En rättfärdig värld skapas på nytt
EN MAN satt” och såg filmen ”Den lycka som präglar nya världens samhälle”, som framställts av Sällskapet Vakttornet. De lyckliga människorna och de färgrika naturscenerierna, som gled fram över duken, väckte en längtan hos honom att få se hela jorden stråla av sådan skönhet och vara bebodd av fridsamma människor, som i full utsträckning njuter av livet på den. Hur skall detta någonsin kunna bli verklighet?
Den som läste manuskriptet med den beledsagande texten tycktes ana frågan och fortsatte med värme och glättighet i stämman. ”De fullkomliga förhållanden som människan förlorade, då upproret började, kommer att införas på nytt. Det paradisiska tillstånd som rådde i Edens lustgård skall återställas. All ondska kommer att vara utrotad. Alla följder av Satans uppror är borta.”
Bibeln understöder detta påstående helt och fullt. Paradiset skall återställas, inte genom att jorden utplånas, utan genom att jordens anlete förnyas. Och detta skall inte ske genom den ringa människans kraft, utan genom den obegränsade kraften hos den som ursprungligen skapade jorden, Jehova Gud. Om honom är det skrivet: ”Du sänder ut din ande, då varda de skapade, och du förnyar jordens anlete.” — Ps. 104:30.
Jordens anlete förnyas genom att en harmonisk ordning av förnuftsbegåvade skapelser, som alla arbetar tillsammans i enhet för att förverkliga Guds uppsåt med jorden, föds eller skapas på nytt. En sådan harmonisk ordning eller organisation existerade en gång tidigare. Dess styresman var en osynlig, andlig son av Gud. Dess synliga del bestod av de två första människorna, Adam och Eva. Denna förening av osynliga och synliga Guds barn utgjorde den första ”världen” (grekiska: kosmos). Denna värld hade fått ett bestämt uppdrag av den universelle suveränen: att vårda sig om intressen på jorden. Dess medlemmar skulle inte blanda sig i eller söka sköta intressen som gällde andra delar av Jehovas väldiga skaparverk. Jorden var deras verksamhetsfält, och de skulle förbli underdåniga sin suveräne Herre, Jehova.
Guds uppsåt beträffande jorden framhölls i enkla, klara ord för de första människorna. Gud sade: ”Varen fruktsamma och föröken eder och uppfyllen jorden och läggen den under eder; och råden över fiskarna i havet och över fåglarna under himmelen och över alla djur som röra sig på jorden.” Människorna skulle föröka sitt eget släkte genom att gifta sig och föda barn, till dess det skulle finnas tillräckligt med människor för att alla intressen på jorden skulle kunna skötas till belåtenhet. Under de osynliga ”himlarnas” ledning skulle det synliga mänskliga samhället eller ”jorden” förverkliga Guds uppsåt. — 1 Mos. 1:28.
En särskilt betydelsefull egenskap måste varje medlem av denna första värld lägga i dagen, egenskapen lydnad. Olydnad skulle inte tålas. Olydnad skulle medföra döden. Endast lydiga skapelser skulle brukas till att fullgöra Guds uppsåt med jorden. Det första människoparet måste omedelbart visa prov på lydnad. De blev kraftigt varnade för att äta av ”kunskapens träd på gott och ont”. — 1 Mos. 2:17.
Denna första världs osynlige styresman var den förste som bevisade sig ovärdig sin ställning. Han sökte ärelystet blanda sig i intressen som inte hade blivit honom anförtrodda, ja, han hoppades rentav att han skulle kunna tillvälla sig den ställning som den allsmäktige Guden intog. Hans uppror gav sig snart till känna. Denne upprorsmakare fick snabbt Adam och Eva att ställa sig på hans sida genom att uttala den första lögnen till Eva, i det han sade, att olydnad mot Gud inte skulle medföra döden, och på ett försåtligt sätt uppväcka själviskhet i deras hjärtan. De åt av den förbjudna frukten, underlät att ge något tillbörligt bevis för lydnad och visade sig därigenom ovärdiga att någonsin mer få en betrodd ställning. Således blev hela den första världen fördärvad. — 1 Mos. 3:4—6.
Jehova Gud handlade snabbt. Han uttalade domen över dessa upprorsmakare och utstötte dem ur sin universella familj. De kunde börja bygga upp och hålla i gång en ond värld av eget fabrikat, dock med den fulla förvissningen att också den var dömd alltifrån början. Vid Guds bestämda tid skulle den ”säd” eller avkomling, som skulle frambringas av Guds ”kvinna” eller trogna universella organisation i himmelen, tillintetgöra all ondska och återställa den rättfärdiga värld, som Gud ursprungligen avsåg att få till stånd till gagn för jorden och till hävdande av hans ord och namn. — 1 Mos. 3:15.
Den osynliga delen av den rättfärdiga världen
Under många hundra år spejade människor som utövade tro på den sanne Guden efter dens ankomst som skulle krossa den ondskefulle upprorsmakaren, tillintetgöra alla hans onda gärningar och belöna de lydiga människorna med evigt liv genom sitt offrade mänskliga livs förtjänst och deras tro på detta offrade liv. Allt detta skulle ske när den rättfärdiga världen skulle skapas på nytt. Genom dessa trogna tjänare lät Jehova utföra och uppteckna profetiska bilder som skulle tjäna till att identifiera den kommande befriaren. Denna heliga berättelse, tillsammans med Guds heliga andes hjälp, var tillräcklig för att sätta aposteln Petrus i stånd att med absolut visshet identifiera Jesus Kristus såsom den som Gud hade gjort ”både till Herre och till Messias [Kristus]” och som skulle lida döden för den store upprorsmakarens hand och därpå skulle tagas upp till himmelen, ”intill tiderna för alltings återställelse”. — Apg. 2:36; 3:18—21; NW.
På grund av sin obrottsliga lydnad under det svåraste prov visade sig Jesus Kristus helt och fullt fylla fordringarna för den betrodda ställning som var ämnad åt honom. Upprepade gånger sökte den store upprorsmakaren, Satan, få honom att bryta sin oangripliga ostrafflighet och på så sätt bli ovärdig tjänsten som konung över rättfärdighetens nya värld. Men det lyckades honom inte! Jesus segrade vid varje sammandrabbning med Satan. Det heter om honom, att han ”ödmjukade ... sig och blev lydig ända till döden, ja, döden på en tortyrpåle. Just av den orsaken upphöjde också Gud honom till en överordnad ställning och gav honom i sin godhet det namn, som är över varje annat namn.” Var och en som önskar vinna liv i den nya världen med Jesus Kristus måste följa samma exempel av lydnad under provsättning för att visa sig värdig detta privilegium. Petrus gav de kristna denna underrättelse: ”Ja, till detta handlingssätt blevo ni kallade, ty Kristus själv led för eder och efterlämnade åt eder ett föredöme, för att ni skulle följa honom tätt i spåren.” — Fil. 2:8, 9; 1 Petr. 2:21; NW.
Jesus skulle inte vara ensam i den osynliga delen av den rättfärdiga världen, som skapats på nytt. Han skulle ha vissa individer förenade med sig, som skulle regera med honom i himmelea. Åt de första människorna som Jesus utvalde gav han detta löfte: ”Jag säger eder i sanning: I pånyttskapelsen, när Människosonen sätter sig på sin härliga tron, skola ni som hava följt mig också själva sitta på tolv troner och döma Israels tolv stammar.” Till samma skara av trogna sade han: ”Frukta icke, du lilla hjord; ty det har behagat eder Fader att giva eder riket.” Senare uppenbarade han att denna ”lilla hjord” skulle bestå av 144.000 individer, som skulle lägga i dagen samma egenskap, lydnad, som deras Mästare ådagalagt. — Matt. 19:28, NW; Luk. 12:32; Upp. 7:4; 14:1.
Den synliga delen av den rättfärdiga världen
Den synliga delen av den rättfärdiga världen, som skapas på nytt, skall bestå av trogna människor, vilka också visar lydnad under provsättning. Många av dessa levde innan Jesus föddes här på jorden, och flera av dem är namngivna i det elfte kapitlet av Paulus’ brev till Hebréerna. De får en ”livets uppståndelse”. Andra människor har trätt fram i vår tid och offentligt tillkännagivit, att de har Jehova och Kristus Jesus att tacka för sin frälsning och inte Förenta nationerna eller någon enskild nation eller dess nationella symbol. Senare kommer det också i denna värld att finnas barn till dem som överlever Harmageddon, såväl som människor som kommer tillbaka från de döda till en ”domens uppståndelse”. Alla dessa måste ådagalägga sin lydnad gentemot den suveräne härskaren, Jehova, genom att bestå i det ostrafflighetsprov vid slutet av de tusen åren av Kristi regering, som blir en följd av den lössläppte Satans och hans demoners påtryckningar. — Joh. 5:29; Upp. 7:10, NW; 20:7—9.
Alla de människor som blir satta på prov under och vid slutet av de tusen åren av Kristi regering är de som åsyftas med uttrycket ”Israels tolv stammar” i Matteus 19:28. De kommer att utgöra ett synligt samhälle, som blir teokratiskt organiserat för tjänst i likhet med Israels forntida stammar. Över denna ordningsfulla samhällsbildning, den nya världens samhälle, skall Kristus Jesus och de 144.000, som är förenade med honom i himmelen, utöva myndighet såsom konungar och domare.
När skall den skapas på nytt?
Jesus visade att den tid då världen skall skapas på nytt sammanfaller med den tid då han skall sitta på sin härlighets tron såsom konung. Då, sade han, skall de som har lämnat allt för att följa honom få ta emot belöningen evigt liv. Himmelrikets födelse utgör början till att den rättfärdiga världen skapas på nytt.
Bibelns profetior visar klart och tydligt på året 1914 såsom den tid då Kristus Jesus skulle börja härska mitt ibland sina fiender. Det året började också den rättfärdiga världen skapas nå nytt. Krig bröt ut i himmelen. Den segerrike Kristus och hans härskara av änglar slungade ned draken och hans demonhorder till jordens närhet, där ytterligare ofärd väntar dem under ”kriget på Guds, den Allsmäktiges, stora dag”. Tre och ett halvt år senare, år 1918, framträdde Kristus Jesus eller ”lades” såsom den rättfärdiga, nya världens grundval, i slutlig, fullständig bemärkelse, på det himmelska Sions berg. Intensiv verksamhet följde. De trogna ”heliga”, som sov i döden, till dess Adonai Jehova och hans ”förbundets ängel” trädde fram i Guds andliga tempel år 1918, blev uppresta ur döden. Såsom andevarelser, klädda med odödlighet, strålande i Kristi Jesu likhet, sitter de med honom på kungliga troner. — Ps. 110:2; Upp. 12:7; 16:14, NW; 3:21; Mal. 3:1.
År 1919 blev Kristi andliga bröder befriade ur fångenskapen hos vår tids andliga Babylon, Satans världsorganisation, och blev ”planterade” i sitt eget ”land”, den rena tillbedjans ”land”, där de snart började frambringa Rikets frukt. Denna skara kom att utgöra kärnan till det nya jordiska samhälle som skall överleva Harmageddon och sätta i gång verksamheten efter det kriget. År 1919 lades grunden till den ”nya jorden” eller det nya jordiska samhället. Alltsedan det året har fler och fler med entusiasm slutit sig till detta den nya världens samhälle i verket att förkunna de goda nyheterna om det upprättade Riket. Förenade genom kärlekens obrytbara band och uppfyllda av Jehovas mäktiga andes kraft har de trängt fram och utvidgat sitt ”lands” gränser till jordens ändar. Ja, pånyttskapandet av den rättfärdiga världen är sannerligen i full gång! — Jer. 32:37—42; Jes. 51:3—52:2.
Snart kommer Harmageddonkriget att göra slut på den gamla onda världen. De överlevande, medlemmar av den nya världens samhälle, skall avlägsna all bråte efter kriget och begrava benen efter de döda. Med oändlig glädje kommer jordens inbyggare att skynda på med arbetet att förnya jordens anlete, intill dess detta klot blir en strålande, ljuvlig lustgård, ett paradis. Barnen till dem som får överleva kommer att föröka lyckan i de hem som då bildas. Uppdraget till människorna att föröka sig och frambringa barn i rättfärdighet kommer att utföras på ett sätt som ådagalägger Guds verkliga avsikt med det, till hans behag och förhärligande som välsignade den sjunde skapelsedagen och helgade den. — Hes. 39:9—16; 1 Mos. 2:3.
Till detta lyckliga paradis kommer också ”de som äro i minnesgravarna” och som ”bedrevo ondskefulla ting”, ty de har blivit lovade en ”domens uppståndelse”. När de har blivit uppresta från de döda genom Guds andes kraft förmedelst Kristus Jesus, måste de lära sig rättfärdighet. Ett lämpligt undervisningsprogram kommer att igångsättas under Guds rikes ledning och med dess välsignelse. Deras dom kommer att grunda sig på de framsteg de gör i att tillägna sig rättfärdighet. — Joh. 5:28, 29, NW.
Vid slutet av de tusen åren kommer det avgörande ostrafflighetsprovet. Alla ovärdiga skall då avskiljas och tillintetgöras. De lydiga människorna skall förklaras rättfärdiga och äger Jehovas fulla godkännande. Världen har då fullständigt skapats på nytt. — Upp. 20:7—10; 21:5.