte någon till en verklig man. Men ett fast, oryggligt beslut att handla rätt gör det!
Det är lätt att lägga sig till med dåliga vanor och svårt att göra sig av med sådana. Men om man bemannar sig med mod kan man göra sig av med dem: ”Men skjut nu verkligen allt detta ifrån eder: vrede, förbittring, skadelystnad, skymfliga ord och oanständigt tal ur eder mun. Ljug icke för varandra. Avkläd eder den gamla personligheten med dess sedvänjor och ikläd eder den nya personligheten, vilken genom exakt kunskap förnyas enligt dens avbild som har skapat den.” (Kol. 3:8—10, NW) Skriftens ord i denna sak är inte svaga och obestämda, nej, de är i stället eftertryckliga och bestämda. Om du låter din tunga löpa i väg, kan den omintetgöra allt gott du gör, ty ”om någon tycker sig vara en formenlig tillbedjare och likväl icke tyglar sin tunga, utan fortfar att bedraga sitt hjärta, då är dennes form av tillbedjan fåfäng”. — Jak. 1:26, NW.
Att använda smutsigt språk är otillbörligt, opassande och oförlåtligt för en kristen. Det kan vara tecken på ett orent sinne. Det kan leda till skändligheter. En kristen kommer däremot att inse att ett rätt och sunt tal, som frambärs på ett rätt sätt, kan leda i rätt riktning. Vad slags hjärta vill du ha? Vad slags ord skall ge till känna vad som bor i det? Vad slags språk kommer; du att bruka i fortsättningen? En kristen kan endast ge ett svar på dessa frågor. Är ditt svar det rätta?